1–3. Vilken fara ställs Jesus inför, och hur reagerar han?

 EN PÖBELHOP är på väg för att gripa Jesus. Männen är beväpnade med svärd och påkar. Det är en stor skara, och i hopen finns soldater. Drivna av ett gemensamt ont uppsåt drar de fram längs Jerusalems mörka gator, tvärs över Kidrondalen och upp på Olivberget. Det är fullmåne, men ändå bär de facklor och lampor. Behöver de lysa upp vägen för att månen är skymd av moln? Eller tror de att deras offer gömmer sig bland skuggorna? En sak är säker. Den som tror att Jesus kryper ihop någonstans av fruktan känner inte den mannen.

² Jesus är medveten om den fara som hotar, men han stannar där han är och väntar. Pöbelhopen närmar sig, anförd av Judas, som hade varit en nära vän till Jesus. Judas förråder helt fräckt Jesus, identifierar sin tidigare mästare med en hycklad hälsning och en kyss. Men Jesus bevarar sitt lugn. Han går fram och ställer sig framför pöbeln. ”Vem söker ni?” frågar han. ”Jesus, nasarén”, svarar de.

³ De flesta skulle darra av skräck inför en sådan beväpnad pöbelhop. Kanske är det så den här hopen väntar sig att mannen framför dem skall reagera. Men Jesus ryggar inte tillbaka, han tar inte till flykten och kommer inte med några lögner. Nej, han säger helt enkelt: ”Det är jag.” Han uppträder så lugnt, så modigt att männen blir bestörta. De stapplar bakåt och faller till marken! (Johannes 18:1–6; Matteus 26:45–50; Markus 14:41–46)

4–6. a) Vad liknas Guds Son vid, och varför det? b) Nämn tre sätt som Jesus visade mod på.

⁴ Hur kunde Jesus uppträda så lugnt och behärskat i en så  ytterst farlig situation? Svaret kan uttryckas i ett enda ord: mod. Det är få egenskaper som man beundrar lika mycket hos en ledare som mod, och mod är något som en ledare verkligen behöver. Ingen människa har någonsin kunnat mäta sig med Jesus i fråga om att visa mod, än mindre överträffa honom. I föregående kapitel läste vi om hur ödmjuk Jesus var. Han kallades med rätta Guds Lamm. (Johannes 1:29) Men Jesu mod gör att han också omnämns på ett helt annat sätt. Bibeln säger om Guds Son: ”Se! Lejonet som är av Judas stam.” (Uppenbarelseboken 5:5)

⁵ Lejon förknippas ofta med mod. Har du någon gång stått ansikte mot ansikte med en fullvuxen lejonhane? Om du har gjort det, fanns det förmodligen något som skyddade dig mot det respektingivande djuret, kanske ett stängsel i en djurpark. Men en sådan upplevelse kan ändå vara skrämmande. När du stirrade det här stora, kraftiga djuret i ögonen och det med stadig blick stirrade tillbaka på dig, kunde du nog knappast tänka dig att ett lejon någonsin skulle fly av fruktan. Bibeln talar om ”lejonet, som är det väldigaste bland djuren och som inte viker för någon”. (Ordspråksboken 30:30) Sådant mod har Kristus.

⁶ Vi skall nu se närmare på hur Jesus visade lejonlikt mod på tre sätt: genom att stå upp för sanningen, genom att försvara rättvisan och genom att inte rygga tillbaka för motstånd. Vi kommer också att se att vi alla – oavsett om vi av naturen är modiga eller inte – kan efterlikna Jesus i fråga om att visa mod.

7–9. a) Vad hände när Jesus var 12 år, och hur skulle du ha känt dig om du hade varit i den situationen? b) Hur visade Jesus mod när han resonerade med lärarna i templet?

⁷ I en värld som behärskas av Satan, ”lögnens fader”, krävs det ofta mod att stå upp för sanningen. (Johannes  8:44; 14:30) Jesus väntade inte tills han blev vuxen med att ta ställning för sanningen. När han var 12 år kom han bort från sina föräldrar efter påskfirandet i Jerusalem. I tre dagar sökte Maria och Josef förtvivlat efter pojken. Till slut fann de honom i templet. Vad gjorde han där? ”Han satt mitt ibland lärarna och lyssnade till dem och frågade ut dem.” (Lukas 2:41–50) Sätt dig in i den här situationen.

