1, 2. a) Hur kunde de goda nyheterna spridas över det romerska riket under första århundradet? b) Hur kan vi veta att vi har Jehovas stöd i vår tid? (Se också rutan ” Goda nyheter på mer än 670 språk”.)

 DE SOM var på besök i Jerusalem kunde knappt tro sina öron. De hörde galiléer tala främmande språk helt flytande, och det de hörde fångade verkligen deras intresse. Det var vid pingsten år 33, och genom ett underverk hade lärjungarna fått gåvan att kunna tala olika språk – ett bevis på att de hade Guds stöd. (Läs Apostlagärningarna 2:1–8, 12, 15–17.) De goda nyheter som de predikade den dagen nådde ut till människor med skiftande bakgrund och spreds sedan över hela det romerska riket. (Kol. 1:23)

² I vår tid har Guds tjänare inte fått någon mirakulös förmåga att tala olika språk. Men de översätter budskapet om Guds rike till mer än 670 språk, vilket är långt fler än de kristna kunde tala på pingstdagen. (Apg. 2:9–11) Guds folk har framställt litteratur i sådan omfattning och på så många språk att budskapet har nått ut till jordens alla hörn. a Det här är också ett omisskännligt tecken på att Jehova använder kungen i sitt rike, Jesus Kristus, för att leda predikoarbetet. (Matt. 28:19, 20) Vi ska se tillbaka på några av de redskap vi använt för att utföra vårt arbete de senaste 100 åren. Lägg samtidigt märke till hur kungen successivt har övat oss att visa personligt intresse för människor när vi undervisar dem i Guds ord. (2 Tim. 2:2)

3. Varför använder vi olika redskap i förkunnartjänsten?

³ Jesus liknade ”ordet om kungariket” vid säd och en människas hjärta vid jord. (Matt. 13:18, 19) En jordbrukare använder olika redskap för att luckra upp jorden och förbereda den för sådd, och på liknande sätt har Jehovas folk använt olika redskap för att förbereda miljoner människors hjärtan för budskapet om Guds rike. En del redskap har gjort nytta under en begränsad tid. Men exempelvis böcker och tidskrifter är fortfarande mycket användbara. Till skillnad från de olika former av masskommunikation som vi  behandlade i förra kapitlet har de redskap vi nu ska se närmare på hjälpt oss att ta kontakt med människor personligen. (Apg. 5:42; 17:2, 3)

4, 5. Hur användes grammofoninspelningar, men vad saknade de?

⁴ Inspelade föredrag. På 30-talet och en bit in på 40-talet använde förkunnarna bärbara grammofoner och inspelade föredrag i tjänsten från dörr till dörr. Det tog knappt fem minuter att spela upp ett sådant tal. En del av talen hade korta och kärnfulla teman, till exempel ”Treenigheten”, ”Skärselden” och ”Guds rike”. Hur kunde ett besök gå till? Clayton Woodworth j:r, en broder som blev döpt i USA 1930, berättade: ”Jag hade med mig en liten bärbar grammofon som var fjäderdriven. Den hade en lös tonarm som jag behövde placera i exakt rätt läge på kanten av skivan för att det skulle fungera. Jag gick fram till dörren, öppnade väskan, satte tonarmen i läge och ringde på dörrklockan. När dörren öppnades, sa jag: ’Jag har ett viktigt budskap som jag skulle vilja att du lyssnar på.’” Hur reagerade människor? Broder Woodworth berättade: ”Många gånger gick det bra. Men ibland smällde folk igen dörren. Och emellanåt tog de mig för grammofonförsäljare.”

⁵ År 1940 fanns det över 90 olika inspelade föredrag, och över en miljon skivor hade producerats. John E. Barr, som då var pionjär i Storbritannien och längre fram blev medlem av den styrande kretsen, berättade: ”Mellan 1936 och 1945 var grammofonen min ständiga följeslagare. På  den tiden kände jag mig faktiskt helt bortkommen utan den. Att få höra broder Rutherfords röst där vid dörren var så uppmuntrande; det var som att ha honom vid sin sida. Men trots allt saknade grammofonarbetet själva undervisningsaspekten, möjligheten att nå hjärtat hos människor.”

6, 7. a) Vilka för- och nackdelar hade vittnesbördskorten? b) På vilket sätt har Jehova lagt orden i vår mun?

⁶ Vittnesbördskort. Från och med 1933 uppmuntrades förkunnarna att använda vittnesbördskort i tjänsten från dörr till dörr. Ett sådant kort var ungefär 13 gånger 9 centimeter. Det innehöll ett kort bibliskt budskap och information om biblisk litteratur som den besökte kunde skaffa sig. Förkunnaren räckte helt enkelt fram kortet och bad den besökte läsa det. ”Jag var så tacksam för vittnesbördskorten”, berättade Lilian Kammerud, som senare blev missionär i Puerto Rico och Argentina. Varför det? Hon förklarade: ”För många av oss var det inte så lätt att lägga fram budskapet. Men på det här sättet blev jag mer van att ta kontakt med människor.”

