Jesus har inbjudit fyra lärjungar att bli människofiskare, nämligen Petrus, Andreas, Jakob och Johannes. Nu är det sabbat, och de går tillsammans till en synagoga i Kapernaum. Jesus börjar undervisa, och även den här gången blir människor alldeles häpna. Han undervisar på ett helt annat sätt än de skriftlärda, han undervisar med värdighet och pondus.

Den här sabbaten är en demonbesatt man i synagogan. Han skriker: ”Vad har vi med dig att göra, Jesus från Nasaret? Har du kommit för att förgöra oss? Jag vet precis vem du är: Guds helige.” Men Jesus talar strängt till demonen som kontrollerar mannen: ”Var tyst och far ut ur honom!” (Markus 1:24, 25)

När Jesus har sagt det skriker demonen för full hals och kastar omkull mannen i kramper. Men demonen lämnar mannen ”utan att skada honom”. (Lukas 4:35) De som är i närheten förundras. ”Vad är detta?” frågar de. ”När han befaller de orena andarna så lyder de honom!” (Markus 1:27) Ryktet om den här imponerande händelsen sprids runt om i Galileen.

Jesus och hans lärjungar lämnar synagogan och går hem till Petrus, som också kallas Simon. Petrus svärmor har hög feber och är mycket sjuk. Man vädjar till Jesus att hjälpa henne. Så Jesus går fram till henne, tar hennes hand och reser henne upp. Hon blir genast frisk och börjar passa upp Jesus och lärjungarna som är med honom, kanske genom att laga mat till dem.

Den kvällen kommer människor från alla håll till Petrus hus. Snart verkar det som att alla i hela staden står utanför. De vill att Jesus ska hjälpa deras sjuka. Så han lägger händerna på dem och botar dem från olika sjukdomar. (Lukas 4:40) Oavsett vad de lider av kan Jesus hjälpa dem, precis som det var förutsagt. (Jesaja 53:4) Han hjälper även dem som är demonbesatta. När de onda andarna far ut skriker de: ”Du är Guds son.” (Lukas 4:41) Men Jesus talar strängt till dem och tillåter dem inte att säga något mer. De onda andarna vet att Jesus är Messias, och han vill inte att andra ska få intrycket av att de tjänar den sanne Guden.