Fred och säkerhet på hela jorden — ett säkert hopp
Kapitel 9
Fred och säkerhet på hela jorden — ett säkert hopp
1, 2. Vilka förhållanden som har förutsagts i bibeln skulle göra den här jorden till en mycket behaglig plats att leva på?
DENNA jord skulle kunna vara en ytterst behaglig och intressant plats att leva på, om verkligt fredliga, säkra förhållanden rådde överallt. Trots att det nu inte alls är så, förutsäger bibeln att jorden verkligen kommer att bli ett underbart hem där den mänskliga familjen kan njuta av livet i full utsträckning.
2 Exakt vad är det bibeln utlovar? Hur kan vi vara säkra på att det skall förverkligas?
Fast grundval för tillförsikt
3, 4. a) Vad lär vi av pålitligheten hos de grundläggande lagar som styr universum? b) Vem har fastställt dessa lagar, och vad annat har vi därför goda skäl att sätta vår förtröstan till?
3 Det finns grundläggande lagar som styr universum. Många av dem tar vi för givna. Soluppgången, solnedgången, månens faser och årstiderna kommer och går på ett sätt som bidrar till stabilitet i människans liv. Människor gör upp kalendrar och planlägger sin verksamhet åratal i förväg. De vet att solens, månens och planeternas rörelser är tillförlitliga. Vad kan vi lära av detta?
4 Han som har fastställt dessa lagar är fullständigt tillförlitlig. Vi kan lita på det han säger och gör. Det är i hans namn, som Skaparen av himmel och jord, som bibeln utlovar en rättfärdig ny ordning. (Jesaja 45:18, 19) I vår dagliga livsrutin litar vi normalt på andra människor i viss utsträckning — på dem som levererar livsmedel till affärerna, på dem som delar ut posten och på nära vänner. Är det då inte förnuftigt att hysa långt, långt större tillförsikt till Gud och till att hans löften säkert och visst skall uppfyllas? — Jesaja 55:10, 11.
5. Hur stärks vår tro på grund av frånvaron av själviska motiv i det som Gud har utlovat?
5 Människors löften är ofta opålitliga, men alla Guds löften är fullständigt pålitliga och till vårt bästa, inte till hans. Gud behöver ingenting från oss, men ändå finner han behag i dem som sätter tro till honom därför att de älskar honom och hans rättfärdiga vägar. — Psalm 50:10—12, 14.
6. Vilket slags tro hjälper bibeln oss att få?
6 Bibeln vädjar också till vårt förnuft. Den kräver inte blind tro eller lättrogenhet. I själva verket definierar den sann tro som ”den säkra förväntan om ting man hoppas på, det tydliga beviset på verkligheter som man inte ser”. (Hebréerna 11:1) I bibeln ger Gud oss en förnuftig grundval för tron. Det förnuftiga i denna grundval blir mer och mer uppenbart, allteftersom vi växer till i kunskap om Guds ord och ser dess sanning i verksamhet i vårt eget liv och i uppfyllelsen av dess profetior. — Psalm 34:9—118—10.
7. När vi undersöker bibelns löften om framtida välsignelser, vad bör vi då inte förvänta att tron på dem skall kräva av oss?
7 Bibelns löften om framtida välsignelser går långt utöver vad människor vågar erbjuda. Ändå kräver inte dessa löften att vi skall tro sådant som strider mot all mänsklig erfarenhet. Inte heller strider de mot normala mänskliga önskningar. Begrunda några av dessa storslagna välsignelser och se hur sant detta är.
Jorden skall bli ett trädgårdsliknande hem
8, 9. a) Vilken tanke bör uttrycket ”paradis” förmedla till oss? b) Har något sådant någonsin existerat på jorden? c) Vad visar att det är Guds uppsåt att paradiset skall täcka hela jorden?
