Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

BERÄTTELSE 109

Petrus besöker Cornelius

Petrus besöker Cornelius

DET är aposteln Petrus som står där, och bakom honom ser du två av hans vänner. Men varför har mannen fallit ner för Petrus’ fötter? Bör han göra så? Vet du vem han är?

Mannen är Kornelius, en romersk officer. Kornelius känner inte Petrus, men han har blivit uppmanad att bjuda hem honom. Vi skall ta reda på hur det kom sig.

Jesu första efterföljare var judar, men Kornelius är ingen jude. Han älskar ändå Gud, han ber till honom, och han gör mycket gott mot andra. En eftermiddag visar sig en ängel för honom och säger: ”Gud tycker om dig, och han skall besvara dina böner. Skicka några män till Joppe för att hämta en viss man som heter Petrus. Han är just nu hos Simon, som har ett hus vid havet.”

Kornelius skickar genast några män för att söka upp Petrus. Nästa dag, när männen närmar sig Joppe, är Petrus uppe på det platta taket på Simons hus. Gud gör då så att Petrus tycker att han ser en stor duk komma ner från himmelen. I duken finns alla slags djur. Enligt Guds lag var de här djuren orena och fick inte ätas. Ändå säger en röst: ”Stå upp, Petrus. Slakta och ät.”

”Nej!” svarar Petrus. ”Jag har aldrig ätit något orent.” Men rösten säger till Petrus: ”Sluta upp med att kalla något orent, som Gud nu säger är rent.” Detta händer tre gånger. Medan Petrus undrar vad allt det här betyder, kommer männen, som Kornelius har skickat, till huset och frågar efter Petrus.

Petrus går ner och säger: ”Jag är den ni söker. Varför har ni kommit?” När männen förklarar att en ängel uppmanat Kornelius att bjuda hem Petrus, går Petrus med på att följa med dem. Nästa dag ger sig Petrus och några av hans vänner i väg till Caesareʹa för att besöka Kornelius.

Kornelius har samlat sina släktingar och bästa vänner. När Petrus kommer går Kornelius och möter honom. Som du ser faller han ner för Petrus’ fötter, men Petrus säger: ”Res dig; jag är också bara en människa.” Bibeln visar att det är orätt att falla ner för människor och tillbe dem. Vi skall tillbe bara Jehova.

Petrus predikar nu för dem som är samlade. ”Jag förstår att Gud tar emot alla människor som vill tjäna honom”, säger Petrus. Medan han talar sänder Gud sin heliga ande, och människorna börjar tala andra språk. De judiska lärjungarna, som kom hit tillsammans med Petrus, blir överraskade, eftersom de har trott att Gud bara hjälper judarna. Detta lär dem att Gud inte tycker att människor av en viss ras är bättre än människor av någon annan ras. Är inte det något som vi alla bör komma ihåg?