Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Respekt för livets gåva

Respekt för livets gåva

Kapitel 14

Respekt för livets gåva

1, 2. Varför bör vi visa djup respekt för livets gåva?

DJUP respekt för livets gåva är en grundval för verklig fred och säkerhet. Men sådan respekt för livet saknas sorgligt nog i stor utsträckning i vår tid. Människor har blivit skickliga i att ta liv, men ingen kan återställa livet när det en gång har gått förlorat.

Respekt för livet är en helig förpliktelse mot Livgivaren, Jehova Gud. Om honom sade psalmisten: ”Hos dig är livets källa.” (Psalm 36:109) Vi står i skuld till Gud för vårt liv, inte bara därför att han skapade människan, utan också därför att han har tillåtit människosläktet att finnas kvar ända till nu och har sörjt för medel att uppehålla livet. (Apostlagärningarna 14:16, 17) Dessutom gjorde han anordningen att hans Son kunde bli återköpare eller återlösare för människosläktet genom att köpa det med sitt eget livsblod. (Romarna 5:6—8; Efesierna 1:7) Till följd av det erbjuder han nu alla som vill ta emot den en möjlighet att få leva för evigt i hans rättfärdiga nya ordning. Hur kan vi, med tanke på allt detta, visa vår djupa respekt för och uppskattning av Guds gåva, livet?

3. Hur påverkas ens inställning till livet av att man ser på underhållningsvåld?

För det första kommer vi, om vi verkligen tar respekten för livet på allvar, inte att vara som dem som bara för sitt nöjes skull matar sina sinnen med underhållning som framhåller våld. Att godta våld som ”underhållning” har gjort att många har blivit förhärdade och känslolösa för mänskligt lidande och livets förlust. Men om vi är tacksamma för Guds godhet och det hopp han ger, kommer vi att stå emot en sådan anda. Vi kommer att uppodla uppskattning av livet som en gåva från Gud. Detta kommer att påverka hur vi använder vårt eget liv, hur vi behandlar andra människor och till och med hur vi betraktar dem som ännu inte har blivit födda.

Respekt för de oföddas liv

4. a) När vidarebefordras livet till avkomman? b) Vad visar huruvida Gud är intresserad av en människas liv före födelsen?

Förmågan att vidarebefordra liv är ett storslaget privilegium som Gud har gett. Livet vidarebefordras inte vid födelsen, utan vid tiden för avlelsen. I Encyclopædia Britannica förklaras det att det är då som ”individens utveckling som ett enskilt, biologiskt väsen börjar”. Det sägs också: ”En ny individ skapas då beståndsdelarna i en befruktningsduglig spermie sammansmälter med dem i ett befruktningsbart ägg.”60 På samma sätt börjar Guds intresse för en människas liv före födelsen. Psalmisten David skrev vad han sade till Gud: ”Du höll mig avskärmad i min moders liv. ... Dina ögon såg till och med embryot av mig, och i din bok blev alla dess delar nedtecknade.” — Psalm 139:13—16, NW; Predikaren 11:5.

5. Varför är de argument som anförs som försök att rättfärdiga abort inte förnuftiga?

Milliontals ofödda barns liv utsläcks uppsåtligt genom abort varje år. Är det moraliskt rätt? Somliga hävdar att det ofödda barnet inte är medvetet om livet och inte kan existera för sig självt utanför moderlivet. Men detsamma gäller i grund och botten också ett nyfött barn. Vid födelsen har det ingen uppfattning om vad livet innebär, och inte heller skulle det kunna fortsätta att existera utan att få ständig vård. Den levande cell som bildades i moderlivet vid tiden för avlelsen blir ett sådant barn om den inte hindras. Att ta ett nyfött barns liv betraktas som ett brott nästan överallt, och till och med när barn föds i förtid gör man stora ansträngningar för att rädda dem. Varför skulle det då inte också betraktas som ett brott att ta ett ofött barns liv? Varför skulle livet betraktas som heligt först efter det att det har lämnat moderlivet och inte också i moderlivet?