8 Ordet ”paradis” kommer från liknande ord som användes i forna tider (hebreiska: par·desʹ; persiska: pai·ridaeʹza; grekiska: pa·raʹdei·sos), ord som användes till att beskriva sådant som då verkligen existerade på jorden. Alla dessa ord förmedlar den grundläggande tanken om en vacker park eller parkliknande trädgård. Precis som i forna tider finns det i våra dagar många sådana platser, av vilka vissa är mycket stora parker. Och människan har en naturlig längtan efter deras skönhet. Bibeln lovar att den dag skall komma då hela denna planet kommer att vara en sådan parkliknande trädgård — ett paradis!
9 När Gud skapade det första människoparet, gav han dem Edens lustgård till hem. Dess namn betyder ”trädgård till lust och behag”. Men paradiset skulle inte förbli begränsat till denna enda plats. Gud sade till dem: ”Var fruktsamma och föröka er, och uppfyll jorden och lägg den under er.” (1 Moseboken 1:28; 2:8, 9) Detta innebar att de skulle utvidga paradisets gränser till jordens ändar, ett av Gud uttalat uppsåt som inte omintetgjordes av Adams och Evas olydiga handlingssätt. Jesus Kristus själv visade förtröstan på detta löfte, då han lovade en man som dog jämsides med honom att han skulle få möjlighet att leva i ett sådant jordiskt paradis. (Lukas 23:39—43) Hur skall detta åstadkommas?
10. Vilka hinder för paradiset lovar Gud att avlägsna enligt Uppenbarelseboken 11:18?
10 I den kommande ”stora vedermödan” skall Gud avlägsna alla hinder för sitt annalkande jordiska paradis genom att ”störta dem i fördärvet som fördärvar jorden”. (Uppenbarelseboken 11:18) Gud skall på så sätt göra vad mänskliga regeringar aldrig skulle kunna göra. Han skall rensa bort alla dem som själviskt förorenar och fördärvar jorden för att tillfredsställa kommersiell vinningslystnad, alla dem som för krig med förödande resultat för jorden och alla dem som missbrukar jorden därför att de saknar respekt för de frikostiga gåvor som Gud har gett.
11. a) Vilken historisk händelse visar att återställelsen av jorden till ett paradisiskt tillstånd inte strider mot mänsklig erfarenhet? b) Vilken utlovad välsignelse styrker detta vår tro på?
11 Hela jorden skall då blomstra av skönhet. Friskhet och renhet skall då uppfylla dess luft, vatten och land. Denna återställelse av paradiset är på inget sätt omöjlig att tro på, och inte heller strider den mot mänsklig erfarenhet. För många århundraden sedan, då Israels nation släpptes ur sin fångenskap i Babylon, återförde Jehova Gud folket till dess hemland, som då var en skövlad ödemark. Men på grund av Guds välsignelser över dem och deras arbete blev landet inom kort så vackert att de kringboende folken utropade: ”Det landet ... har nu blivit som Edens lustgård.” Det blev också mycket produktivt, så att varje hot om hunger och hungersnöd försvann. (Hesekiel 36:29, 30, 35; Jesaja 35:1, 2; 55:13) Vad Gud gjorde den gången illustrerar i liten skala det han skall göra i global skala som uppfyllelse av sina löften. Alla människor som räknas värdiga att få leva då skall få njuta av de glädjeämnen i livet som Gud ger i paradiset. — Psalm 67:7, 86, 7; Jesaja 25:6.
Slut på fattigdom och ekonomiskt förtryck
12. Vilka förhållanden när det gäller ekonomi och arbete måste rättas till om vi verkligen skall kunna känna glädje i livet?
12 Fattigdom och träldom under nationella ekonomiska system förekommer världen utöver. Man skulle inte riktigt kunna glädjas åt paradiset, om millioner skulle fortsätta att arbeta bara för brödfödan eller ha ett arbete som är monotont och gör en människa till en opersonlig kugge i ett ofantligt maskineri.
13—15. a) Var finner vi ett historiskt exempel som visar oss vad Guds vilja är för människan i detta avseende? b) Hur bidrog den anordningen till säkerhet och tillfredsställelse i livet för varje individ och familj?
