1, 2. Vad hoppades Petrus när Jesus undervisade i Kapernaum, men hur gick det?

PETRUS såg sig oroligt omkring på dem som lyssnade till Jesus. De var i synagogan i Kapernaum. I den här staden vid norra sidan av Galileiska sjön bodde Petrus och hade sin fiskeriverksamhet. Många av hans vänner och släktingar och andra fiskare bodde också där. Han hoppades att invånarna i Kapernaum skulle inse samma sak som han själv, att Jesus var Messias. Och han hoppades att de skulle reagera positivt när de fick höra den störste läraren genom tiderna undervisa om Guds rike. Men tyvärr skulle det nog inte bli så den här dagen.

² Många slutade lyssna, och en del klagade högljutt och protesterade mot det Jesus sa. Men det som bekymrade Petrus mest var hur några av Jesus egna lärjungar reagerade. De verkade inte ha någon kunskapstörst längre och visade ingen entusiasm eller glädje över att förstå sanningen. De såg upprörda ut, till och med riktigt arga. Några av dem tyckte att det de fick höra var chockerande. De ville inte lyssna på Jesus längre utan gick därifrån och slutade till och med att vara hans lärjungar. (Läs Johannes 6:60, 66.)

3. På vilket sätt kunde Petrus tro hjälpa honom?

³ Det här var en svår tid för Petrus och de andra apostlarna. Petrus förstod inte riktigt vad Jesus menade med det han hade sagt. Men han förstod nog varför man kunde ta illa upp av Jesus ord om man tog dem bokstavligt. Vad skulle Petrus göra? Det här var inte första gången som hans lojalitet mot Jesus prövades, och det var inte heller den sista. Vi ska se hur hans tro hjälpte honom att klara av sådana utmaningar och fortsätta vara lojal.

4, 5. Varför motsvarade inte Jesus människornas förväntningar?

⁴ Jesus gjorde ofta Petrus förvånad. Många gånger var det  han sa och gjorde inte alls vad människor förväntade sig. Bara en dag tidigare hade Jesus utfört ett underverk och gett mat till en folkskara på flera tusen. Därför ville människorna göra honom till kung. Många blev förvånade när han i stället drog sig undan och sa till sina lärjungar att gå ombord på en båt och fara över till Kapernaum. Under natten, när lärjungarna färdades över Galileiska sjön, blev de chockade när de fick se Jesus gå mot dem på det upprörda vattnet. Petrus fick då lära sig något viktigt när det gäller tro.

⁵ På morgonen upptäckte Jesus och lärjungarna att folkskarorna hade följt efter dem till andra sidan sjön. Det berodde förmodligen inte på att de längtade efter andlig mat. De ville se Jesus göra fler underverk och bli mättade rent fysiskt. Då tillrättavisade Jesus dem för att de hade en materialistisk inställning. (Joh. 6:25–27) När han sedan tog upp ämnet igen i synagogan i Kapernaum, gjorde han återigen något oväntat för att lära dem en viktig men svår sanning.

6. Vilken illustration använde Jesus, och hur reagerade människor?

⁶ Jesus ville inte att människor bara skulle förknippa honom med underverk som kunde ge dem mat. Han ville att de skulle se honom som en andlig gåva från Gud, någon som kunde använda sitt liv och sin död till att ge människor möjlighet att få evigt liv. Därför använde han en illustration och jämförde sig själv med manna, det bröd som kom ner från himlen på Moses tid. När några opponerade sig använde han ytterligare en illustration och förklarade att det var nödvändigt att äta hans kött och dricka hans blod för att få evigt liv. Det var då de började protestera vilt. Några sa: ”Det talet är chockerande; vem kan lyssna till det?” Många av Jesus egna lärjungar bestämde sig för att sluta följa honom. * (Joh. 6:48–60, 66)

7, 8. a) Vad hade inte Petrus förstått ännu? b) Vad svarade Petrus på Jesus fråga?

⁷ Vad skulle Petrus göra? Han måste också ha varit förbryllad över det Jesus sa. Han hade inte förstått att Jesus måste dö för att kunna genomföra Guds vilja. Men var han frestad att ge sig i väg precis som de ombytliga lärjungar som lämnade Jesus den dagen? Nej, det fanns en viktig skillnad mellan Petrus och de här männen. Vilken då?