⁸ Historiker säger att några av de främsta religiösa ledarna vanligtvis stannade kvar i templet efter högtiderna och undervisade på en av de rymliga förgårdarna. Människor brukade sitta vid deras fötter och lyssna och ställa frågor. De här lärda männen var väl bevandrade i den mosaiska lagen och även i de otaliga komplicerade lagar och traditioner som människor infört och som under årens lopp blivit fler och fler. Hur tror du att du skulle ha känt dig om du hade suttit mitt ibland dem? Osäker och rädd? Det hade varit helt naturligt. Och tänk om du bara hade varit 12 år! Många barn och ungdomar är blyga. (Jeremia 1:6) Somliga gör allt de kan för att inte dra till sig lärarnas uppmärksamhet i skolan. De är rädda att de skall få en fråga, rädda att hamna i blickpunkten, rädda att de skall skämma ut sig eller bli utskrattade.

⁹ Men här satt nu Jesus helt orädd mitt ibland de lärda männen och ställde skarpsinniga frågor till dem. Och han gjorde mer än så. Berättelsen säger: ”Alla som hörde honom blev oupphörligt förundrade över hans förstånd och hans svar.” (Lukas 2:47) Bibeln talar inte om vad han sade vid det här tillfället, men vi kan vara övertygade om att han inte bara upprepade de falska läror som de religiösa lärarna propagerade för. (1 Petrus 2:22) Nej, han försvarade Guds ords sanning, och hans åhörare blev säkert förvånade över att en 12-årig pojke kunde uttala sig så insiktsfullt och modigt.

10. Hur efterliknar unga kristna i vår tid Jesu mod?

 ¹⁰ Många unga kristna i vår tid följer i Jesu fotspår. De är inte fullkomliga som den unge Jesus var, men i likhet med honom väntar de inte tills de blir vuxna med att stå upp för sanningen. I skolan och på andra håll ställer de taktfullt frågor till människor, lyssnar och resonerar respektfullt med dem om sanningen. (1 Petrus 3:15) De här ungdomarna har ofta hjälpt klasskamrater, lärare och andra att bli Kristi efterföljare. Deras mod måste verkligen glädja Jehova! I hans ord liknas sådana ungdomar vid daggdroppar – uppfriskande, behagliga och talrika. (Psalm 110:3)

11, 12. Hur stod Jesus modigt upp för sanningen som vuxen?

¹¹ Som vuxen stod Jesus gång på gång modigt upp för sanningen. Hans tjänst inleddes rentav med en konfrontation som många skulle kalla mycket skrämmande. Inte som den mäktige ärkeängeln, utan som en enkel människa av kött och blod blev Jesus tvungen att konfronteras med Satan, den mäktigaste och farligaste av alla Jehovas fiender. Jesus stod emot Satan och tillbakavisade hans felaktiga tillämpning av ett uttalande i de inspirerade Skrifterna. Jesus avslutade konfrontationen genom att modigt befalla: ”Gå bort, Satan!” (Matteus 4:2–11)

¹² Jesus angav på så sätt mönstret för sin tjänst. Han försvarade modigt sin Faders ord mot alla försök att förvränga det eller tillämpa det felaktigt. Sådan religiös oärlighet var vanlig på den tiden, precis som den är i vår tid. Jesus sade till de religiösa ledarna: ”Ni [gör] Guds ord ogiltigt genom er tradition, som ni har fört vidare.” (Markus 7:13) Dessa män var högt aktade av folk i allmänhet, men Jesus fördömde dem oförskräckt som blinda vägledare och hycklare. * (Matteus 23:13, 16) Hur kan vi efterlikna Jesus när det gäller att visa mod på det här sättet?

13. Vad får vi inte glömma när vi försöker efterlikna Jesus, men vilken förmån har vi?

 ¹³ Vi får naturligtvis inte glömma att vi inte har Jesu förmåga att läsa hjärtan och inte heller hans myndighet att döma. Men vi kan efterlikna honom när det gäller att modigt stå upp för sanningen. Genom att till exempel avslöja falska religiösa läror – de lögner som så ofta lärs ut om Gud, hans vilja och hans ord – sprider vi ljus i en värld som är förmörkad av Satans propaganda. (Matteus 5:14; Uppenbarelseboken 12:9, 10) Vi hjälper människor att bli befriade från slaveri under falska läror som fyller deras hjärta med en sjuklig fruktan och som skadar deras förhållande till Gud. Vilken förmån vi har som får se uppfyllelsen av Jesu löfte: ”Sanningen skall göra er fria.” (Johannes 8:32)

14, 15. a) Bland annat hur gjorde Jesus klart ”vad rättvisa vill säga”? b) Vilka fördomar ignorerade Jesus när han talade med en samarisk kvinna?