6. Hur visar bibeln Guds syn på att man uppsåtligt tar ett ofött barns liv?

Det viktiga är inte hur människor ser på saken, utan vad Gud, Livgivaren, säger. För Jehova är det ofödda barnets liv dyrbart och inte något som kan behandlas lättsinnigt. Han gav det forntida Israel en lag som uttryckligen skyddade de oföddas liv. Om två män slogs med varandra och en havande kvinna blev skadad i samband därmed eller följden blev ett missfall, fastställdes i denna lag stränga straff. (2 Moseboken 21:22, 23) Att uppsåtligen ta livet av ett ofött barn skulle vara ännu allvarligare. Enligt Guds lag skulle vemhelst som uppsåtligen tog en människas liv dömas till döden som mördare. (4 Moseboken 35:30, 31) Gud har samma höga aktning för livet nu.

7. Vad blir vi skyddade mot, när vi respekterar Guds vilja i fråga om ett ofött barns liv?

Djup respekt för Guds vilja angående det ofödda barnets liv är till stor nytta. Genom att göra föräldrarna fullt ansvariga för detta liv lägger Jehova hämsko på sexuell promiskuitet med alla dess dåliga följder — bland annat veneriska sjukdomar, oönskad graviditet, utomäktenskapliga barn, upplösta familjer och den mentala påfrestningen av ett orent samvete. Respekten för livet kan på så sätt bidra till familjefrid nu och är en viktig faktor i fråga om att vinna framtida välsignelser.

Respekt för ditt eget liv

8. Varför bör vi visa respekt för Guds vilja i vårt sätt att behandla vår egen kropp?

Hur är det då med vårt eget liv? Många säger: ”Jag har inte bett att få bli född. Vad jag gör med mitt liv är min ensak. Jag gör som jag vill.” Men måste en gåva begäras för att mottagaren skall uppskatta den? Livet självt är onekligen något gott. Det är bara människans ofullkomlighet och benägenhet att såra eller skada andra som berövar livet så mycket av dess glädje. Jehova Gud kan inte klandras för det. Och han lovar att rätta till det genom sitt rikes regering. Vi bör alltså leva det liv han ger oss så att vi visar respekt för hans vilja och uppsåt. — Romarna 12:1.

9. Vad säger bibeln om frosseri och dryckenskap?

Ett sätt på vilket vi kan visa sådan uppskattning är genom att vara måttliga i fråga om mat och dryck. Frosseri och dryckenskap fördöms av Gud. (Ordspråksboken 23:20, 21) Men liksom det är tillbörligt att äta med måtta, är det också tillbörligt att använda alkoholhaltiga drycker med måtta. Detta visas av många skriftställen. — 5 Moseboken 14:26; Jesaja 25:6; Lukas 7:33, 34; 1 Timoteus 5:23.

10. a) Hur visar en drinkare bristande respekt för livet? b) Varför är det viktigt att undvika dryckenskap, enligt vad som visas i 1 Korintierna 6:9, 10?

10 Bibeln fördömer alltså inte att man dricker, utan att man missbrukar alkohol. Och det av goda skäl, för det skadar kroppen, gör att de som dricker handlar dåraktigt och kan till och med göra dem farliga för andra. (Ordspråksboken 23:29—35; Efesierna 5:18) Enbart i USA lider minst 10 millioner av alkoholism, och en av följderna är mer än 30.000 dödsfall varje år på grund av skrumplever. Nationalrådet för alkoholism säger: ”Den sammanlagda kostnaden för nationen är nästan 43 milliarder dollar varje år på grund av frånvaro från arbetet, hälso- och socialvård, skador på egendom. ... Alkohol har att göra med 50 procent av alla dödsolyckor på vägarna i dag. Över 80 procent av dödsolyckorna vid eldsvådor, 65 procent av drunkningsolyckorna, 22 procent av olyckorna i hemmen, 77 procent av fallskadorna, 36 procent av fotgängarolyckorna och 55 procent av arresteringarna är förbundna med bruk av alkohol. Upp till 44 procent av piloterna inblandade i olyckor har druckit. Våldsamt beteende som tillskrivs alkoholbruk ligger bakom uppskattningsvis 65 procent av morden, 40 procent av överfallen, 35 procent av våldtäkterna, 30 procent av de övriga sexualbrotten, 30 procent av självmorden, 55 procent av slagsmålen eller överfallen i hemmen och 60 procent av fallen av barnmisshandel.”61 Kostnaderna i form av splittrade hem, förstörda liv och mänskligt lidande går inte att beräkna. Det är därför inte förvånande att Guds ord säger: ”Bli inte vilseledda. Varken otuktsmän ... eller drinkare eller smädare eller utpressare skall ärva Guds rike.” — 1 Korintierna 6:9, 10.

