Under det romerska styret kallades en man ”fri” om han var fri från födseln och hade full medborgarrätt. En slav som fått tillbaka sin frihet kallades ”frigiven”. När en slav blev formellt frigiven fick han romerskt medborgarskap, men han kunde inte väljas till ett politiskt ämbete. En slav som blev informellt frigiven fick inget medborgarskap, bara frihet. (1Kor 7:22)