13 Guds vilja för människan i detta avseende framgår av hur han ordnade sådana saker i det forntida Israel. Där fick varje familj en ärftlig jordlott. (Domarboken 2:6) Även om denna kunde säljas, och även om individer också kunde sälja sig själva i slaveri om de kom i skuld, gjorde Jehova ändå anordningar för att förhindra att stora jordegendomar skulle bildas eller att människor skulle leva i slaveri under långa tider. Hur då?
14 Genom de ekonomiska föranstaltningarna i den lag han gav sitt folk. Det sjunde året i slaveri var ett ”friår”, då varje israelit i slaveri måste friges. Dessutom var vart femtionde år ett ”jubelår” för hela nationen, ett år då man skulle ”utropa frihet i landet för alla dess inbyggare”. (5 Moseboken 15:1—9; 3 Moseboken 25:10) En vilken som helst egendom som hade blivit såld skulle då återlämnas till den ursprunglige ägaren. Alla som befann sig i slaveri skulle friges, även om det ännu inte hade gått sju år. Det var en glädjefylld tid av återförening i familjerna och en ”ny start” i livet i ekonomiskt avseende. Således kunde ingen jord säljas för all framtid. Försäljningen var i själva verket bara ett ”arrendekontrakt”, som skulle upphöra att gälla senast under jubelåret. — 3 Moseboken 25:8—24.
15 Allt detta bidrog till nationens ekonomiska stabilitet och till varje familjs säkerhet och frid. När man följde dessa lagar hindrade det att nationen förföll till den sorgliga bild som vi ser i våra dagar i så många länder, där ytterligheterna rikedom och fattigdom existerar sida vid sida. Fördelarna för individen styrkte nationen, eftersom ingen behövde vara underprivilegierad och nedtyngd av dåliga ekonomiska förhållanden. Under kung Salomos regering sades det att ”Juda och Israel var i trygghet, var och en under sitt vinträd och sitt fikonträd”. (1 Kungaboken 4:25) I våra dagar är det många människor som inte kan utnyttja alla sina talanger och hela sin initiativförmåga, därför att de är fångade i ett ekonomiskt system som tvingar dem att tjäna ett fåtal eller kanske en enda person. Under Guds lag fick den flitige hjälp att i full utsträckning bidra till allas välfärd och tillfredsställelse. Detta ger oss en viss uppfattning om det mått av personligt värde och värdighet som de som vinner liv i Guds nya ordning kommer att få uppleva.
16. Vad kommer Guds rike att ge alla sina undersåtar i fråga om levnadsförhållanden och ekonomiska omständigheter?
16 Jorden runt kommer profetian i Mika 4:3, 4 att få en underbar uppfyllelse. Fredsälskande människor som lever under Guds rättfärdiga styre skall ”sitta [var och en] under sitt vinträd och sitt fikonträd, och ingen skall förskräcka honom, ty så har Herren [Jehova] Sebaots mun talat”. Ingen av undersåtarna i Guds rike kommer att bo i usla slumkvarter eller trångbodda hyreskaserner. De kommer att ha jord och hem som är deras egna. (Jesaja 65:21, 22) Kungen, Kristus Jesus, lovade för länge sedan att ”de som är milda till sinnes ... skall ärva jorden”, och han har ”all myndighet i himmelen och på jorden”, så att han kan sörja för att det blir så. — Matteus 5:5; 28:18.
Bestående hälsa och liv
17—19. a) Vad visar att god hälsa och långt liv är naturliga önskningar för människor? b) Vilka fakta i fråga om människans liv och växtligheten gör att människans korta livstid förefaller egendomlig? c) Vad hos människohjärnan visar att det är förnuftigt att tro att människan skapades för att leva för evigt?
17 Men inget av dessa utmärkta förhållanden skulle göra ditt liv verkligt fridfullt och säkert så länge sjukdom, ålderdom och död förmörkade framtiden. Är det oförnuftigt eller i strid mot mänsklig erfarenhet att hoppas på befrielse från dessa bedrövliga förhållanden? Det är sannerligen inte i strid mot människans natur att vilja ha det så. Människor har ju ägnat sitt liv och omätliga penningsummor åt att försöka förverkliga det.
