1, 2. a) Hur kom det sig att de tempelpoliser som skickats i väg för att gripa Jesus återvände utan honom? b) Vad var det som gjorde Jesus till en så enastående lärare?

 FARISÉERNA är rasande. Jesus befinner sig i templet och undervisar om sin Fader. Bland dem som lyssnar är meningarna delade. Många sätter tro till Jesus, medan andra vill att han skall arresteras. De religiösa ledarna kan inte behärska sin vrede, utan skickar i väg tempelpoliser för att gripa honom. Men tempelpoliserna kommer tillbaka utan honom. De främsta prästerna och fariséerna kräver en förklaring: ”Hur kommer det sig att ni inte har fört hit honom?” Tempelpoliserna svarar: ”Aldrig har någon annan människa talat så här.” Jesu undervisning gjorde så stort intryck på dem att de inte kunde förmå sig att arrestera honom. * (Johannes 7:45, 46)

² De här tempelpoliserna var inte de enda som tog intryck av Jesu undervisning. Människor kom i stora skaror bara för att få höra honom undervisa. (Markus 3:7, 9; 4:1; Lukas 5:1–3) Vad var det som gjorde Jesus till en så enastående lärare? Som vi såg i kapitel 8 älskade han de sanningar han förkunnade, och han älskade de människor han undervisade. Dessutom behärskade han till fullo konsten att undervisa. Vi skall se på tre av de effektiva metoder han använde och hur vi kan tillämpa dem.

3, 4. a) Varför använde Jesus ett enkelt språk när han undervisade? b) Hur är bergspredikan ett exempel på enkelheten i Jesu undervisning?

³ Kan du föreställa dig vilket enormt ordförråd Jesus  måste ha haft? Ändå talade han aldrig över huvudet på dem han undervisade. Han visste att många av hans åhörare var ”olärda och helt vanliga människor”. (Apostlagärningarna 4:13) Han tog hänsyn till deras begränsningar och överöste dem inte med upplysningar. (Johannes 16:12) Hans ord var enkla, men de sanningar de förmedlade var djupa.

⁴ Ta till exempel bergspredikan i Matteus 5:3–7:27. I den här predikan gav Jesus tankeväckande råd som tränger in till själva kärnan av problemen. Han använde inga invecklade eller högtravande uttryck. Det finns nog knappast ett ord i den här predikan som inte till och med ett barn kan förstå. Det är därför inte underligt att folkskarorna – som förmodligen bestod av många jordbrukare, herdar och fiskare – ”häpnade ... över hans sätt att undervisa”. (Matteus 7:28)

5. Ge exempel på hur Jesus gjorde uttalanden som var enkla men som hade djup innebörd.

⁵ I sin undervisning gjorde Jesus uttalanden som hade djup innebörd, men han använde ofta enkla ord och korta fraser. I en tid då det ännu inte fanns tryckta böcker inpräntade han på så sätt outplånligt sitt budskap i åhörarnas sinne och hjärta. Lägg märke till några exempel: ”Sluta upp med att döma för att ni inte skall bli dömda.” ”De friska och starka behöver inte läkare, men det gör de sjuka och svaga.” ”Anden [är] ivrig, men köttet är svagt.” ”Betala tillbaka till kejsaren det som är kejsarens, men till Gud det som är Guds.” ”Det är lyckligare att ge än att få.” *  (Matteus 7:1; 9:12; 26:41; Markus 12:17; Apostlagärningarna 20:35) Trots att det är närmare 2 000 år sedan de här orden uttalades är de fortfarande lika oförglömliga.

6, 7. a) Varför är det viktigt att vi använder ett enkelt språk om vår undervisning skall vara enkel? b) Hur kan vi undvika att ge den vi undervisar för mycket information på en gång?

⁶ Hur kan vi undervisa på ett enkelt sätt? Något som är viktigt är att vi använder ett enkelt språk som de flesta lätt kan förstå. De grundläggande sanningarna i Guds ord är inte komplicerade. Jehova uppenbarar sina avsikter för dem som har ett uppriktigt och ödmjukt hjärta. (1 Korinthierna 1:26–28) Enkla, väl valda ord kan förmedla sanningarna i Guds ord med stor kraft.