⁸ Jesus vände sig till apostlarna och sa: ”Inte vill väl ni också  gå er väg?” (Joh. 6:67) Han riktade sig till alla tolv, men som så ofta var det Petrus som svarade. Hur kom det sig? Han kanske var lite äldre än de andra, och hur som helst var han den mest frispråkige av dem. Han sa ofta rakt ut vad han tyckte och tänkte. Den här gången gjorde han ett oförglömligt uttalande: ”Herre, till vem skulle vi gå? Du har uttalanden om evigt liv.” (Joh. 6:68)

9. Varför var Petrus lojal mot Jesus?

⁹ Visst blir man rörd av de här orden? Petrus tro på Jesus hade hjälpt honom att bygga upp en väldigt fin egenskap, lojalitet. Han insåg tydligt att den räddare som Jehova hade valt var Jesus. Han var den ende som kunde ge människor räddning genom sina ”uttalanden”, alltså undervisningen om Guds rike. Även om vissa saker förvånade Petrus visste han att det inte fanns något annat alternativ. Det var bara Jesus som kunde hjälpa honom att få ett gott förhållande till Gud och ge honom evigt liv.

10. Hur kan vi efterlikna Petrus lojalitet?

¹⁰ Känner du det på samma sätt? Det är många i vår tid som påstår att de älskar Jesus, men tyvärr är de inte lojala. För att kunna visa verklig lojalitet mot honom måste vi ha samma inställning som Petrus. Vi behöver sätta oss in i det Jesus undervisade om för att kunna förstå det och tillämpa det, även om det först verkar svårbegripligt eller skiljer sig från våra egna förväntningar. Jesus vill att vi ska få evigt liv, men det förutsätter att vi är lojala. (Läs Psalm 97:10.)

11. Vilken vandring tog Jesus med sina lärjungar på? (Se också fotnoten.)

¹¹ Jesus tog sedan med sig apostlarna och några andra lärjungar på en lång vandring norrut. Berget Hermon låg vid det utlovade landets norra gräns, och ibland kunde man se bergets snöklädda topp ända från Galileiska sjön. När de tog sig upp mot byarna i närheten av Caesarea Filippi och närmade sig Hermon tycktes berget bli allt högre. * Därifrån hade de utsikt söderut och kunde se en stor del av det utlovade landet. I den här vackra omgivningen ställde Jesus en mycket viktig fråga till sina efterföljare.

12, 13. a) Varför frågade Jesus vad folkskarorna trodde? b) Hur visade Petrus tro när han svarade på Jesus fråga?

 ¹² ”Vem säger folkskarorna att jag är?”, frågade Jesus. Vi kan föreställa oss hur Petrus såg in i hans uttrycksfulla ögon, kände hans omtanke och uppfattade hans skarpa intellekt. Jesus ville veta vilka slutsatser hans åhörare drog av det de såg och hörde. Lärjungarna svarade genom att nämna några vanliga missuppfattningar om honom. Men Jesus ville veta mer. Hade hans närmaste efterföljare gjort samma felbedömning? ”Ni då, vem säger ni att jag är?”, frågade han. (Luk. 9:18–20)

¹³ Återigen var Petrus snabb med att svara. Klart och koncist satte han ord på det som många tänkte: ”Du är Messias, den levande Gudens Son.” Jesus gav honom säkert ett varmt leende samtidigt som han bekräftade vad Petrus hade sagt. Jesus påminde honom om att det var Jehova Gud, inte någon människa, som hjälpte människor med tro att helt och fullt förstå den här viktiga sanningen. Petrus hade fått möjlighet att urskilja den största sanning som Jehova någonsin uppenbarat – vem som var den utlovade Messias, eller Kristus. (Läs Matteus 16:16, 17.)

14. Vilket viktigt uppdrag fick Petrus av Jesus?

¹⁴ Den utlovade Messias, som Petrus just hade identifierat, beskrivs i forntida profetior som en sten som byggnadsarbetare skulle förkasta. (Ps. 118:22; Luk. 20:17) Med sådana profetior i tankarna slog Jesus fast att han som Messias skulle bli själva grundhörnstenen för den församling som Jehova skulle bilda. Jesus gav därefter Petrus några viktiga ansvarsuppgifter i den församlingen, men Jesus gjorde honom inte överlägsen de andra apostlarna som en del menar. Petrus fick helt enkelt ett uppdrag. Han fick ”himlarnas kungarikes nycklar”. (Matt. 16:19) Petrus skulle ge tre olika grupper möjligheten att komma in i Guds kungarike – först judarna, sedan samarierna och till sist alla andra icke-judar.