18 Hoppet om bestående hälsa och liv är alltså inte alls oförnuftigt. Vad som i själva verket är oförnuftigt är detta: Just som människor når en ålder då de börjar få kunskap, erfarenhet och förmåga att uträtta saker och ting som är av något värde, ja, då börjar de bli gamla och dö. Ändå finns det träd som lever i tusentals år! Varför skall människan, som skapades till Guds avbild, leva bara en bråkdel av den tid som en del av den omedvetna växtligheten, som saknar förnuft, får leva? Borde inte människan rimligtvis leva mycket, mycket längre?
19 För specialisterna på studiet av åldrandet är åldrandets process fortfarande i stor utsträckning ett mysterium. Förbryllande är också det förhållandet att människohjärnan är utformad för att ta emot upplysningar i praktiskt taget obegränsad mängd. Som en vetenskaplig författare påpekar är hjärnan ”fullt i stånd att ta hand om vilken börda av lärdomar och minnen som människan än kan tänkas belasta den med — och en milliard gånger mer än den mängden dessutom”.55 Detta betyder att din hjärna är i stånd att inte bara klara av vilken belastning du än skulle kunna utsätta den för under en livstid på sjuttio eller åttio år, utan dessutom en milliard gånger mer! Det är då inte underligt att människan har en sådan kunskapstörst, en sådan önskan att lära sig utföra och fullborda saker och ting. Men hon hindras av sin korta livstid. Är det rimligt att människohjärnan skall ha en sådan häpnadsväckande kapacitet, och så används inte mer än en bråkdel av dess förmåga? Är det inte mycket rimligare att dra den slutsatsen, som bibeln stöder, att Jehova skapade människan till att leva för evigt på jorden och gav henne en hjärna som var beundransvärt väl lämpad för detta uppsåt?
20. Vad säger bibeln att Gud har lovat att göra för mänskligheten i fråga om syndens verkningar, däribland själva döden?
20 Bibeln visar att människan från början hade möjligheten att leva för evigt men förlorade den på grund av sitt uppror: ”Synden kom in i världen genom en enda människa [Adam], och döden genom synden, och ... på så sätt spred sig [döden] till alla människor därför att de alla hade syndat.” (Romarna 5:12) Men bibeln innehåller också Guds löfte beträffande det återställda paradiset: ”Döden skall inte vara mer; inte heller skall sorg eller skrik eller smärta vara mer.” (Uppenbarelseboken 21:3, 4; jämför Upp. 7:16, 17.) Den säger att evigt liv, fritt från syndens verkningar, är Guds uppsåt för mänskligheten. (Romarna 5:21; 6:23) Och mer än så: den utlovar att välsignelserna i Guds nya ordning kommer att göras tillgängliga för de milliarder som har dött i det förflutna. Hur då? Genom en uppståndelse som tömmer mänsklighetens gemensamma grav. Jesus förutsade med tillförsikt: ”Den stund kommer, i vilken alla som är i minnesgravarna skall höra hans röst och komma ut.” — Johannes 5:28, 29.
21, 22. Varför är utsikten till återställelse till full hälsa inte för mycket att hoppas på?
21 Våra dagars medicinska vetenskapsmän framställer ”mirakelmediciner” och utför kirurgiska stordåd som skulle ha förefallit otroliga bara för några årtionden sedan. Bör vi då betvivla att han som skapade människan kan göra långt storslagnare och mer förvånansvärda medicinska bedrifter? Skaparen har helt visst förmågan att återställa människor med rättfärdiga hjärtan till sprudlande hälsa, ja, till och med vända åldrandets hela process. Och han kan göra det utan att ta till läkemedel, kirurgiska ingrepp eller artificiella organ. I sin omtänksamhet har Gud försett oss med bevis för att sådana välsignelser inte är för mycket att hoppas på.
