På 400-talet v.t. skapade man det armeniska alfabetet, och då gjordes också den armeniska översättningen av Bibeln. Det är en översättning som innehåller både de hebreiska skrifterna och de kristna grekiska skrifterna. Forskare använder den när de jämför olika läsarter i handskrifter. (Se studienot till Mk 16:8.)

Man kan ha använt grekiska eller syriska källtexter, eller kanske både och, när man utarbetade de första armeniska översättningarna. Spår av de tidigaste översättningarna finns i citat i andra äldre skrifter, till exempel i skrifter av så kallade kyrkofäder. Men de handskrifter till den armeniska översättningen som finns tillgängliga i dag är från 800-talet v.t. Det finns faktiskt fler handskrifter till den armeniska översättningen av de kristna grekiska skrifterna än till någon annan tidig översättning förutom den latinska Vulgata.