⁷ Broder David Reusch, som blev döpt 1918, noterade: ”Vittnesbördskorten var till hjälp för vännerna, för det var väldigt få som kände att de kunde formulera sig väl.” Men det här redskapet hade också sina begränsningar. Broder Reusch sa: ”Ibland trodde folk att vi inte kunde prata. Och på sätt och vis kunde vi ju inte det heller. Men Jehova gjorde oss redo att förkunna hans budskap för allmänheten. Snart lade han orden i vår mun och lärde oss att använda Bibeln i tjänsten. Det gjorde han genom teokratiska skolan, som började på 40-talet.” (Läs Jeremia 1:6–9.)

8. Hur kan du låta Kristus öva dig?

⁸ Böcker. Sedan 1914 har Jehovas folk gett ut över 100 olika böcker om bibliska ämnen. En del av dem har varit särskilt utformade för att öva oss att bli skickliga förkunnare. Anna Larsen i Danmark, som varit förkunnare i nästan 70 år, säger: ”Jehova hjälpte oss att bli skickligare som förkunnare genom teokratiska skolan och våra läroböcker. Jag minns att den första av de böckerna var Kurs i Teokratisk ämbetsutövning som kom ut på danska 1944. Sedan kom ’Till allt gott verk skicklig’ 1946. Nu har vi Skolan i teokratisk tjänst – utbildning till nytta för dig, som vi fick 2001.” Ja, teokratiska skolan och dess läroböcker har verkligen fyllt en viktig funktion när Jehova har gjort oss ”tillräckligt kvalificerade” att förkunna. (2 Kor. 3:5, 6) Är du med i teokratiska skolan? Tar du med dig ”Skolboken” till mötet varje vecka och följer med när skoltillsyningsmannen hänvisar till den? I så fall låter du Kristus öva dig att bli bättre på att undervisa. (2 Kor. 9:6; 2 Tim. 2:15)

9, 10. Vilka böcker har hjälpt oss att så och vattna sanningens säd?

 ⁹ Till vår hjälp har Jehova också låtit organisationen ta fram böcker som hjälper oss att förklara Bibelns grundläggande läror. Sanningen som leder till evigt liv var en särskilt effektiv bok. Den kom ut på engelska 1968 (på svenska 1969) och fick direkt stor genomslagskraft. I Tjänsten för Guds rike för juni 1969 stod det: ”Sanningen rönte sådan efterfrågan att man vid Sällskapets tryckeri i Brooklyn måste sätta in ett särskilt nattskift ... En tid fanns det beställningar inne på en och en halv million exemplar som man inte omedelbart kunde expediera!” År 1982 hade boken tryckts i mer än 100 miljoner exemplar på 116 språk. Under de 14 åren mellan 1968 och 1982 ökade förkunnarantalet med mer än en miljon tack vare ”Sanningsboken”. b

¹⁰ År 2005 fick vi en annan fantastisk bibelstudiebok, Vad lär Bibeln? Den har redan tryckts i över 200 miljoner exemplar på 256 språk! Vad har resultatet blivit? På bara sju år, från 2005 till 2012, fick vi 1,2 miljoner nya förkunnare av de goda nyheterna. Under samma period ökade antalet bibelstudier från omkring 6 miljoner till mer än 8,7 miljoner. Det går inte att ta miste på att våra ansträngningar att så och vattna sanningens säd välsignas av Jehova. (Läs 1 Korinthierna 3:6, 7.)

11, 12. Använd bibelställena i paragraferna och förklara vilka målgrupper våra tidskrifter har.

¹¹ Tidskrifter. Från början var tidskriften Vakttornet i första hand avsedd för den ”lilla hjorden”, som har ”den himmelska kallelsen”. (Luk. 12:32; Hebr. 3:1) Den 1 oktober 1919 började Jehovas organisation ge ut ytterligare en tidskrift som riktade sig till en annan läsekrets, allmänheten. Den tidskriften blev så populär bland både bibelforskarna och människor i allmänhet att den i många år fick en mycket större spridning än Vakttornet. Den nya tidskriften fick först namnet Den Gyllne Tidsåldern. År 1938 ändrades namnet till En Ny Värld (på engelska Consolation, 1937), och sedan 1948 heter den Vakna! (på engelska Awake!, 1946).

