1, 2. a) Varför skulle judarna kunna vara oroliga? b) Varför kommer de att bli förvånade? c) Vilka frågor ska vi se närmare på?

UNDER inspiration har Hesekiel iscensatt flera profetior för judarna i Babylon. Den första av dem innehöll ett domsbudskap, och det gjorde även den andra och den tredje och så vidare. (Hes. 3:24–26; 4:1–7; 5:1; 12:3–6) Faktum är att alla profetior som Hesekiel iscensatt har förmedlat hårda domsbudskap mot judarna.

² Så tänk dig hur oroliga de måste bli när de ser att Hesekiel ställer sig framför dem och gör sig redo att iscensätta ännu en profetia. ”Vad ska han komma med för dystert budskap den här gången?” kanske de tänker. Men de kommer att bli förvånade. Profetian som Hesekiel nu börjar iscensätta skiljer sig markant från de andra. Den innehåller inte alls något dystert domsbudskap, utan ett hoppfullt löfte. (Hes. 37:23) Vilket budskap framför Hesekiel till judarna i fångenskap? Vad betyder det? Och hur påverkar det Guds folk i dag? Det ska vi se närmare på nu.

3. a) Vad representerade staven ”för Juda”? b) Varför kan man säga att ”Efraims stav” representerade tiostammarsriket?

³ Jehova sa att Hesekiel skulle ta två stavar, och på den ena skulle han skriva ”för Juda” och på den andra ”för Josef, Efraims stav”. (Läs Hesekiel 37:15, 16.) Vad representerade de två stavarna? Staven ”för Juda” representerade tvåstammarsriket, som bestod av Juda och Benjamin. Dessa två stammar hade styrts av kungar i Judas släktlinje, och prästadömet hade varit nära förknippat med dem eftersom prästerna tjänade i templet i Jerusalem. (2 Krön. 11:13, 14; 34:30) Så i Judas rike fanns både Davids kungaätt och det levitiska prästerskapet. ”Efraims stav” representerade tiostammarsriket Israel. Den förste kungen i tiostammarsriket, Jerobeam, var från Efraims stam. Och med tiden blev Efraim den mest framträdande stammen i Israel. (5 Mos. 33:17; 1 Kung. 11:26) Lägg märke till att tiostammarsriket Israel inte inkluderade de davidiska kungarna eller de levitiska prästerna.

4. Vad illustrerade det som Hesekiel gjorde med stavarna? (Se den inledande bilden.)

⁴ Hesekiel uppmanades sedan att föra samman de två stavarna så att de blev ”en enda stav”. Åskådarna frågade oroligt: ”Ska du inte berätta för oss vad det här betyder?” Han förklarade att iscensättningen illustrerade något som Jehova själv skulle göra. Jehova sa om de två stavarna: ”Jag ska göra dem till en enda stav så att de förenas i min hand.” (Hes. 37:17–19)

5. Vad betydde det som Hesekiel gjorde? (Se också rutan ”De två stavarna förs samman”.)

⁵ Sedan förklarade Jehova vad sammanförandet av de två stavarna betydde. (Läs Hesekiel 37:21, 22.) Människor från både tvåstammarsriket Juda och tiostammarsriket Israel (Efraim) skulle föras tillbaka till Israel, och där skulle de bli ”en enda nation”. (Jer. 30:1–3; 31:2–9; 33:7)

6. Vilka två profetior finner vi i Hesekiel, kapitel 37?

⁶ Profetiorna i kapitel 37 i Hesekiels bok kompletterar verkligen varandra på ett fascinerande sätt! Jehova är den Gud som inte bara återskapar liv (vers 1–14), utan också enhet (vers 15–28). Det uppmuntrande budskapet i de här två profetiorna är alltså: Både död och splittring kan undanröjas.

7. Hur bekräftar skildringen i 1 Krönikeboken 9:2, 3 att ingenting är omöjligt för Gud?

⁷ Mänskligt sett såg det ut som en omöjlighet att fångenskapen skulle ta slut och att folket skulle förenas igen. * Men ”för Gud är allt möjligt”. (Matt. 19:26) Jehova uppfyllde sin profetia. Fångenskapen i Babylon tog slut år 537 f.v.t., och därefter återvände representanter från båda rikena till Jerusalem och hjälpte till med att återställa ren tillbedjan. Bibeln  bekräftar detta: ”Några av avkomlingarna till Juda, Benjamin, Efraim och Manasse bosatte sig i Jerusalem.” (1 Krön. 9:2, 3; Esr. 6:17) Det blev alltså precis som Jehova hade förutsagt: Medlemmar av tiostammarsriket Israel fördes samman, eller förenades, med medlemmar av tvåstammarsriket Juda.

8. a) Vad förutsade Jesaja? b) Vilka två intressanta detaljer hittar vi i Hesekiel 37:21?