22 Gud gav sin Son kraft att utföra mäktiga medicinska bedrifter då denne var på jorden. Dessa gärningar försäkrar oss om att ingen svaghet, defekt eller sjukdom ligger utanför Guds förmåga att bota. När en man, vars kropp var full av spetälska, bönföll Jesus om att bota honom, rörde Jesus medlidsamt vid mannen och sade: ”Bli ren.” Och den historiska redogörelsen säger: ”Med ens blev han ren från sin spetälska.” (Matteus 8:2, 3) Jesus utförde sådana gärningar i många vittnens åsyn, som historieskrivaren Matteus säger: ”Då kom stora folkskaror till honom och hade med sig ofärdiga, lemlästade, blinda, stumma och många andra sjuka, och de nära nog slängde dem för hans fötter, och han botade dem, så att folkskaran förundrades ... , och de gav ära åt Israels Gud.” (Matteus 15:30, 31) Läs själv redogörelsen i Johannes 9:1—21 som ett exempel på hur saklig och verklighetstrogen den historiska skildringen av detta botande är. Dessa händelser bekräftas av många vittnen, däribland läkaren Lukas. — Markus 7:32—37; Lukas 5:12—14, 17—25; 6:6—11; Kolosserna 4:14.
23, 24. Varför är det inte oförnuftigt att tro att de döda kommer att bli återförda till liv under Guds rike?
23 Av liknande skäl behöver vi inte betrakta bibelns löfte om att ”det skall komma att bli en uppståndelse” för de döda som otroligt. (Apostlagärningarna 24:15) Till och med åratal efter en människas död kan hennes röst, utseende och handlingar återges med hjälp av film eller videoband. Skulle inte han som skapade människan, och som vet exakt hur människan är uppbyggd i atomer och molekyler, kunna göra mycket mer än så? Människogjorda datorer kan lagra och samordna bokstavligen milliarder informationer. Men Gud skapade det vördnadsbjudande universum med dess milliarder galaxer, och varje galax innehåller milliarder stjärnor. Det blir sammanlagt billioner, trillioner, ja ännu fler stjärnor! Ändå sägs det i Psalm 147:4: ”Han bestämmer stjärnornas mängd, han nämner dem alla vid namn”! Det vore sannerligen enkelt för Gud, som har en sådan enorm minneskapacitet, att komma ihåg de olika individernas personligheter för att kunna återföra dem till liv. — Job 14:13.
24 Återigen har Jehova gett oss historiska exempel som styrker vår tro på ett sådant storslaget hopp. Han gav sin Son makt att i liten skala visa vad han kommer att göra i stor skala under sitt rättfärdiga styre över jorden. Jesus uppväckte några döda, ofta fullt synligt för åskådare. Lasarus, som han uppväckte nära Jerusalem, hade till och med varit död så länge att kroppen hade börjat upplösas. Uppståndelsehoppet har verkligen en fast grundval. — Lukas 7:11—17; 8:40—42, 49—56; Johannes 11:38—44.
Jordens möjlighet att rymma en så stor befolkning
25, 26. Var skall alla få plats att bo när de döda har uppstått?
25 Kan den här planeten ge tillräckligt med utrymme åt en så stor befolkning som skulle bli följden av en uppståndelse av de döda? Det tog över 5.000 år för jordens befolkning att nå en milliard i början av 1800-talet. I dag är den omkring fem milliarder.
26 De som lever i dag representerar följaktligen ett betydande antal av alla dem som någonsin har levt. Några har beräknat den totala folkmängden under människans hela historia till omkring 15.000.000.000 människor. Jordens landyta är mer än 150.000.000.000.000 kvadratmeter. Det skulle innebära att varje människa fick drygt 10.000 kvadratmeter. Det skulle inte bara ge utrymme för produktion av livsmedel, utan också för skogar, berg och andra vackra områden — utan att den paradisiska jorden blev onödigt tättbefolkad. Dessutom visar bibeln också att inte alla som nu lever kommer att få överleva och vara med i den nya ordningen. Jesus sade: ”Bred och rymlig är den väg som leder till tillintetgörelse, och många är de som går in genom den.” Han framhöll också att de som inte gör Jehovas vilja när världsförstöringen kommer ”skall gå bort till evigt avskärande”. — Matteus 7:13; 25:46.
