1, 2. a) Vad lärde vi oss om Hesekiels tempelsyn i förra kapitlet? b) Vilka två frågor ska vi gå igenom i det här kapitlet?

I FÖRRA kapitlet lärde vi oss att det tempel som Hesekiel såg i sin syn inte var det stora andliga tempel som aposteln Paulus behandlade flera hundra år senare. Vi såg också att syftet med synen var att lära Guds folk hur viktiga Guds normer för ren tillbedjan är. Det var bara genom att följa dessa normer som de kunde få ett gott förhållande till Jehova igen. Så vi förstår varför Jehova betonade den här nyckeltanken två gånger i samma vers: ”Detta är lagen om templet.” (Läs Hesekiel 43:12.)

² Nu behöver vi se närmare på två frågor till. För det första: Vilka specifika lärdomar om Jehovas normer för ren tillbedjan kan judarna på Hesekiels tid ha hämtat från den här tempelsynen? Svaret på den frågan hjälper oss att besvara vår nästa fråga: Vad betyder synen för oss i de här kritiska sista dagarna?

3. Varför kan templets placering i synen ha fått folket att skämmas?

³ För att besvara den första frågan ska vi koncentrera oss på några framträdande detaljer i tempelsynen. Det höga berget. Templets placering fick förmodligen folket att tänka på profeten Jesajas uppmuntrande återställelseprofetia. (Jes. 2:2) Men vad var lärdomen i att Jehovas hus låg på ett mycket högt berg? Att ren tillbedjan skulle vara upphöjd och upplyft och stå högt över allt annat. Naturligtvis är den rena tillbedjan upphöjd i sig själv, eftersom den är en anordning från den Gud som ”står högt över alla andra gudar”. (Ps. 97:9) Men folket hade inte gjort sin del. Under flera hundra år hade de gång på gång låtit den rena tillbedjan bli fördärvad, förorenad och vanhelgad. Nu när bilden av Jehovas heliga hus målades upp för dem – upphöjt till den storslagna och framträdande plats det förtjänade – måste det ha väckt skamkänslor hos människor med rätt hjärteinställning.

4, 5. Vilken lärdom kan de höga tempelportarna ha förmedlat till dem som lyssnade till Hesekiel?

⁴ De höga portarna. I början av synen såg Hesekiel att ängeln mätte portarna. De var 30 meter höga! (Hes. 40:14) Inne i portbyggnaderna fanns vaktkamrar. Vad kan allt det här ha väckt för tankar hos dem som studerade ritningarna? Jehova sa till Hesekiel: ”Lägg noga märke till ingången till templet.” Varför skulle han göra det? Därför att folket hade låtit människor som var ”oomskurna till både kropp och hjärta” gå in i Guds heliga hus för tillbedjan. Vad hade det lett till? Jehova sa att de hade vanhelgat hans tempel. (Hes. 44:5, 7)

⁵ De som var fysiskt oomskurna hade brutit mot en tydlig befallning från Gud som gick tillbaka ända till Abrahams dagar. (1 Mos. 17:9, 10; 3 Mos. 12:1–3) Men de som hade oomskurna hjärtan hade ett allvarligare problem. De var envisa, upproriska och oemottagliga för Jehovas råd och vägledning. Sådana människor borde inte ha fått gå in i Jehovas heliga hus för tillbedjan! Jehova hatar hyckleri, och hans folk hade låtit hyckleriet flöda i hans hus. Portarna och vaktkamrarna i tempelsynen förmedlade en tydlig lärdom: Nu får det vara slut med de här missförhållandena! De upphöjda normerna för att få träda in i Guds hus måste upprätthållas. Detta var en förutsättning för att Jehova skulle välsigna sitt folks tillbedjan.

6, 7. a) Vilket budskap förmedlade muren runt tempelkomplexet? b) Hur hade Jehovas folk tidigare behandlat hans hus? (Se fotnoten.)

⁶ Den omgivande muren. Ett annat framträdande drag i tempelsynen var muren kring hela tempelområdet. Hesekiel  säger att varje sida av muren var 500 stavlängder, drygt 1,5 kilometer! (Hes. 42:15–20) Men själva tempelbyggnaderna och förgårdarna bildade en kvadrat där varje sida bara var 500 alnar, ca 260 meter. (Hes. 45:2) Det fanns alltså ett stort område runt omkring templet, och det området omgärdades av den yttre muren. * Varför det?