⁷ Om vår undervisning skall vara enkel måste vi vara noga med att inte ge den vi undervisar för mycket information på en gång. När vi leder ett bibelstudium behöver vi inte förklara varenda detalj. Det är inte heller nödvändigt att rusa igenom materialet som om det viktigaste är att hinna med ett visst antal sidor. Det är bättre att låta den intresserades behov och förmågor bestämma studietakten. Vårt mål är att hjälpa människor att bli efterföljare till  Jesus och tillbedjare av Jehova. Vi måste därför låta det ta den tid som behövs för att den vi undervisar skall förstå det han får lära sig. Det är bara då som sanningen i Bibeln kan röra vid hans hjärta och motivera honom att tillämpa det han har lärt sig. (Romarna 12:2)

8, 9. a) Varför ställde Jesus frågor? b) Hur använde Jesus frågor för att hjälpa Petrus att dra rätt slutsats när det gällde att betala tempelskatten?

⁸ Jesus använde frågor på ett enastående sätt. Han ställde ofta frågor även när det skulle ha gått fortare att direkt tala om för åhörarna vad han ville ha sagt. Varför ställde han då frågor? Ibland använde han inträngande frågor för att avslöja sina motståndares motiv och på så sätt tysta dem. (Matteus 21:23–27; 22:41–46) Men många gånger använde han frågor för att få sina lärjungar att tala om vad de innerst inne tyckte och för att stimulera och öva deras tankeförmåga. Han frågade till exempel: ”Vad menar ni?” och ”Tror du detta?” (Matteus 18:12; Johannes 11:26) Med sina frågor nådde Jesus lärjungarnas hjärta. Vi skall se på ett exempel.

⁹ De som tog upp tempelskatten frågade vid ett tillfälle Petrus om inte Jesus betalade den skatten. * Petrus svarade genast: ”Jo.” Senare resonerade Jesus med honom och frågade: ”Vad menar du, Simon? Av vilka uppbär jordens kungar tullar eller huvudskatt? Av sina söner eller av främlingarna?” Petrus svarade: ”Av främlingarna.” Jesus sade: ”Sönerna är alltså faktiskt fria från skatter.” (Matteus 17:24–27) Poängen i frågorna var utan tvivel uppenbar för Petrus,  eftersom det var allmänt känt att kungarnas familjer var befriade från skatt. Som den enfödde Sonen till den himmelske kungen som tillbads i templet var Jesus därför inte förpliktad att betala skatten. Lägg märke till att Jesus i stället för att bara tala om för Petrus vad det rätta svaret var taktfullt ställde frågor för att hjälpa honom att dra rätt slutsats och kanske också inse att han måste tänka sig för innan han svarade i fortsättningen.

10. Hur kan vi använda frågor effektivt när vi förkunnar från hus till hus?

¹⁰ Hur kan vi använda frågor effektivt i förkunnartjänsten? När vi förkunnar från hus till hus kan vi ställa frågor för att väcka intresse och kanske få möjlighet att samtala med människor om de goda nyheterna. Om en äldre person öppnar när vi ringer på, kan vi respektfullt fråga: ”Hur har världen förändrats under ditt liv?” När den besökte svarat, kan vi fråga: ”Vad tror du måste till för att världen skall bli bättre?” (Matteus 6:9, 10) Om det är en mamma med små barn som öppnar, kan vi fråga: ”Har du någon gång undrat hur världen kommer att se ut när dina barn har vuxit upp?” (Psalm 37:10, 11) Om vi är observanta när vi kommer till ett hus eller skall ringa på en dörr kan vi kanske välja en fråga som passar den besöktes intressen.

