1, 2. a) Vad gjorde Hesekiel som kunde verka märkligt? (Se den inledande bilden.) b) Vad pekade det som Hesekiel gjorde fram emot?

NYHETEN om profeten Hesekiels märkliga beteende sprider sig snabbt bland judarna i Babylon. I en vecka hade han suttit tyst och helt omtumlad bland sina landsmän, men så plötsligt reste han sig upp och stängde in sig i sitt hus. Och nu, medan hans förvånade grannar ser på, kommer han ut igen. Han tar upp en tegelsten, lägger den framför sig och ristar in en bild på den. Sedan, utan att säga ett ord, börjar han bygga en belägringsmur i miniatyr runt den. (Hes. 3:10, 11, 15, 24–26; 4:1, 2)

² Åskådarna, som säkert blev fler och fler, måste ha undrat vad allt det här betydde. Det var först längre fram som de fullt ut förstod att hans agerande pekade fram emot en fruktansvärd händelse som skulle vara ett uttryck för Jehovas berättigade vrede. Vad var det för händelse? Hur påverkades den forntida nationen Israel av den? Och vilken innebörd har den för oss i dag?

3, 4. a) Vilka tre aspekter av Guds dom fick Hesekiel illustrera? b) Hur fick Hesekiel iscensätta belägringen av Jerusalem?

³ Omkring år 613 f.v.t. uppmanades Hesekiel att genom tecken visa tre aspekter av Guds kommande dom mot Jerusalem: belägringen av staden, lidandet för invånarna och tillintetgörelsen av staden och människorna där. * Vi ska se på de här aspekterna lite mer i detalj.

⁴ Belägringen av Jerusalem. Jehova sa till Hesekiel: ”Ta en tegelsten och lägg den framför dig. ... Belägra den.” (Läs Hesekiel 4:1–3.) Tegelstenen representerade staden Jerusalem, och Hesekiel själv representerade den babyloniska armén som Jehova använde sig av. Hesekiel skulle också bygga en belägringsmur och en ramp och ställa upp murbräckor runt tegelstenen, allt i miniatyrformat. Dessa representerade de krigsredskap som Jerusalems fiender skulle använda när de omringade staden och gick till anfall. För att illustrera den järnlika styrkan hos fiendesoldaterna skulle Hesekiel ta ”en bakplåt av järn” och ställa den mellan sig själv och staden. Han vände sedan sitt ”ansikte mot” staden. De här konfronterande handlingarna var ”ett tecken för Israels folk” på att det otänkbara var på väg att hända. Jehova skulle låta en fiende belägra Jerusalem – den viktigaste staden för Guds folk och den plats där Guds tempel låg!

5. Hur visade Hesekiel vad som skulle hända med Jerusalems invånare?

⁵ Invånarnas lidande. Jehova befallde Hesekiel att ”blanda vete, korn, bondbönor, linser, hirs och spelt [en underart till vete]”, ”baka bröd av det” och ”väga upp det och äta 20 siklar om dagen”. Sedan förklarade han: ”Jag ska skära av tillgången på mat.” (Hes. 4:9–16) I den här scenen representerade Hesekiel inte längre den babyloniska armén, utan i stället Jerusalems invånare. Det han gjorde var en bild av att det skulle bli matbrist i staden under den kommande belägringen. Då skulle man baka bröd av en väldigt udda blandning ingredienser, man skulle med andra ord behöva äta vad man än kom över. Hur svår skulle svälten bli? Hesekiel uttryckte sig som om han vände sig direkt till Jerusalems invånare och sa: ”Föräldrar bland er ska äta sina barn, och barn ska äta sina föräldrar.” Till slut skulle många drabbas av ”svältens dödliga pilar”, och folket skulle ”tyna bort”. (Hes. 4:17; 5:10, 16)

6. a) Vilka två roller fick Hesekiel spela samtidigt? b) Varför sa Jehova att Hesekiel skulle väga håret och dela upp det?