⁷ Jehova sa: ”Nu måste de sluta vara otrogna mot mig och avlägsna sina kungars lik från mig, och jag ska bo bland dem för evigt.” (Hes. 43:9) Deras ”kungars lik” syftade förmodligen på avgudar. Så med hjälp av den rejält tilltagna yttre muren sa Jehova i själva verket: ”Håll all sådan orenhet borta från mig. Kom inte ens i närheten med det.” Om de höll sin tillbedjan ren skulle Jehova välsigna dem med sin närvaro.

8, 9. Vad blev tydligt när Jehova tillrättavisade de ansvariga männen?

⁸ De ansvariga männen tillrättavisas. Jehova gav också bestämda men kärleksfulla råd till de män som hade stort ansvar bland folket. Han tillrättavisade de leviter som övergav honom när folket började ägna sig åt avgudadyrkan, men däremot berömde han Sadoks söner för att de ”tog hand om plikterna i ... [hans] helgedom när israeliterna vände sig bort från” honom. Han behandlade varje grupp rättvist och tog hänsyn till deras handlingar. (Hes. 44:10, 12–16) Även Israels hövdingar blev strängt tillrättavisade. (Hes. 45:9)

⁹ Jehova visade alltså tydligt att män som hade myndighet och utövade tillsyn var ansvariga inför honom för hur de skötte sina uppgifter. De var inte undantagna från råd, tillrättavisning och korrigering. Tvärtom, de skulle ju ta ledningen i att upprätthålla Jehovas normer!

10, 11. Vad visar att en del av de judar som återvände tog till sig av lärdomarna i Hesekiels syn?

¹⁰ Tillämpade de judar som återvände från fångenskapen lärdomarna från Hesekiels syn? Vi kan naturligtvis inte veta exakt hur trogna män och kvinnor tänkte kring den här storslagna synen. Men Guds ord ger oss en hel del upplysningar om vad folket gjorde och hur de betraktade den rena tillbedjan av Jehova. Tillämpade de principerna i Hesekiels syn? Ja, i viss utsträckning, särskilt om man jämför med hur deras upproriska förfäder levde före fångenskapen i Babylon.

¹¹ Trogna män som profeterna Haggaj och Sakarja, prästen och avskrivaren Esra och ståthållaren Nehemja försökte verkligen lära folket sådana principer som de vi hittar i Hesekiels tempelsyn. (Esr. 5:1, 2) De lärde folket att ren tillbedjan måste vara upphöjd och komma före det materiella och  ens egna intressen. (Hagg. 1:3, 4) De var noga med att Guds normer för tillbedjan skulle respekteras. Ett exempel på det är att Esra och Nehemja gav folket kraftfulla uppmaningar att sända bort sina utländska hustrur, som försvagade deras andlighet. (Läs Esra 10:10, 11; Neh. 13:23–27, 30) Hur var det med avgudadyrkan? Det verkar som att nationen efter landsflykten till slut utvecklade ett hat mot denna synd, som så ofta hade utgjort ett problem för dem under historiens gång. Och hur var det med prästerna och hövdingarna, eller furstarna? Som Hesekiels syn visade fick även de råd och tillrättavisning av Jehova. (Neh. 13:22, 28) Många följde ödmjukt denna vägledning. (Esr. 10:7–9, 12–14; Neh. 9:1–3, 38)

12. Hur välsignade Jehova judarna efter landsflykten?

¹² Detta ledde till att Jehova välsignade sitt folk. De kunde njuta av andligt välstånd, ordning och fysisk hälsa i en omfattning som de inte hade upplevt på länge. (Esr. 6:19–22; Neh. 8:9–12; 12:27–30, 43) Varför det? Därför att folket till sist började följa Jehovas rättfärdiga normer för ren tillbedjan. Många hade tagit till sig lärdomarna från tempelsynen. Sammanfattningsvis kan man säga att judarna i landsflykt hade nytta av Hesekiels tempelsyn på två viktiga sätt: 1) Den gav dem praktiska lärdomar om normerna för ren tillbedjan  och hur dessa normer skulle upprätthållas. 2) Den gav dem framtidstro. Den försäkrade dem om att ren tillbedjan skulle återställas, och dessutom visade den att Jehova skulle välsigna sitt folk så länge som deras tillbedjan var ren i hans ögon. Men nu vill vi veta: Har den här synen en uppfyllelse i vår tid?