¹⁴ Det var förutsagt i en av Bibelns profetior att Messias skulle göra klart för nationerna ”vad rättvisa vill säga”. (Matteus 12:18; Jesaja 42:1) Jesus började sannerligen göra det medan han var här på jorden. Med stort mod visade han sig alltid vara rättvis och opartisk i sitt sätt att behandla människor. Han vägrade till exempel att låta sig påverkas  av de oskriftenliga fördomar och den trångsynthet som präglade människorna i samhället omkring honom.

¹⁵ När Jesus talade med en samarisk kvinna vid brunnen i Sykar blev hans lärjungar förvånade. Varför det? Judarna i allmänhet kände förakt för samarierna, ett förakt som hade funnits i många, många år. (Esra 4:4) Dessutom såg vissa rabbiner ner på kvinnor. De rabbinska reglerna, som senare skrevs ner, avrådde män från att samtala med kvinnor och antydde till och med att kvinnor var ovärdiga att bli undervisade i Guds lag. I synnerhet samariska kvinnor betraktades som orena. Jesus ignorerade sådana orättvisa fördomar och undervisade öppet den samariska kvinnan (som levde ett omoraliskt liv). Han talade till och med om för henne att han var Messias. (Johannes 4:5–27)

16. Varför måste de kristna ha modet att vara annorlunda när det gäller fördomar?

¹⁶ Händer det ibland att du kommer i kontakt med människor som är fördomsfulla? De kanske skämtar hånfullt om människor av andra nationaliteter eller med annan etnisk bakgrund, talar nedsättande om personer av det motsatta könet eller ser ner på dem som inte har samma ekonomiska eller sociala ställning som de själva. Kristi efterföljare tar avstånd från sådana hatiska attityder, och de arbetar hårt för att avlägsna varje spår av fördomar från sitt eget hjärta. (Apostlagärningarna 10:34) Vi måste alla uppodla det mod vi behöver för att kunna vara rättvisa i det här avseendet.

17. Hur ingrep Jesus i templet, och varför det?

¹⁷ Mod fick också Jesus att värna om Guds folks renhet och den anordning för ren tillbedjan som fanns då. Tidigt under sin tjänst gick han in på tempelområdet i Jerusalem och blev upprörd när han såg köpmännen och penningväxlarna sköta sina affärer där. Han uppfylldes av rättfärdig harm och drev ut de giriga männen och deras djur. (Johannes 2:13–17) Han gjorde samma sak igen längre fram, mot  slutet av sin tjänst. (Markus 11:15–18) Det han gjorde gav honom säkert många mäktiga fiender, men han tvekade inte. Varför inte det? Ända sedan han var barn hade han kallat templet sin Faders hus – och det var så han kände det. (Lukas 2:49) Att förorena den rena tillbedjan som utövades där var en orättvisa som han inte kunde se genom fingrarna med. Hans brinnande iver gav honom modet att göra vad som behövdes.

18. Hur kan kristna i vår tid visa mod när det gäller församlingens renhet?

¹⁸ Kristi efterföljare i vår tid är också mycket intresserade av Guds folks renhet och anordningen för ren tillbedjan. Om de lägger märke till att en medkristen begår en allvarlig synd, blundar de inte bara för det. De är modiga och tiger inte. (1 Korinthierna 1:11) De ser till att de äldste i församlingen får kännedom om saken. De äldste kan hjälpa dem som är andligt sjuka och kan också ingripa för att bevara renheten i Jehovas hjord. (Jakob 5:14, 15)

19, 20. a) Vilka orättvisor var vanliga på Jesu tid, och vilken press utsattes Jesus för? b) Varför vägrar Kristi efterföljare att engagera sig i politik och bli inblandade i våld, och bland annat hur blir de belönade för sin ståndpunkt?

¹⁹ Men bekämpade Jesus sociala orättvisor i världen i stort? Det fanns gott om orättvisor i hans omgivning. Hans hemland var ockuperat av en främmande makt. Romarna förtryckte judarna med sin militära närvaro, beskattade dem hårt och blandade sig i deras religionsutövning. Det är inte att undra på att många ville att Jesus skulle engagera sig i sin tids politik. (Johannes 6:14, 15) Återigen måste han visa mod.