⁶ Tillintetgörelsen av Jerusalem och dess folk. I den här scenen spelade Hesekiel två roller samtidigt. Först iscensatte Hesekiel det Jehova skulle göra. Jehova sa: ”Ta ett skarpt  svärd och använd det som rakkniv.” (Läs Hesekiel 5:1, 2.) Hesekiels hand som höll i svärdet representerade Jehovas hand – hans dom, som verkställdes av Babylons armé. Därefter iscensatte Hesekiel det judarna skulle gå igenom. Jehova sa till honom: ”Raka av dig håret och skägget.” Rakningen av Hesekiels huvud representerade hur judarna skulle bli angripna och utplånade. Och befallningen ”ta ... en våg och väg håret och dela upp det” visade att Jehovas dom över Jerusalem skulle verkställas grundligt och effektivt; ingenting skulle lämnas åt slumpen.

7. Varför skulle Hesekiel dela upp håret i tre delar och behandla delarna olika?

 ⁷ Varför skulle Hesekiel dela upp det avrakade håret i tre delar och behandla delarna på olika sätt? (Läs Hesekiel 5:7–12.) Den första delen brände han upp ”inne i staden” för att visa att en del av Jerusalems invånare skulle dö i staden. Den andra högg han med svärdet ”runt hela staden”, och det illustrerade att andra invånare skulle dö utanför staden. Den tredje spred han för vinden, vilket var en bild av att ytterligare andra invånare skulle bli utspridda bland nationerna. Men ett ”svärd” skulle förfölja dem, så var de än bosatte sig skulle de inte få någon frid.

8. a) Vilket hopp skymtade fram i Hesekiels profetiska scen? b) Hur uppfylldes de profetiska orden om ”några hårstrån”?

⁸ Men det skymtade också fram hopp i den här profetiska scenen. Jehova sa att Hesekiel skulle ta ”några hårstrån” som han hade rakat av sig och lägga dem i vecken på sin mantel. (Hes. 5:3) Den här uppmaningen visade att några av de judar som skulle skingras bland nationerna skulle bli bevarade. Och en del av dem skulle vara med bland de judar som återvände till Jerusalem efter den 70-åriga fångenskapen i Babylon. (Hes. 6:8, 9; 11:17) Uppfylldes den profetian? Ja. Ett antal år efter fångenskapen konstaterade profeten Haggaj att en del av dessa skingrade judar faktiskt hade återvänt till Jerusalem. Detta var de gamla män som ”hade sett det förra templet”, dvs. Salomos tempel. (Esr. 3:12; Hagg. 2:1–3) Jehova såg till att den rena tillbedjan bevarades, precis som han hade lovat. I kapitel 9 i den här boken ska vi se på fler detaljer kring återställelsen av den rena tillbedjan. (Hes. 11:17–20)

9, 10. Vilka viktiga framtida händelser påminner Hesekiels profetiska iscensättningar oss om?

⁹ De händelser som Hesekiel fick iscensätta för tankarna till viktiga händelser i vår framtid som är förutsagda i Bibeln. Vilka är några av dem? I likhet med det som hände med den forntida staden Jerusalem kommer Jehova att  använda politiska makter till att göra det otänkbara – angripa alla falska religiösa organisationer på jorden. (Upp. 17:16–18) Jerusalems förstöring var ”en olycka utan motstycke”, och detsamma kan sägas om den stora prövningen och Harmageddonkriget – det kommer att bli något vars like ”aldrig har förekommit”. (Hes. 5:9; 7:5; Matt. 24:21)

¹⁰ Guds ord visar att människor som gett sitt stöd åt falsk religion kommer att överleva när de religiösa institutionerna försvinner. Skräckslagna kommer de att förena sig med människor från alla samhällsnivåer och försöka hitta någonstans att gömma sig. (Sak. 13:4–6; Upp. 6:15–17) Deras situation får oss att tänka på vad som hände med dem som överlevde det forntida Jerusalems förstöring och som spreds ”för vinden”. Som vi såg i  paragraf 7 fick de behålla livet en tid, men Jehova skulle förfölja dem ”med draget svärd”. (Hes. 5:2) På liknande sätt kommer det inte att finnas något ställe där de som överlever angreppet på religionen kan komma undan Jehovas svärd. De kommer att bli dödade i Harmageddon tillsammans med alla andra getlika människor. (Hes. 7:4; Matt. 25:33, 41, 46; Upp. 19:15, 18)

11, 12. a) Hur påverkar vår förståelse av Hesekiels profetia om Jerusalems belägring vår syn på tjänsten? b) Hur kan vårt predikoarbete och vårt budskap komma att förändras?