13, 14. a) Hur vet vi att Hesekiels tempelsyn har en nutida uppfyllelse? b) På vilka två sätt har vi nytta av synen? (Se också ruta 13A, ”Olika tempel, olika lärdomar”.)

¹³ Kan vi vara säkra på att Hesekiels tempelsyn gäller oss i vår tid? Ja, det kan vi. Tänk igen på likheten mellan Hesekiels syn av Guds heliga hus ”på ett mycket högt berg” och Jesajas profetia om att ”berget med Jehovas hus” skulle bli ”fast grundat ovanför bergens toppar”. Jesaja säger uttryckligen att den profetian skulle uppfyllas under ”de sista dagarna”. (Hes. 40:2; Jes. 2:2–4; se även Mika 4:1–4.) De här profetiorna handlar om perioden under de sista dagarna från 1919 och framåt, då ren tillbedjan återställs och lyfts upp, som om den placeras på ett högt berg. *

¹⁴ Så Hesekiels syn gäller definitivt ren tillbedjan i vår tid. Precis som judarna i forna tider har vi nytta av den här synen på två sätt: 1) Den ger oss praktiska lärdomar om hur vi kan upprätthålla Jehovas normer för ren tillbedjan. 2) Den ger oss framtidstro och försäkrar oss om en fantastisk återställelse av ren tillbedjan och om Jehovas välsignelse.

15. Vad måste vi komma ihåg när vi går igenom Hesekiels tempelsyn?

¹⁵ Vi ska nu se på några specifika drag i Hesekiels syn. Tänk dig att vi följer med Hesekiel på hans rundvandring i det imponerande templet. Kom ihåg att det inte är det stora andliga templet vi ser. Nej, vi ska helt enkelt dra ut lärdomar som gäller vår tillbedjan i dag. Vilka är några av dem?

16. Vad kan vi lära oss av att templet i synen mättes i detalj? (Se den inledande bilden.)

¹⁶ Varför så många mätningar? Medan Hesekiel ser på mäter den kopparblänkande ängeln hela templet, däribland muren, portarna, vaktkamrarna, förgårdarna och altaret. Mängden detaljer kan nästan vara överväldigande för läsaren. (Hes. 40:1–42:20; 43:13, 14) Men tänk på de viktiga lärdomar vi kan dra ut av sådana detaljer. Genom dem betonar Jehova på ett kraftfullt sätt hur viktiga hans normer är. Det är han som ställer upp dem, inte människor. De som hävdar att det inte spelar någon roll hur man tillber Gud misstar sig grundligt. Och genom att templet mäts i detalj försäkrar Jehova oss om att återställelsen av ren tillbedjan är något absolut säkert. Guds löften kommer att uppfyllas in i minsta detalj,  lika exakt som mätningarna utfördes. Hesekiel bekräftar alltså att återställelsen av ren tillbedjan i de sista dagarna är säker och viss!

17. Vad kan muren kring tempelområdet påminna oss om i dag?

¹⁷ Den omgivande muren. Som vi konstaterat såg Hesekiel att det gick en mur runt hela tempelområdet. Det här var en kraftfull påminnelse om att Guds folk skulle hålla all religiös orenhet långt borta från den rena tillbedjan och aldrig förorena Guds hus. (Läs Hesekiel 43:7–9.) Det är något vi verkligen behöver tänka på i dag också! Efter att Guds folk hade befriats från den långa andliga fångenskapen under det stora Babylon tillsatte Kristus sin trogne och förståndige tjänare 1919. I synnerhet sedan dess har Guds folk gått in för att rensa bort falska läror och sedvänjor som har hedniskt ursprung och kopplingar till avgudadyrkan. Vi är noga med att hålla andlig orenhet långt borta från vår tillbedjan. Och vi håller vår tillbedjan skild även från vardagliga saker, till exempel genom att inte ägna oss åt affärsangelägenheter på Rikets sal. (Mark. 11:15, 16)

18, 19. a) Vad kan vi lära oss av att portarna i tempelsynen var så höga? b) Hur ska vi reagera när människor försöker sänka Jehovas höga normer? Ge ett exempel.

