Uttrycket ”Arabien” syftar framför allt på Arabiska halvön, som ligger i den sydvästligaste delen av Asien, nära Afrika. Men det kan också syfta på närliggande områden norr och väster om Arabiska halvön, som den syriska öknen och Sinaihalvön. Uttrycket ”Arabien” förekommer inte i de hebreiska skrifterna, men uttrycken ”arab” och ”araber” används om invånarna i det området. (1Ku 10:15; 2Kr 9:14; 21:16; Neh 4:7)

Arabien utgörs i huvudsak av öknar och högplatåer med torrt klimat. De flesta invånare i Arabien som nämns i Bibeln var nomader som hade boskap och bodde i tält. (Jes 13:20; Jer 3:2, not) Andra var handelsmän, och det sägs bland annat att de arbetade som köpmän för Tyros. (Hes 27:21) På halvön fanns karavanvägar som möjliggjorde handel mellan Östafrika, Indien samt de södra städerna i Arabien och Egypten samt länderna norr om Arabien, bland annat Assyrien, Aram och Babylon. Arabiska köpmän och karavaner flyttade sig från oas till oas och handlade med sådana varor som kryddor, rökelse, myrra, guld, algumträ och ädelstenar. (1Ku 10:10, 11, 15; Jes 60:6)

Flera av Guds tjänare bodde i Arabien eller hade kontakt med människor som levde där. Job bodde till exempel i Us, som antagligen låg i norra Arabien. (Job 1:1) Mose var 40 år i Arabien när han bodde hos Jetro i Midjan. (2Mo 3:1; Apg 7:29, 30) Under domartiden kom midjaniter, amalekiter och österlänningar på kamel från Arabien och skövlade odlingar i Israel. (Dom 6:3–6) Drottningen av Sabas rike kan ha legat i sydvästra Arabien. (1Ku 10:1–10, 15; 2Kr 9:1–9, 14; Mt 12:42 och studienot) Under kung Jehorams regeringstid i Juda plundrade araber Jerusalem och förde bort ägodelar från kungen palats och hans söner och hustrur. (2Kr 21:16, 17)

I de kristna grekiska skrifterna omnämns Arabien eller araber tre gånger. Bland dem som samlades i Jerusalem vid pingsten år 33 v.t. fanns araber. Så några arabiska judar kan ha blivit kristna då. (Apg 2:11, 41) Paulus nämner Arabien två gånger i sitt blev till galaterna. I Gal 1:17 sägs det att han gav sig av ”till Arabien, och sedan … till Damaskus” efter sin omvändelse i Damaskus i Syrien. Uttrycket ”Arabien” kan här syfta på vilken som helst plats på Arabiska halvön. Men det är möjligt att han begav sig till den syriska öknen, som låg öster om Syrien och Israel. Under det första århundradet v.t. omtalades det här området ibland som Arabien, något som Josefus stöder. Han skrev att man kunde se Arabien om man tittade österut från ett särskilt torn i Jerusalem (Psephinostornet). (Judarnas krig, bok 5, s. 349, 2017, översatt av I. Lagerström) I Gal 4:25 skriver Paulus att Sinai var ”ett berg i Arabien”. Det var där Jehova ingick lagförbundet med nationen Israel. (Se ”Berget Sinai” i Mediagalleriet.