⁸ Omkring 200 år tidigare hade Jesaja förutsagt vad som skulle hända med Israel och Juda efter fångenskapen. Han sa att Jehova skulle börja samla ”dem som skingrats från Israel” och ”de kringspridda av Juda från jordens fyra hörn”. De skulle bland annat föras ”ut ur Assyrien”. (Jes. 11:12, 13, 16) Och mycket riktigt hämtade Jehova ”israeliterna från de nationer” de hade kommit till. (Hes. 37:21) Lägg märke till två intressanta detaljer: Nu kallade Jehova dem inte längre ”Juda” och ”Efraim”, utan ”israeliterna” – en enda grupp. Och det stod inte att de bara hämtades från Babylon, utan från flera nationer – ja, ”från alla håll”.

9. Hur hjälpte Jehova sitt folk att bli enat?

⁹ Hur hjälpte Jehova israeliterna att bli enade när de hade återvänt till sitt land? Han gav dem andliga herdar, som Serubbabel, översteprästen Josua, Esra och Nehemja. Han gav dem också profeterna Haggaj, Sakarja och Malaki. De här trogna männen ansträngde sig verkligen för att hjälpa folket att följa Guds anvisningar. (Neh. 8:2, 3) Dessutom  skyddade Jehova sitt folk genom att sätta stopp för sammansvärjningar som anstiftades av deras fiender. (Est. 9:24, 25; Sak. 4:6)

10. Vad lyckades Satan med?

¹⁰ Men trots Jehovas kärleksfulla hjälp höll de flesta israeliterna inte fast vid ren tillbedjan. Deras handlingar finns dokumenterade i de bibelböcker som skrevs efter att de hade återvänt från fångenskapen. (Esr. 9:1–3; Neh. 13:1, 2, 15) Mindre än hundra år efter israeliternas återkomst hade de kommit så långt bort från ren tillbedjan att Jehova vädjade till dem: ”Vänd tillbaka till mig.” (Mal. 3:7) Och när Jesus kom till jorden hade den judiska religionen splittrats i ett antal olika sekter som leddes av otrogna herdar. (Matt. 16:6; Mark. 7:5–8) Satan hade alltså lyckats förhindra att nationen blev helt enad. Men trots det skulle Jehovas profetia om enhet ofelbart gå i uppfyllelse. Hur då?

11. a) Vad avslöjade Jehova om uppfyllelsen av profetian? b) Vad försökte Satan göra när han hade kastats ut ur himlen?

¹¹ Läs Hesekiel 37:24. Jehova avslöjade att profetian om enhet skulle få sin fullständiga uppfyllelse först efter att hans ”tjänare David”, dvs. Jesus, hade börjat härska som kung, vilket inträffade 1914. * (2 Sam. 7:16; Luk. 1:32) Vid det laget hade det bokstavliga Israel ersatts av det andliga Israel, de smorda. (Jer. 31:33; Gal. 3:29) Satan försökte återigen förstöra enheten bland Guds folk, i synnerhet efter att han hade kastats ut ur himlen. (Upp. 12:7–10) Efter broder Russells död 1916 såg Satan en möjlighet att skapa splittring bland de smorda med hjälp av avfällingar. Men det dröjde inte länge förrän dessa avfällingar lämnade organisationen. Satan lyckades också se till att bröderna som tog ledningen i organisationen sattes i fängelse. Men inte ens det satte stopp för Jehovas folk. De smorda bröder som var lojala bevarade sin enhet.

12. Varför har Satans försök att splittra det andliga Israel misslyckats?

¹² Så till skillnad från det bokstavliga Israel lyckades det andliga Israel stå emot Satans sluga försök att splittra dem. Varför har Satans ansträngningar misslyckats? Därför att de smorda har gjort allt de kan för att hålla sig till Jehovas normer. Och tack vare det har de fått beskydd av sin kung, Jesus Kristus, som vinner seger efter seger över Satan. (Upp. 6:2)

13. Vad lär vi oss av profetian om de två stavarna?

¹³ Vad har profetian om de två stavarna för innebörd i vår tid? Kom ihåg att den illustrerade hur två grupper skulle  förenas. Och framför allt visar den att det är Jehova som ligger bakom deras enhet. Så vilken viktig sanning om ren tillbedjan betonas i den här profetiska illustrationen? Kort sagt: Jehova själv ska förena dem som tillber honom. (Hes. 37:19)

14. Hur har profetian om de två stavarna fått sin större uppfyllelse sedan 1919?

¹⁴ År 1919 hade Guds folk renats andligen och börjat komma in i ett andligt paradis, och då började profetian om de två stavarna få sin större uppfyllelse. Vid den tiden hade de flesta som blivit insamlade hoppet att få bli kungar och präster i himlen. (Upp. 20:6) Symboliskt talat var dessa smorda som staven ”för Juda”, en nation som inkluderade davidiska kungar och levitiska präster. Men efter hand fick dessa andliga judar sällskap av fler och fler med ett jordiskt hopp. Den här gruppen var som ”Efraims stav”, en nation som inte inkluderade davidiska kungar eller levitiska präster. De två grupperna tillber Jehova tillsammans som ett enat folk under ledning av sin kung, Jesus Kristus. (Hes. 37:24)

15. Hur uppfylls Hesekiel 37:26, 27 i vår tid?

¹⁵ Hesekiels profetia visar att många människor skulle välja att förena sig med de smorda och tillbe Jehova på ett rent sätt. Jehova sa om sitt folk: ”Jag ska ... låta dem bli många”, och ”mitt tält ska vara över dem”. (Hes. 37:26, 27; noten) Det här påminner om de profetiska ord som aposteln Johannes fick höra omkring 700 år senare, nämligen att Jehova skulle ”spänna ut sitt tält” över ”en stor skara”. (Upp. 7:9, 15) I dag utgör de smorda och den stora skaran en enda nation, Guds folk, och de bor tillsammans i trygghet under Jehovas beskyddande tält.

