När Jesus får veta att fariséerna och anhängarna till Herodes parti vill döda honom, drar han sig tillbaka till Galileiska sjön med sina lärjungar. Men människor fortsätter komma till honom från alla håll och kanter. En del kommer från kuststäderna Tyros och Sidon, och andra kommer från Jerusalem. Ytterligare andra kommer från Jordanflodens östra sida, Galileen och Idumeen. Jesus botar många, och det gör att fler med svåra sjukdomar försöker tränga sig fram till honom. De väntar inte på att han ska röra vid dem, utan de försöker ivrigt att själva få röra vid honom. (Markus 3:9, 10)

Det samlas så mycket folk att Jesus ber sina lärjungar skaffa fram en liten båt åt honom. På så sätt kan han sitta en bit ut från stranden så att folk inte tränger sig på honom. Därifrån kan han undervisa dem, och han kan också förflytta sig till andra ställen längs stranden för att hjälpa fler.

Lärjungen Matteus nämner att Jesus uppfyller ”det som hade sagts genom profeten Jesaja”. (Matteus 12:17) Vilken profetia syftar han på?

”Se! Min tjänare, som jag har utvalt, min älskade, som jag har godkänt! Jag ska låta min ande komma över honom, och han ska visa nationerna vad rättvisa innebär. Han ska inte gräla eller skrika, och inte heller ska hans röst höras på de stora gatorna. Ett knäckt strå ska han inte bryta av, och en rykande veke ska han inte släcka, till dess han har skipat rättvisa. Hans namn kommer att ge nationerna hopp.” (Matteus 12:18–21; Jesaja 42:1–4)

Den tjänare Gud älskar och har godkänt är naturligtvis Jesus. Han visar vad verklig rättvisa är, något som har gått förlorat bland de religiösa traditionerna. Fariséerna tillämpar Guds lag på sitt eget sätt och vill inte ens hjälpa de sjuka på sabbaten. Men Jesus befriar folket från de här orättvisa och betungande traditionerna. I kraft av Guds ande visar han vad Guds rättvisa egentligen innebär. Och för detta vill de religiösa ledarna döda honom!

Vad betyder det att han inte ska ”gräla eller skrika” eller låta sin ”röst höras på de stora gatorna”? När Jesus botar människor tillåter han inte dem, och inte heller demonerna, att ”berätta vem han var”. (Markus 3:12) Han vill inte att folk ska höra talas om honom genom förvrängda rykten eller genom att det blir ett stort ståhej på gator och torg.

 Dessutom sprider Jesus sitt tröstande budskap till dem som bildligt talat är som knäckta strån, de nertyngda och förtryckta. De är som rykande vekar vars sista livsgnista nästan har slocknat. Jesus krossar inte det knäckta strået och släcker inte den flämtande, rykande veken. Med ömhet och kärlek lyfter han i stället upp de ödmjuka. Jesus är verkligen den som nationerna kan hoppas på!