11. Hur kan vi använda frågor effektivt när vi leder ett bibelstudium?

¹¹ Hur kan vi använda frågor effektivt när vi leder ett bibelstudium? Väl genomtänkta frågor kan hjälpa oss att få veta vad den vi studerar med tycker. (Ordspråksboken 20:5) Anta att vi studerar kapitlet ”Ett levnadssätt som behagar  Gud” i boken Vad lär Bibeln? * Kapitlet handlar om hur Gud ser på bland annat sexuell omoral, dryckenskap och lögn. De svar som den intresserade ger visar kanske att han förstår vad Bibeln lär, men vad tycker han själv innerst inne? Vi kan fråga: ”Tycker du att Guds syn på det här är rimlig?” Vi kan också fråga: ”Hur kan du tillämpa det här i ditt liv?” Men det är viktigt att vi är taktfulla, att vi behandlar den intresserade med värdighet och inte ställer frågor som gör honom förlägen. (Ordspråksboken 12:18)

12–14. a) Hur använde Jesus sin förmåga att resonera logiskt? b) Vilken kraftfull logik använde Jesus när fariséerna påstod att han fick sin kraft från Satan?

¹² Med sitt fullkomliga sinne var Jesus en mästare på att resonera med människor. Ibland använde han kraftfull logik för att vederlägga sina motståndares falska anklagelser. Och många gånger använde han ett övertygande resonemang för att lära sina efterföljare viktiga saker. Vi skall se på några exempel.

¹³ Sedan Jesus hade botat en demonbesatt man som var blind och stum, anklagade fariséerna honom och sade: ”Den där, han driver inte ut demonerna annat än med hjälp av Beelsebub [Satan], demonernas härskare.” De medgav att det behövdes övermänsklig kraft för att driva ut demonerna. Men de påstod att Jesus fick sin kraft från Satan. Den anklagelsen var inte bara falsk utan också ologisk. Jesus avslöjade hur fel de tänkte. Han sade: ”Varje kungarike som är söndrat mot sig självt blir ödelagt, och ingen stad, inget hus, där det råder söndring, skall bestå. Likaså här: om Satan driver ut Satan har han blivit söndrad mot sig själv; hur kommer då hans kungarike att bestå?” (Matteus 12:22–26) Jesus sade i själva verket: ”Om jag  var Satans representant och raserade det som Satan byggt upp, då skulle han motarbeta sina egna intressen och skulle snart falla.” Hur skulle de kunna vederlägga en sådan övertygande logik?

¹⁴ Jesus var inte färdig med sitt resonemang. Han visste att somliga av fariséernas egna lärjungar hade drivit ut demoner och ställde därför en enkel, men genialisk fråga: ”Om jag driver ut demonerna med hjälp av Beelsebub, med vems hjälp driver då era söner [eller: lärjungar] ut dem?” (Matteus 12:27) Jesu argument var: ”Om jag driver ut demoner med Satans kraft, då måste era egna lärjungar använda samma kraft.” Vad kunde fariséerna säga? De skulle aldrig medge att deras lärjungar stod under Satans inflytande. Jesus använde således deras felaktiga resonemang till att tvinga dem att dra en mycket besvärande slutsats. Bara att läsa om hur Jesus argumenterade med dem är fascinerande. Tänk då på folkskarorna som med egna öron fick höra Jesus tala. Hans närvaro och tonfall gav utan tvivel ökad kraft åt hans ord.

15–17. Ge ett exempel på hur Jesus använde ett ”hur mycket mer”-resonemang för att lära människor hjärtevärmande sanningar om sin Fader.

¹⁵ Jesus använde också ett logiskt, övertygande resonemang för att lära människor uppmuntrande, hjärtevärmande sanningar om sin Fader. Ofta gjorde han det genom att använda ett ”hur mycket mer”-resonemang där han hjälpte sina åhörare att få en djupare insikt genom att utgå från ett välkänt faktum. * Den här typen av resonemang bygger på kontraster och kan göra ett djupt intryck. Vi skall se på två exempel.

¹⁶ När lärjungarna ville att Jesus skulle lära dem hur de skulle be, framhöll han hur villiga ofullkomliga föräldrar  är att ”ge goda gåvor” åt sina barn. Han drog sedan slutsatsen: ”Om alltså ni, fastän ni är onda, förstår att ge goda gåvor åt era barn, hur mycket mer skall då inte Fadern i himlen ge helig ande åt dem som ber honom!” (Lukas 11:1–13) Jesus byggde sitt resonemang på en kontrast. Om syndfulla mänskliga föräldrar ser till att deras barn får vad de behöver, hur mycket mer skall då inte vår himmelske Fader, som är fullkomlig och alltigenom rättfärdig, ge helig ande åt sina lojala tillbedjare som ödmjukt vänder sig till honom i bön!