16. Vad fick Sakarja förutsäga om det andliga Israel och dem som har ett jordiskt hopp?

¹⁶ Även profeten Sakarja, som var en av dem som återvände från fångenskapen, fick förutsäga att de andliga judarna skulle förenas med dem som har ett jordiskt hopp. Han sa att tio män från nationerna skulle ”ta ett fast tag” i manteln på ”en jude” och säga: ”Vi vill följa med er, för vi har hört att Gud är med er.” (Sak. 8:23) Lägg märke till att det står ”er”. Uttrycket ”en jude” syftar alltså inte på en enda individ, utan på en grupp människor, som i dag representeras av de smorda på jorden, de andliga judarna. (Rom. 2:28, 29) De tio männen representerar dem som har ett jordiskt hopp. De tar så att säga ett fast tag i de smorda och följer med dem. (Jes. 2:2, 3; Matt. 25:40) Uttrycken ”ta ett fast tag” och ”följa med er” betonar det fullständiga förenandet av de här båda grupperna.

17. Hur beskrev Jesus den enhet vi upplever i dag?

 ¹⁷ Kanske var det Hesekiels profetia om enhet som Jesus hade i åtanke när han beskrev sig själv som en herde under vars ledning hans får (de smorda) och de andra fåren (de som har ett jordiskt hopp) skulle bli ”en enda hjord”. (Joh. 10:16; Hes. 34:23; 37:24, 25) Jesus och de forntida profeterna gav verkligen en träffande beskrivning av den fantastiska andliga enhet som vi får uppleva i dag, oavsett vilket framtidshopp vi har. Samtidigt som falsk religion har splittrats i oräkneliga grupper upplever vi sann enhet. Vilket underverk!

18. Hur visar Hesekiel 37:28 att det är viktigt att Guds folk inte är någon del av världen?

¹⁸ De sista orden i Hesekiels profetia visar varför vi kan vara säkra på att vår enhet aldrig kommer att brytas. (Läs Hesekiel 37:28.) Jehovas folk är enade eftersom hans helgedom, den rena tillbedjan, är ”mitt ibland dem”. Och Jehova låter den vara kvar där så länge de håller sig heliga, dvs. avskilda från Satans värld. (1 Kor. 6:11; Upp. 7:14) Jesus poängterade hur viktigt det är att inte vara någon del av världen. Han bad innerligt för sina lärjungar: ”Helige Far, vaka över dem ... för att de ska vara ett ... De är inte någon del av världen ... Gör dem heliga med hjälp av sanningen.”  (Joh. 17:11, 16, 17) Lägg märke till att Jesus kopplar ihop enhet med att inte vara någon del av världen.

19. a) Hur kan vi visa att vi vill ”efterlikna ... Gud”? b) Vilken viktig sanning om enhet betonade Jesus kvällen före sin död?

¹⁹ Det här är enda gången det står i Bibeln att Jesus tilltalade Gud som ”Helige Far”. Jehova är fullständigt ren och rättrådig. Han sa till de forntida israeliterna: ”Ni ska vara heliga, för jag är helig.” (3 Mos. 11:45) Eftersom vi vill ”efterlikna ... Gud” försöker vi följa den uppmaningen i allt vi gör. (Ef. 5:1; 1 Petr. 1:14, 15) När ordet ”helig” används om människor förmedlar det tanken på att vara avskild. Så under sin sista kväll här på jorden framhöll Jesus att hans lärjungar skulle vara enade så länge de höll sig avskilda från världen och dess splittring.

20, 21. a) Vad får oss att lita ännu mer på Jehovas beskydd? b) Vad är du besluten att göra?

²⁰ Den enastående världsvida enhet som är så tydlig bland Jehovas vittnen i dag visar att Jehova har besvarat Jesus vädjan: ”Vaka över dem och skydda dem från den onde.” (Läs Johannes 17:14, 15.) Ja, när vi ser att Satan inte har lyckats splittra Guds folk känner vi oss ännu tryggare i tanken att Jehova beskyddar oss. I Hesekiels profetia sa Jehova att de två stavarna skulle förenas i hans hand. Så Jehova själv har på ett mirakulöst sätt förenat sitt folk och hållit sin beskyddande hand över dem, utom räckhåll för Satan.

²¹ Med tanke på detta vill vi naturligtvis fortsätta göra allt vi kan för att bevara vår dyrbara enhet. Hur kan var och en av oss göra det? Ett viktigt sätt är att vi engagerar oss i ren tillbedjan i Jehovas andliga tempel. De följande kapitlen kommer att visa vad som ingår i sådan tillbedjan.