27. Skulle jorden kunna frambringa tillräckligt med mat åt alla dessa människor?
27 Men skulle jorden kunna frambringa tillräckligt med mat åt så många människor? Vetenskapsmän påstår att den skulle kunna göra det till och med under nuvarande förhållanden. I en rapport i The Toronto Star sades det: ”Enligt Förenta nationernas livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) finns det redan tillräckligt med spannmål på jorden för att förse alla på jorden med 3.000 kalorier per dag, vilket är ... omkring 50 procent över den lägsta godtagbara levnadsnivån.”56 Angående framtiden förklarades det att till och med under nuvarande förhållanden skulle det kunna finnas tillräckligt med mat för att mätta dubbla den nuvarande världsbefolkningen. Vi måste också komma ihåg att Jehova kommer att vägleda sitt folk så att de på rätt sätt drar nytta av jordens förmåga att ge skördar. I Psalm 72:16 försäkras vi nämligen: ”Ymnigt må säden växa i landet, ända till bergens topp.”
28. Varför är det ingen fara för att jorden med tiden skulle bli överbefolkad om människor får leva för evigt?
28 Vi bör lägga märke till vad Guds uppsåt är, som det ursprungligen meddelades det första människoparet. Han sade till dem: ”Uppfyll jorden och lägg den under er.” De skulle alltså utvidga Edens gränser till jordens yttersta ändar. (1 Moseboken 1:28) Detta innebär helt klart att uppfylla jorden lagom mycket, inte att översvämma den med människor. Det skulle ändå medge att den människorna ”underlagda” jorden skulle kunna bli en världsomfattande park lik deras ursprungliga parkliknande hem. Detta gudomliga påbud visar alltså att befolkningstillväxten skulle kontrolleras vid Guds rätta tid och på hans sätt.
En säker grundval för bestående lycka
29. Vilken inverkan har förhållandet till andra på en människas lycka?
29 Men även om du skulle leva i vackra omgivningar, ha det materiellt gott, ha ett intressant arbete och vara vid relativt god hälsa, skulle det ändå inte garantera dig bestående lycka. Många människor i våra dagar har detta och är ändå olyckliga. Varför det? På grund av människor omkring dem, människor som kan vara själviska, grälsjuka, skrymtaktiga eller hatiska. Bestående lycka i Guds nya ordning blir i stor utsträckning följden av en världsomfattande förändring i människors inställning. Deras kärlek till och respekt för Gud och deras önskan att utföra hans uppsåt kommer att ge andligt välstånd. Utan det blir materiellt välstånd otillfredsställande och tomt.
30. Hur vet vi att de som får leva i Guds nya ordning endast blir sådana som bidrar till andras fred och säkerhet?
30 Ja, det är en sann glädje att få leva bland människor som är omtänksamma, ödmjuka, vänliga — människor som man verkligen kan älska och lita på och som känner på samma sätt för en själv. (Psalm 133:1; Ordspråksboken 15:17) Kärleken till Gud utgör en garanti om sann kärlek till nästan, vilket kommer att göra livet så behagligt i hans rättfärdiga nya ordning. De som Gud ger evigt liv kommer alla att ha bevisat sin kärlek till honom och till sina medmänniskor. Med sådana grannar, vänner och arbetskamrater kommer du att kunna åtnjuta verklig fred och säkerhet och bestående lycka. — 1 Johannes 4:7, 8, 20, 21.
31. Vad bör vi göra nu, om vi verkligen önskar leva i Guds nya ordning?
31 Sådana storslagna framtidsutsikter ligger öppna för dig! Det är därför förnuftigt att ta reda på vad som krävs för att kunna uppnå dem. Det är nu tid för dig att bringa ditt liv i överensstämmelse med Guds krav för dem som skall bli bevarade genom den kommande ”stora vedermödan”. — 2 Petrus 3:11—13.
[Frågor]
[Bild på sidan 98]
Den dag skall snart vara här då hela jorden har förvandlats till ett paradis