¹¹ Hur påverkar vår förståelse av den här profetian vår syn på tjänsten? Den hjälper oss att inse tidens allvar och att vi måste göra allt vi kan för att hjälpa människor att bli Jehovas tjänare. Varför det? Därför att den tid vi har på oss att göra ”människor från alla nationer till ... lärjungar” snart har runnit ut. (Matt. 28:19, 20; Hes. 33:14–16) När ”käppen” (de politiska makterna) går till angrepp mot religionen kommer vi inte längre att predika ett räddningsbudskap. (Hes. 7:10) Vi kommer då att vara tysta när det gäller goda nyheter, precis som Hesekiel under en period blev ”stum”, eller slutade förkunna sina budskap. (Hes. 3:26, 27; 33:21, 22) Efter tillintetgörelsen av falsk religion kommer desperata människor att så att säga ”uppsöka profeten och fråga efter syner”, men de kommer inte att få några livräddande upplysningar. (Hes. 7:26) I det läget kommer det att vara för sent att få sådan undervisning och att bli en lärjunge till Jesus.

¹² Men vårt arbete med att predika kommer inte att upphöra. Varför inte? Under den stora prövningen är det mycket möjligt att vi får börja förkunna ett domsbudskap som blir som en hagelplåga. Det budskapet kommer tydligt att signalera att slutet för den här onda världen har kommit. (Upp. 16:21)

13. Varför skulle Hesekiel ligga först på sin vänstra sida och sedan på sin högra sida?

¹³ Förutom att Hesekiel förutsade hur Jerusalem skulle förstöras, så visade han också när det skulle hända. Jehova befallde att Hesekiel skulle ligga på sin vänstra sida i 390 dagar och på sin högra sida i 40 dagar. Varje dag representerade ett år. (Läs Hesekiel 4:4–6; 4 Mos. 14:34) Hesekiel behövde säkert inte ligga på det här sättet dygnet runt, men iscensättningen pekade fram emot det exakta år då Jerusalem skulle förstöras. De 390 åren av Israels synd började uppenbarligen år 997 f.v.t., då tolvstammarsriket delades i två delar. (1 Kung. 12:12–20) De 40 åren av Judas synd började sannolikt år 647, vilket var det år då Jeremia fick i uppdrag att vara profet och tydligt förvarna Judas rike om dess kommande undergång. (Jer. 1:1, 2, 17–19; 19:3, 4) Båda tidsperioderna skulle alltså sluta år 607, just det år då Jerusalem föll och blev ödelagt, precis som Jehova hade förutsagt. *

14. a) Hur visade Hesekiel att han litade på att Jehova skulle hålla tiden? b) Vad skulle hända innan Jerusalem förstördes?

 ¹⁴ När Hesekiel fick höra profetian om de 390 dagarna och de 40 dagarna kanske han inte kunde räkna ut exakt vilket år slutet för Jerusalem skulle komma. Men under de år som ledde fram till det varnade han judarna gång på gång och sa att Jehova skulle döma dem. ”Nu är slutet över dig”, förkunnade han. (Läs Hesekiel 7:3, 5–10.) Han var helt säker på att Jehova skulle hålla tiden. (Jes. 46:10) Hesekiel förutsade också vad som skulle hända innan Jerusalem förstördes: ”Den ena katastrofen efter den andra ska komma.” Det i sin tur skulle leda till att myndighetsstrukturer såväl som sociala och religiösa strukturer kollapsade. (Hes. 7:11–13, 25–27)

15. Vilka delar av Hesekiels profetia började uppfyllas år 609?

¹⁵ Några år efter att Hesekiel hade kungjort att Jerusalem skulle förstöras började den profetian uppfyllas. År 609 fick Hesekiel höra att babylonierna hade inlett sitt angrepp mot Jerusalem. Vid den tiden ljöd en trumpetsignal som uppmanade invånarna att försvara sin stad, men som Hesekiel hade förutsagt var det ingen som gjorde det. (Hes. 7:14) Nej, Jerusalems invånare gick inte samman för att försvara staden och strida mot fienden. En del judar trodde kanske att Jehova skulle rädda dem, som han hade gjort tidigare. När assyrierna hotade att inta Jerusalem dödade ju en ängel nästan hela deras armé. (2 Kung. 19:32) Men den här gången kom ingen ängel till deras hjälp. Snart liknade den belägrade staden en gryta som var ställd ”på elden”, och invånarna var fångade som ”köttbitar” i grytan. (Hes. 24:1–10) Efter en kvalfylld belägring som varade i 18 månader förstördes Jerusalem.

