(ca 20–10  f.v.t. till ca 50 v.t.) En judisk författare och filosof som bodde i Alexandria i Egypten. Han var känd som Filon från Alexandria, men kallades också Philo Judaeus på grund av sin judiska bakgrund.

Filon talade grekiska, som många andra judar i Egypten på den tiden. Han använde Septuaginta, den grekiska översättningen av de hebreiska skrifterna, som grund för sitt studium av Bibeln. Hans sätt att använda vissa grekiska ord och uttryck som också förekommer i de kristna grekiska skrifterna sprider ljus över deras innebörd och kan därför vara av intresse för dem som studerar Bibeln. (Se studienot till Mt 19:28.)

Filon ansåg att judendomen var den enda sanna religionen, och han försökte leda icke-judar till Gud genom att göra judendomen mer tilltalande för dem. Men han blandade det som stod i Skrifterna med grekisk filosofi, till exempel Platons läror. Filon försvarade Guds existens, men hävdade samtidigt att Gud ”inte har några utmärkande egenskaper” och att han ”är obegriplig” och därför omöjligen skulle kunna ha ett egennamn.

Filons skrifter medverkade till att många så kallade kristna antog den obibliska läran om själens odödlighet, och hans undervisning om Logos (Ordet) bidrog till utvecklingen av treenighetsläran, som saknar stöd i Bibeln.