11. Är det förnuftigt att försöka undfly personliga problem genom omåttligt drickande?

11 Det är sant att somliga mycket eftertryckligt får känna av världssituationens deprimerande verkan. Dess krig, brottslighet, inflation och fattigdom, stress och pressande förhållanden bidrar till personliga problem. Men man vinner ingenting med att försöka fly undan dem genom skadligt drickande till övermått. Det skapar bara fler problem för en själv och för andra och fördärvar under tiden ens värdighet, mening i livet och ställning inför Gud.

Användning av narkotika

12. Varför vänder sig många människor till narkotika?

12 I sin strävan att fly bort från livets problem har många vänt sig till narkotika. De som använder sådana droger byter ut verkligheten mot ett dröm- eller tranceliknande tillstånd. Många använder starka droger som heroin och kokain. Somliga tar stora doser av olika narkotika i form av tabletter. Hur påverkas deras liv?

13. Vilka verkningar har vissa av dessa droger på den som använder dem, och hur varnar bibeln för dem?

13 Deras bruk av dessa droger leder lätt till att de förlorar självbehärskningen, vilket framkallar verkningar liknande dem man ser hos en drucken. (Ordspråksboken 23:29—34) Och det anses allmänt att dessa droger kan vara farliga. I staden New York är till exempel heroinmissbruk den främsta dödsorsaken bland människor mellan 18 och 35 års ålder. Vilken grov ringaktning för livets gåva!

14, 15. Varför visar de som röker marijuana inte respekt för livets gåva?

14 Men hur är det med den ”milda” drogen marijuana? Den kan också vara farlig på flera sätt. Marijuanabrukare kommer ofta i kontakt med starkare droger genom sina kontakter med langare och andra brukare. Och många som har kommit att bli beroende av drogen, i tron att den befriar dem från spänningar och depression, kommer sannolikt att fortsätta med starkare narkotika.

15 Men även om det inte blir så, är det farligt att röka marijuana. Det innehåller mer cancerframkallande ämnen än cigarretter och är skadligare för lungorna. Fortsatt bruk kan orsaka leverskador, genetiska defekter och hjärnskador. En kanadensisk organisation för forskning kring missbruk säger att marijuana är en ”kraftfull drog förbunden med en mängd olika hälsorisker”.62 En narkotikaexpert sade: ”Marijuana är en mycket farlig drog. Under de gångna 10 åren har någonting i storleksordningen 10.000 artiklar som framhåller denna hälsorisk publicerats i vetenskapliga kretsar.” Han framhöll ”en akut risk som är mycket allvarlig för ungdomar som försöker lära sig något”, eftersom drogen försvagar minnet och koncentrationsförmågan. Om marijuanarökaren sade han: ”Han kan inte köra bil ordentligt eller använda en skrivmaskin. Rökning under en längre tid orsakar allvarligare skador på immunförsvaret som skyddar kroppen mot sjukdomar.”63 Kvinnor som röker marijuana under havandeskapet löper mycket större risk att få barn med hjärnskador. Kan det med tanke på allt detta sägas att den som använder marijuana visar respekt för livets gåva?

16. Vilken annan allvarlig fara kan bruket av narkotika utsätta en människa för, och hur bör det påverka vår syn på saken?