²⁰ Jesus förklarade att hans kungarike inte var någon del av världen. Genom sitt exempel lärde han sina efterföljare att inte engagera sig i sin tids politiska konflikter utan i stället inrikta sig på att predika de goda nyheterna om Guds kungarike. (Johannes 17:16; 18:36) Han gav dem en  värdefull lärdom angående neutralitet när pöbelhopen kom för att gripa honom. Petrus reagerade snabbt för hotet, svingade impulsivt sitt svärd och skadade en av männen. Det är lätt att förstå Petrus reaktion. Om det någon gång hade verkat berättigat att använda våld, så var det den natt då Guds oskyldige Son utsattes för angrepp. Men Jesus fastställde då vad som skulle vara normen för hans jordiska efterföljare ända till vår egen tid: ”För tillbaka ditt svärd till dess plats, ty alla som tar till svärd skall gå under genom svärd.” (Matteus 26:51–54) Kristi efterföljare på den tiden behövde verkligen mod för att kunna vara fridsamma, och det behöver också vi i vår tid. Som en följd av att Guds folk har hållit fast vid sin kristna neutralitet kan ingen anklaga dem för delaktighet i vår tids otaliga krig, massakrer, upplopp och liknande våldshandlingar. Det är en av belöningarna för deras mod.

21, 22. a) Vilken hjälp fick Jesus innan han mötte sin svåraste prövning? b) Hur visade Jesus mod ända till slutet?

²¹ Jehovas Son visste långt i förväg att han skulle möta svårt motstånd när han var här på jorden. (Jesaja 50:4–7) Han hotades många gånger till livet, något som kulminerade i den händelse som beskrivs i början av det här kapitlet. Hur kunde Jesus bevara sitt mod trots sådana faror? Ja, vad gjorde Jesus innan pöbelhopen kom för att gripa honom? Han bad innerligt till Jehova. Och vad gjorde Jehova? Bibeln säger att Jesus ”blev bönhörd”. (Hebréerna 5:7) Jehova sände en ängel från himlen för att styrka sin modige Son. (Lukas 22:42, 43)

²² Strax efter det att Jesus hade blivit styrkt sade han till sina apostlar: ”Stig upp, låt oss gå.” (Matteus 26:46) Tänk vilket mod de här orden vittnar om. ”Låt oss gå”, sade han,  fullt medveten om att han skulle be pöbelhopen skona hans vänner, att de alla skulle överge honom och fly och att han skulle få fortsätta ensam och möta den svåraste prövningen i sitt liv. Ensam genomgick han en olaglig och orättvis rättegång, utsattes för hån och tortyr och led en plågsam död. Under allt detta förlorade han aldrig sitt mod.

23. Förklara varför det inte var dumdristigt av Jesus att handla som han gjorde när han ställdes inför fara och hotades med döden.

²³ Var Jesus dumdristig? Nej. Verkligt mod har inget med dumdristighet att göra. Jesus lärde i själva verket sina efterföljare att vara försiktiga och försöka undvika faror för att  kunna fortsätta att göra Guds vilja. (Matteus 4:12; 10:16) Men i det här fallet visste Jesus att det inte var möjligt att dra sig undan. Han visste vad Guds vilja innebar. Jesus var fast besluten att bevara sin ostrafflighet. Det fanns därför inget alternativ. Det var bara att fortsätta framåt, rakt in i prövningen.

24. Varför vet vi att vi kan vara modiga vilken prövning vi än ställs inför?

²⁴ Jesu efterföljare har modigt vandrat i sin Mästares fotspår. Många har stått fasta trots hån, förföljelse, arresteringar, fängelsestraff, tortyr och dödshot. Hur kan ofullkomliga människor vara så modiga? Inte av egen kraft. Jesu efterföljare får hjälp från Gud, precis som Jesus fick. (Filipperna 4:13) Var därför aldrig rädd för vad framtiden kan föra med sig. Var fast besluten att bevara din ostrafflighet, så kommer Jehova att ge dig det mod du behöver. Fortsätt att hämta styrka av vår Ledares, Jesu, exempel. Han sade: ”Fatta mod! Jag har segrat över världen.” (Johannes 16:33)