I de kristna grekiska skrifterna är ordet ”värld” en återgivning av det grekiska ordet kọsmos. Grundbetydelsen av det grekiska ordet är ”ordning” eller ”anordning”, och det syftade från början på ”processen att få olika saker att passa ihop eller på resultatet av en sådan process”, som en forskare uttryckte det. a Ordet kọsmos kunde därför användas om att organisera soldater inför ett slag, att laga mat eller att komponera en sång. Eftersom ordning och symmetri ofta förknippas med skönhet så använde grekerna ordet kọsmos i betydelsen ”utsmyckning”, ”prydnad”, speciellt när det gällde kvinnor. (1Pe 3:3) Det svenska ordet ”kosmetika” kommer från det här grekiska ordet. Forntida grekiska skribenter använde dessutom ordet om universum. (Jämför Apg 17:24 [och studienot], där Paulus möjligen använde ordet i den betydelsen.) Senare kom det att användas om mänskligheten.

I de kristna grekiska skrifterna används kọsmos framför allt om mänskligheten. Beroende på sammanhanget kan ordet betyda: 1) Mänskligheten i stort, oavsett moraliskt tillstånd eller levnadssätt. (Mt 5:14; 26:13; Joh 3:16 och studienot; Rom 5:12; 1Jo 4:14) 2) Det organiserade samhälle av människor, eller det mänskliga livets sfär och omständigheter, som en person föds in i och lever i. (Lu 9:25 och studienot; Joh 16:21 och studienot; 1Ti 6:7; Jak 2:5; 1Jo 3:17) (I den betydelsen är ordet kọsmos ganska likt det grekiska ordet aiọ̄n, ”världsordning”. Se VÄRLDSORDNING.) 3) Den del av människovärlden som Guds tjänare står utanför – det orättfärdiga mänskliga samhälle som har vänt sig bort från Gud. (Mt 4:8; Joh 15:19 och studienot; 17:14 och studienot; 1Kor 2:12 och studienot; Heb 11:7; 2Pe 2:5; 3:6; 1Jo 5:19) I alla de här fallen har ordet kọsmos kvar sin grundbetydelse av ”ordning” eller ”anordning”, eftersom människovärlden har en viss struktur och består av olika kulturer, folkgrupper, nationer och ekonomiska system. (Upp 7:9; 14:6)