¹⁸ De höga portarna. Vad kan vi lära oss av att begrunda de höga portarna som Hesekiel såg? Den delen av tempelsynen inskärpte utan tvivel i judarna att Jehova har väldigt höga moralnormer. Om det var så i forna tider, hur är det då i dag? Vi tillber Jehova i hans stora andliga tempel. Så borde inte ett rent uppförande vara ännu viktigare nu? (Rom. 12:9; 1 Petr. 1:14, 15) Under de sista dagarna har Jehova steg för steg hjälpt sitt folk att noggrant följa hans moralnormer. * Syndare som inte ångrar sig avlägsnas ur församlingen. (1 Kor. 5:11–13) Och vaktkamrarna i portbyggnaderna kan påminna oss om att man inte får träda in i det andliga templet för att tillbe Jehova om man inte har hans godkännande. De som till exempel lever ett dubbelliv kan visserligen gå in i en Rikets sal, men de kan inte få Jehovas godkännande förrän de har rättat till sitt förhållande till honom. (Jak. 4:8) Vilket underbart skydd för ren tillbedjan i den här tiden, då moralen är lägre än någonsin!

¹⁹ Bibeln förutsade att den här världen skulle bli mer och mer fördärvad före slutet. Det står: ”Onda människor och bedragare kommer att gå längre och längre i ondska. De både bedrar och blir själva bedragna.” (2 Tim. 3:13) Fler och fler i dag blir vilseledda att tro att Jehovas normer är alldeles för stränga och gammalmodiga eller helt enkelt felaktiga. Kommer du att bli vilseledd? Om någon till exempel  försöker övertyga dig om att det Gud säger om homosexuella handlingar inte är något att bry sig om, kommer du att hålla med då? Eller kommer du att hålla med Jehova, som klart och tydligt i sitt ord berättar att sådana handlingar är ”frånstötande” i hans ögon? Han varnar oss för att godta ett sådant uppförande. (Rom. 1:24–27, 32) När den här typen av frågor kommer upp är det bra att försöka se de höga portarna framför sig och tänka: Jehova sänker inte sina rättfärdiga normer, oavsett vad den här onda världen propagerar för. Håller vi med vår himmelske Far och står upp för det som är rätt?

20. Vilka uppmuntrande påminnelser kan den stora skaran hitta i Hesekiels syn?

²⁰ Förgårdarna. När Hesekiel såg den stora yttre förgården måste han ha tyckt att det var spännande att föreställa sig hur många som skulle kunna samlas där för att tillbe Jehova. I dag tillber de kristna i ett ännu större och heligare tempel. De som tillhör den stora skaran befinner sig på den yttre förgården till Jehovas andliga tempel, och de kan hitta många uppmuntrande påminnelser i Hesekiels syn. (Upp. 7:9, 10, 14, 15) Hesekiel såg att det fanns matsalar på förgårdarna där de som tillbad Jehova kunde äta de gemenskapsoffer de hade med sig. (Hes. 40:17) De kunde så att säga äta  en måltid tillsammans med Jehova Gud – något som symboliserade ett fridfullt vänskapsförhållande! I dag frambär vi ju inte offer på det sätt som judarna under Moses lag gjorde. Vi bär i stället fram ”lovprisningens offer” när vi tar del i ren tillbedjan, till exempel när vi uttrycker vår tro på mötena och i tjänsten på fältet. (Hebr. 13:15) Vi får också närande andlig mat av Jehova. Inte undra på att vi känner det som Koras söner: ”En dag på dina förgårdar är bättre än tusen någon annanstans!” (Ps. 84:10)