16 Det finns ännu ett kraftigt skäl att undvika narkotikamissbruk. Det kan leda till att man kommer under demonernas inflytande. Detta samband mellan narkotika och ockultism är på inget sätt nytt. Trollkarlar i forna tider använde narkotika. I Vine’s Expository Dictionary of New Testament Words framhålls det: ”Vid förtrollning åtföljdes användningen av såväl svaga som starka narkotika vanligen av besvärjelser och åkallan av ockulta makter.” Dessa kommentarer ges i samband med det grekiska ord som återges med ”utövande av spiritism” (far·ma·kiʹa, ordagrant ”bruk av läkemedel”) i Galaterna 5:20. (Se också Uppenbarelseboken 9:21; 18:23.) Narkotika kan alltså utsätta en för demoniskt inflytande. Hur skulle någon som har respekt för sin Livgivare vilja utsätta sig för sådan fara bara för en tillfällig känsla?

17, 18. a) Vilka andra dåliga frukter har blivit förknippade med narkotikamissbruk? b) Hur betraktar därför Jehovas kristna vittnen bruket av narkotika?

17 Det är väl känt att bruk av narkotika är oskiljaktigt förbundet med brottslighet och med det moraliska förfallet i samhället. Olaglig försäljning av narkotika är en av den organiserade brottslighetens största inkomstkällor. Många narkotikamissbrukare stjäl för att skaffa pengar till sin vana. Andra tar till prostitution. Familjer splittras när en medlem blir missbrukare. Gravida kvinnor överför beroendet till sina barn, som ibland dör under avvänjningssmärtorna. Och i de flesta länder är innehav och bruk av sådana narkotika i icke-medicinskt syfte illegalt. — Matteus 22:17—21.

18 Vill du ha någonting att göra med en vana som är förbunden med alla dessa dåliga frukter? Jehovas vittnen vill inte det! De vill inte ha någon del i att använda narkotika för att få spänning och kunna fly från verkligheten. De hyser hög aktning för livet och vill använda det på ett sätt som är i överensstämmelse med Guds vilja.

Bruk av tobak och liknande produkter

19. Varför kommer respekt för livets gåva med i bilden, när det gäller bruk av tobak, betelnöt och bladen från kokabusken?

19 Ännu vanligare är i våra dagar bruket av tobak och, i vissa länder, betelnöten och bladen från kokabusken. Var och en av dessa produkter skadar kroppen och i vissa fall sinnet. Myndigheterna i många länder varnar för tobakens samband med sådana sjukdomar som lungcancer, hjärtsjukdomar, kronisk luftrörskatarr och emfysem. Visar man respekt för livets gåva genom att använda sådana vanebildande och skadliga produkter?

20, 21. a) Betyder det att bibeln inte direkt fördömer sådana vanor att de är helt på sin plats? b) Vilka bibliska principer visar att sådana vanor inte har någon plats i en Guds tjänares liv?

20 Någon kanske kan säga att dessa ting alla är skapade av Gud. Det är sant, men det är också svampar, och ändå är vissa sorter livsfarliga för människan att äta. Någon annan kan säga att bibeln inte uttryckligen fördömer sådana vanor. Nej, men som vi har sett finns det många saker som inte direkt fördöms i bibeln men som är uppenbart orätta. Bibeln förbjuder inte någonstans uttryckligen att man använder sin grannes bakgård som soptipp. Men budet ”älska din nästa som dig själv” bör vara nog för att vem som helst av oss skall kunna inse hur orätt det skulle vara. På samma sätt är rökning ett sätt att visa brist på kärlek, eftersom röken kan irritera andra och till och med skada deras hälsa. — Matteus 22:39.

21 I Andra Korintierna 7:1 säger Guds ord att vi bör ”rena oss från varje förorening av kött och ande, i det vi fullkomnar vår helighet i Guds fruktan”. För att något skall vara ”heligt” måste det vara ”rent, obefläckat, ofördärvat”. Jehova bevarar sig själv ofördärvad och nedlåter sig aldrig till att handla på ett oheligt sätt. Han förväntar med rätta att vi skall ”fullkomna vår helighet” i den utsträckning det är möjligt för oss människor. (Romarna 12:1) Han förväntar också att vi skall älska honom av allt vårt hjärta och av all vår själ och av allt vårt sinne och av all vår styrka. Men hur kan man göra det om man ägnar sig åt sedvänjor som orenar kroppen, skadar hälsan och förkortar livet? — Markus 12:29, 30.