16. Hur kan vi visa att vi litar på att Jehova kommer att hålla tiden?

¹⁶ Vad kan vi lära oss av den här delen av Hesekiels profetia? Finns det någon koppling mellan den och budskapet vi förkunnar och reaktionen hos dem vi predikar för? Jehova har bestämt en exakt tidpunkt för den kommande tillintetgörelsen av falsk religion – och än en gång kommer han att hålla tiden. (2 Petr. 3:9, 10; Upp. 7:1–3) Vi vet inte datumet för den händelsen, men precis som Hesekiel fortsätter vi att följa Jehovas uppmaning att varna människor, om och om igen, och säga att slutet är nära. Varför behöver vi upprepa budskapet? Av samma anledning som Hesekiel behövde göra det. * De flesta som fick höra att slutet för Jerusalem var nära trodde inte på det. (Hes. 12:27, 28) Men längre fram visade en del judar i Babylon att deras hjärtan klappade för det som var rätt och riktigt, och de återvände till sitt  hemland. (Jes. 49:8) I vår tid är det också många som vägrar tro att den här världen ska få ett slut. (2 Petr. 3:3, 4) Men så länge det finns tid kvar att ta emot Guds budskap vill vi hjälpa ärliga och uppriktiga människor att hitta vägen som leder till liv. (Matt. 7:13, 14; 2 Kor. 6:2)

17. Vad kommer vi att få bevittna under den kommande stora prövningen?

¹⁷ Hesekiels profetia påminner oss också om att när angreppet på de religiösa organisationerna börjar, kommer deras medlemmar inte att ”[dra] ut i kriget” för att försvara religionen. När de börjar inse att deras rop på hjälp, ”herre, herre”, inte blir besvarade, kommer de att ”stå handfallna” och ”[darra] av skräck”. (Hes. 7:3, 14, 17, 18; Matt. 7:21–23) Vad mer kommer de att göra? (Läs Hesekiel 7:19–21.) Jehova säger: ”De ska kasta sitt silver på gatan.” Det här uttalandet gällde invånarna i det forntida Jerusalem men illustrerar också på ett livfullt sätt vad som kommer att hända under  den stora prövningen. Då kommer människor att inse att inga pengar i världen kan rädda dem från den kommande katastrofen.

18. Nämn en lärdom vi kan dra av Hesekiels profetia.

¹⁸ Vad kan vi dra för lärdom av den här delen av Hesekiels profetia? Vi behöver göra rätt prioriteringar. Tänk på hur det var för Jerusalems invånare. Det var först efter att de hade förstått att slutet var nära både för staden och för dem själva och att inga materiella saker skulle kunna rädda dem, ja det var först efter det, som de gjorde drastiska omprioriteringar. De kastade bort sina ägodelar och började ”uppsöka profeten och fråga efter syner” – men då var det för sent. (Hes. 7:26) I kontrast till det är vi redan nu fullt medvetna om att slutet för den här onda världen är nära. Så vår tro på Jehovas löften har fått oss att prioritera rätt i livet. Därför satsar vi på andliga rikedomar, som har bestående värde och som aldrig kommer att kastas ”på gatan”. (Läs Matteus 6:19–21, 24.)

19. Hur påverkar Hesekiels profetiska uttalanden oss i dag?

¹⁹ Om vi sammanfattar det hela: Hur påverkar Hesekiels profetiska uttalanden om Jerusalems förstöring oss i dag? De påminner oss om att den tid vi fortfarande har på oss att hjälpa andra att bli Guds tjänare håller på att rinna ut. Därför tar vi vårt predikouppdrag på fullt allvar. Det värmer våra hjärtan när uppriktiga människor börjar tillbe vår Far, Jehova. Men vi fortsätter också att varna dem som inte har tagit det steget och säger i samma anda som Hesekiel gjorde på sin tid: ”Nu är slutet över dig.” (Hes. 3:19, 21; 7:3) Samtidigt är vi själva beslutna att fortsätta att lita på Jehova och låta den rena tillbedjan komma på första plats i vårt liv. (Ps. 52:7, 8; Ords. 11:28; Matt. 6:33)