¹⁷ Jesus använde ett liknande resonemang när han gav råd om hur man tar itu med bekymmer. Han sade: ”Lägg märke till att korparna varken sår ut säd eller skördar, och de har varken skafferi eller förrådshus, och ändå ger Gud dem mat. Hur mycket mer värda är inte ni än fåglarna? Lägg märke till hur liljorna växer; de varken arbetar hårt eller spinner. ... Om nu Gud på det sättet klär markens växter, som finns till i dag och i morgon kastas i ugnen, hur mycket hellre skall han då inte klä er, ni med lite tro!” (Lukas 12:24, 27, 28) Om Jehova bryr sig om fåglarna och blommorna, hur mycket mer skall han då inte bry sig om människor som älskar och tillber honom! Med ett sådant resonemang nådde Jesus utan tvivel sina åhörares hjärta.

18, 19. Hur kan vi resonera med någon som säger att han inte tror på en Gud som han inte kan se?

¹⁸ I vår förkunnartjänst vill vi kunna resonera logiskt för att vederlägga falska läror. Vi vill också kunna resonera övertygande för att lära människor uppmuntrande sanningar om Jehova. (Apostlagärningarna 19:8; 28:23, 24) Måste vi lära oss att använda invecklad logik? Inte alls. Det vi lär oss av Jesus är att logiska argument som framförs på ett enkelt sätt är det som är mest verkningsfullt.

¹⁹ Hur skulle vi till exempel kunna svara om någon säger att han inte tror på en Gud som han inte kan se? Vi skulle  kunna hänvisa till lagen om orsak och verkan. När vi lägger märke till en verkan, inser vi att det måste finnas en orsak. Vi kan säga: ”Om du var i en öde trakt och kom till ett fint hus med skafferiet fullt med mat (verkan), skulle du då inte automatiskt dra slutsatsen att någon (orsak) hade byggt huset och fyllt skafferiet? När vi på liknande sätt ser de tydliga bevisen på formgivning i naturen och överflödet av mat i jordens ’skafferi’ (verkan), är det då inte förnuftigt att dra slutsatsen att någon (orsak) står bakom allt detta? Bibeln själv säger så här: ’Varje hus byggs ju av någon, men den som har byggt allt är Gud.’” (Hebréerna 3:4) Men även om vårt resonemang är aldrig så logiskt kommer naturligtvis inte alla att låta sig övertygas. (2 Thessalonikerna 3:2)

20, 21. a) Hur kan vi använda ”hur mycket mer”-resonemanget för att framhålla Jehovas egenskaper och handlingssätt? b) Vad skall vi se på i nästa kapitel?

²⁰ I vår undervisning, vare sig det är i förkunnartjänsten  eller i församlingen, kan vi också använda ”hur mycket mer”-resonemanget för att framhäva Jehovas egenskaper och handlingssätt. För att visa att läran om evig pina i ett brinnande helvete vanärar Jehova kan vi säga: ”Vilken kärleksfull far skulle straffa sitt barn genom att hålla barnets hand i en eld? Hur mycket mer motbjudande måste då inte tanken på en helveteseld vara för vår kärleksfulle himmelske Fader!” (Jeremia 7:31) För att försäkra en deprimerad medtroende om att Jehova älskar honom kan vi säga: ”Om Jehova tycker att till och med en liten sparv är värdefull, hur mycket mer måste han då inte bry sig om och älska var och en av sina jordiska tillbedjare – dig också!” (Matteus 10:29–31) Ett sådant logiskt resonemang kan hjälpa oss att nå människors hjärta.

²¹ Efter att ha granskat bara tre av de undervisningsmetoder som Jesus använde kan vi lätt förstå att de tempelpoliser som återvände utan att ha arresterat honom inte överdrev, när de sade: ”Aldrig har någon annan människa talat så här.” I nästa kapitel skall vi se på den undervisningsmetod som Jesus kanske är mest känd för – metoden att använda liknelser och illustrationer.