22. Vad kan göra det möjligt för en människa att bryta det grepp som en sådan dålig vana kan ha om henne?

22 Även om någon av dessa vanor kan tyckas ha en person i sitt grepp, kan han övervinna den och vinna frihet. Kunskap om Gud och om hans uppsåt ger kraftig motivation att göra det. En människa kan förnyas i den kraft som påverkar hennes sinne. (Efesierna 4:23) Detta öppnar vägen för ett nytt levnadssätt som leder till personlig tillfredsställelse och ärar Gud.

Respekt för livet som representeras av blodet

23. a) Vilken var den enda användning av blod som Gud godkände i sin lag till Israel? b) Varför bör innebörden i dessa offer förmå oss att omsorgsfullt begrunda Guds vilja i denna fråga?

23 Vårt blod förtjänar också att begrundas när vi talar om livet. Gud har valt både människors och djurs blod som symbol för livet. Detta visas av den lag han gav Noa och senare Israels nation. Den enda godkända användningen av blod var i samband med offer. (1 Moseboken 9:3, 4; 3 Moseboken 17:10—14) Offren var alla en bild av Jesu enda offer, genom vilket han utgöt sitt livsblod för människornas skull. (Hebréerna 9:11—14) Enbart detta bör ge oss skäl att ägna noggrann uppmärksamhet åt Guds vilja i denna fråga.

24. Vad säger Apostlagärningarna 15:28, 29 om den syn de kristna bör ha på användningen av blod?

24 Gäller Guds förbud angående bruket av blod fortfarande för sanna kristna? Ja. Det framgår av det officiella uttalandet av apostlarna och andra äldste i den kristna församlingen i det första århundradet. Under Guds andes vägledning skrev de: ”Den heliga anden och vi själva har nämligen förordat att inte lägga någon ytterligare börda på er, utom dessa nödvändiga ting: att ni fortsätter att avhålla er från ting som är offrade åt avgudar och från blod och från ting som blivit kvävda [från vilka blodet följaktligen inte fått rinna av] och från otukt. Ifall ni omsorgsfullt tar er till vara för dessa ting, skall ni ha framgång.” — Apostlagärningarna 15:28, 29.

25. Genom vilka förehavanden visar världen ringaktning för Guds vilja beträffande blodet?

25 Många visar ringaktning för Guds vilja angående blodet. De använder blod i mat, för medicinska ändamål och till och med i kommersiella produkter. Det bör dock inte förvåna oss, eftersom världen visar så liten aktning för livets gåva. Men om vi uppskattar livet och inser vårt ansvar inför Gud, kommer vi inte att ignorera hans vilja eller skymfa honom genom att överträda hans befallningar.

26, 27. Varför skulle ansträngningar att bevara det nuvarande livet genom olydnad mot Gud innebära att man inte visar respekt för honom?

26 Även om vi bör vara intresserade av vår hälsa och försöka skydda vårt liv, finns det alltså vissa gränser att ta hänsyn till. Jesus klargjorde det då han sade: ”Den som håller av sin själ [sitt liv] tillintetgör den, men den som hatar sin själ i den här världen skall bevara den för evigt liv.” — Johannes 12:25.

27 Om det är en fråga om att antingen dö för att man lyder Gud eller visa olydnad mot honom för att undgå döden, kommer Guds tjänare att föredra döden framför olydnad. Jesus kunde ha undgått döden genom att visa olydnad mot Gud, men det gjorde han inte. Och människor före honom hade visat samma obrytbara hängivenhet för Gud. (Matteus 26:38, 39, 51—54; Hebréerna 11:32—38) De lät inte sitt dåvarande liv hindra dem från att kvalificera sig för evigt liv.

28. Vad förbereder vi oss för genom att uppodla uppskattning av bibelns syn på livet?

28 Är det så du ser på livet? Inser du att du måste leva i överensstämmelse med Guds vilja för att ditt liv skall ha verklig mening? Att nu uppodla den synen är en del av förberedelserna för liv i Guds nya ordning. Då kommer man att känna sig verkligt trygg och säker, överallt och alltid, eftersom man vet att alla som lever på jorden har verklig respekt för Guds gåva — livet.

[Frågor]