21. Vad kan smorda kristna lära sig av prästerna i Hesekiels syn?

²¹ Prästerna. Hesekiel såg att portarna som prästerna och leviterna använde för att komma in på den inre förgården såg likadana ut som portarna som de icke-prästerliga stammarna använde när de gick in på den yttre förgården. Det här var en bra påminnelse för dem som tillhörde prästklassen att även de behövde följa Jehovas normer för ren tillbedjan. Och hur är det i dag? Bland Guds tjänare i vår tid finns det inget prästämbete som går i arv, men Bibeln säger att de smorda kristna är ”ett utvalt släkte, ett kungligt prästerskap”. (1 Petr. 2:9) Prästerna i det forntida Israel tillbad på en separat förgård. I dag är de smorda inte åtskilda från sina medtillbedjare rent fysiskt, men de har en särskild relation till Jehova som hans adopterade barn. (Gal. 4:4–6) Och de kan hitta fina påminnelser i Hesekiels syn. De kan till exempel lägga märke till att prästerna fick råd och tillrättavisning. Alla kristna behöver komma ihåg att vi är ”en enda hjord” som har ”en enda herde”. (Läs Johannes 10:16.)

22, 23. a) Vad kan äldstebröder lära sig av beskrivningen av hövdingen i Hesekiels syn? b) Vad kommer kanske att hända i framtiden?

²² Hövdingen. I Hesekiels syn har hövdingen en ganska framträdande roll. Han tillhör inte den prästerliga stammen, och i templet underordnar han sig prästernas ledning. Men det är tydligt att han agerar som en tillsyningsman bland folket och hjälper dem genom att tillhandahålla offer. (Hes. 44:2, 3; 45:16, 17; 46:2) Han är därför ett exempel för de kristna män som har ansvar i församlingen i vår tid. De äldste, inbegripet de resande tillsyningsmännen, måste ju underordna sig den smorde trogne tjänaren. (Hebr. 13:17) Äldstebröderna lägger ner mycket arbete på att hjälpa Guds folk att frambära sina offer av lovprisning vid mötena och i tjänsten. (Ef. 4:11, 12) De äldste kan också se en lärdom i att Jehova tillrättavisade Israels hövdingar när de missbrukade sin makt. (Hes. 45:9) Äldste i dag väntar sig inte att de ska vara undantagna från råd och korrigering. De uppskattar tvärtom alla möjligheter att formas av Jehova, så att de  kan bli ännu bättre herdar och tillsyningsmän. (Läs 1 Petrus 5:1–3.)

²³ Jehova kommer även att se till att det finns skickliga och kärleksfulla tillsyningsmän i det kommande paradiset. Många äldste i dag får i själva verket övning för att kunna bli hjälpsamma och pålitliga herdar i paradiset. (Ps. 45:16) Är det inte spännande att fundera på hur dessa bröder kommer att bli en välsignelse i den nya världen? Vår förståelse av Hesekiels syn och även andra återställelseprofetior kan komma att bli ännu klarare när Jehovas rätta tid är inne. En del detaljer kanske kommer att få en fascinerande uppfyllelse i framtiden och tillämpas på ett sätt som vi knappt kan föreställa oss i dag. Det får tiden utvisa.

24, 25. Hur beskrev Hesekiels syn att Jehova välsignade sitt folk när de höll sig till den rena tillbedjan?

²⁴ Som avslutning kan vi påminna oss själva höjdpunkten i Hesekiels syn: Jehova kommer till templet, och han lovar sitt folk att han ska stanna kvar där så länge de troget följer hans normer för tillbedjan. (Hes. 43:4–9) Hur skulle Jehovas folk och deras land påverkas av hans närvaro?

²⁵ I synen beskrivs Guds välsignelser med hjälp av två profetiska bilder: 1) En flod flyter från tempelhelgedomen och ger liv och fruktbarhet åt landet. 2) Landet delas upp på ett ordnat och exakt sätt, med templet och tempelområdet i centrum. Hur ska vi förstå dessa avsnitt i dag? Vi lever ju i en tid när Jehova har kommit till, renat och godkänt en mycket större anordning för tillbedjan, det stora andliga templet. (Mal. 3:1–4) De här två profetiska bilderna ska vi se närmare på i kapitel 19 till 21 i den här boken.