¹² Genom åren har stilen och formatet på Vakttornet och Vakna! ändrats flera gånger, men syftet har alltid varit detsamma – att förkunna Guds rike och att bygga upp tron på Bibeln. I dag finns Vakttornet både i en studieupplaga och i en allmän upplaga. Studieupplagan riktar sig till ”tjänstefolket”, dvs. till både den ”lilla hjorden” och de ”andra fåren”. c (Matt. 24:45; Joh. 10:16) Den allmänna upplagan utarbetas särskilt för dem som ännu inte lärt känna sanningen men som har respekt för Bibeln och för Gud. (Apg. 13:16) Vakna! riktar sig främst till dem som inte vet så mycket om Bibeln och den sanne Guden, Jehova. (Apg. 17:22, 23)

13. Vad tycker du är imponerande med våra tidskrifter? (Gå igenom rutan ” Rekord i litteraturens värld”.)

 ¹³ I början av 2014 trycktes Vakna! i mer än 44 miljoner exemplar och Vakttornet i omkring 46 miljoner exemplar varje månad. Vakna! översattes till omkring 100 språk och Vakttornet till mer än 200, vilket gjorde dem till de mest översatta och spridda tidskrifterna i hela världen! Detta är förstås helt fantastiskt, men det är inget som förvånar oss. Tidskrifterna innehåller det budskap som Jesus sa skulle förkunnas över hela den bebodda jorden. (Matt. 24:14)

14. Vad har vi aktivt verkat för, och varför det?

¹⁴ Bibeln. År 1896 ändrade broder Russell och hans medarbetare namnet på den sammanslutning de använde för att ge ut litteratur så att det innehöll ordet bibeln (Watch Tower Bible and Tract Society). Det passade bra med tanke på att Bibeln alltid varit det främsta redskapet för att sprida de goda nyheterna om Guds rike. (Luk. 24:27) I överensstämmelse med sammanslutningens namn har Guds folk alltid uppmuntrat till bibelläsning och gått i spetsen för spridandet av biblar. År 1926 började vi använda våra egna tryckpressar för att trycka The Emphatic Diaglott, en översättning av de kristna grekiska skrifterna som framställts av Benjamin Wilson. Från 1942 tryckte och spred vi omkring 700 000 exemplar av hela King James Version. Bara två år senare började vi trycka American Standard Version, som använder Jehovas namn på 6 823 ställen. År 1950 hade vi spridit över 250 000 exemplar av den.

15, 16. a) Varför tycker du om Nya världens översättning? (Gå igenom rutan ” Arbetet med att översätta Bibeln skyndas på”.) b) Hur kan du låta Jehova påverka ditt hjärta?

¹⁵ År 1950 presenterades Nya världens översättning av de kristna grekiska skrifterna på engelska (på svenska 1976), och 1961 kom hela Nya världens översättning av Den heliga skrift ut i ett enda band på engelska (på svenska 1992). Den här översättningen är till ära för Jehova eftersom hans namn har återinförts på de ställen där det förekom i den ursprungliga hebreiska texten. Namnet förekommer också i huvudtexten på 237 ställen i de grekiska skrifterna. För att översättningen ska vara så exakt och lättläst som möjligt har den reviderats flera gånger, senast 2013. Fram till 2013 hade det tryckts mer än 201 miljoner exemplar av hela Nya världens översättning eller delar av den på 121 språk.

¹⁶ Hur har de som läst Nya världens översättning på sitt eget språk reagerat? En man från Nepal sa: ”Många tyckte det var svårt att förstå den gamla nepalesiska översättningen eftersom den hade ett ålderdomligt språk. Men nu är det mycket lättare att förstå Bibeln, för den använder det språk som vi talar till vardags.” När en kvinna i Centralafrikanska republiken började läsa översättningen till sango, blev hon rörd till tårar och sa: ”Det här går rakt in i hjärtat.”  Vi kan på samma sätt låta Jehova påverka vårt hjärta genom att läsa hans ord, Bibeln, varje dag. (Ps. 1:2; Matt. 22:36, 37)

17. Hur kan vi visa att vi uppskattar allt det vi får, och vad får det för resultat?

¹⁷ Uppskattar vi de redskap och den progressiva utbildning som vi får av vår kung, Jesus Kristus? Tar vi oss tid att läsa all litteratur som organisationen ger oss, och använder vi den för att hjälpa andra? Då kan vi känna igen oss i det som syster Opal Betler, som blev döpt den 4 oktober 1914, berättade: ”Genom åren har min man [Edward] och jag använt grammofon och vittnesbördskort. Vi har gått från hus till hus med böcker, broschyrer och tidskrifter. Vi har tagit del i kampanjer och parader och delat ut traktater. Längre fram lärde vi oss att göra återbesök och leda bibelstudier i hem med intresserade. Ja, vi har haft fullt upp och levt ett lyckligt liv.” Jesus förutsade att hans undersåtar skulle vara fullt upptagna med att så, skörda och glädjas tillsammans. Miljoner vittnen kan precis som Opal intyga att hans ord har gått i uppfyllelse. (Läs Johannes 4:35, 36.)

18. Vilken förmån har vi?

¹⁸ Många utomstående kanske betraktar Guds folk som ”olärda och helt vanliga människor”. (Apg. 4:13) Men tänk efter: Kungen har fått helt vanliga människor att bli något att verkligen räkna med i förlagssammanhang – de står bakom några av de mest översatta och spridda publikationerna i historien! Och ännu viktigare är att han har utbildat och motiverat oss att använda de här hjälpmedlen för att sprida de goda nyheterna till människor av alla nationer. Vilken förmån vi har att få samarbeta med Kristus i att så ut sanningens säd och skörda lärjungar!