15. Varför protesterade Petrus mot det Jesus sa, och på vilket sätt?

¹⁵ Men Jesus sa längre fram att det skulle krävas mer av dem som fick mycket ansvar, och så blev det verkligen i Petrus fall. (Luk. 12:48) Jesus fortsatte att förklara viktiga sanningar om sin roll som Messias, till exempel att han snart skulle lida och dö i  Jerusalem. Det här gjorde Petrus upprörd. Han tog Jesus åt sidan och invände bestämt: ”Var barmhärtig mot dig själv, Herre; du skall inte alls få detta slut.” (Matt. 16:21, 22)

16. Vilken tillrättavisning fick Petrus, och vad kan vi lära oss av det?

¹⁶ Petrus menade säkert väl, så han blev nog överraskad av hur Jesus reagerade. Jesus vände ryggen åt Petrus och såg på de andra lärjungarna, som troligen hade tänkt samma sak, och sa: ”Försvinn bakom mig, Satan! Du är för mig en sten att snava på, för du tänker inte Guds tankar, utan människors.” (Matt. 16:23; Mark. 8:32, 33) Det här ger oss en viktig lärdom. Det är så lätt att vi tänker på ett mänskligt sätt i stället för på Guds sätt. Utan att mena det kan vi faktiskt understödja Satans intressen och gå emot Guds vilja, trots att vi har goda motiv. Hur reagerade Petrus på det här?

17. Förklara vad Jesus menade när han sa: ”Försvinn bakom mig, Satan!”

¹⁷ Petrus måste ha förstått att Jesus inte menade att han var ond som Satan. Jesus hade ju förkastat Satan. (Matt. 4:10) Men han förkastade inte Petrus. Jesus såg tvärtom mycket gott i honom. Det han menade var att Petrus behövde rätta till sitt tänkesätt. Petrus behövde tänka på att inte sätta hinder i vägen för Jesus och inte vara en sten att snava på. I stället behövde Petrus visa Jesus att han helt och fullt ville stödja honom.

18. Hur var Petrus lojal, och hur kan vi efterlikna honom?

¹⁸ Opponerade sig Petrus? Blev han arg eller sur? Nej, han tog ödmjukt emot tillrättavisningen. Han visade än en gång att han var lojal. Alla efterföljare till Kristus behöver då och då bli korrigerade. Det är bara om vi ödmjukt tar emot tillrättavisning och lär oss av den som vi kan komma närmare Jehova och bygga upp vår tro på honom och hans son. (Läs Ordspråksboken 4:13.)

19. Vilket spännande löfte gav Jesus, och vad kan Petrus ha undrat?

¹⁹ Sedan gjorde Jesus ett mycket spännande uttalande: ”Jag säger er i sanning att av dem som står här är det några som inte alls skall smaka döden, förrän de ser Människosonen komma i sitt kungarike.” (Matt. 16:28) Petrus blev säkert mycket nyfiken.  Vad menade Jesus? Och han undrade kanske om tillrättavisningen han nyss hade fått innebar att han skulle gå miste om det här löftet.

20, 21. a) Beskriv vad Petrus fick vara med om. b) Hur fick Petrus hjälp av det han såg?

²⁰ Men omkring en vecka senare tog Jesus med sig Jakob, Johannes och Petrus upp på ”ett högt berg”. Det kan ha varit berget Hermon, som låg bara några kilometer därifrån. Det var troligen sent på kvällen eftersom de tre männen var mycket sömniga. Men när Jesus bad hände något som gjorde dem klarvakna. (Matt. 17:1; Luk. 9:28, 29, 32)

²¹ Jesus förvandlades inför deras ögon. Hans ansikte började lysa och glöda tills han strålade som solen. Hans kläder blev gnistrande vita. Sedan såg det ut som att två män pratade med honom, den ene liknade Mose och den andre liknade Elia. De talade med Jesus om ”hans bortgång, som han skulle fullborda  i Jerusalem”, alltså hans död och uppståndelse. Petrus insåg att han hade haft helt fel när han trodde att Jesus inte skulle behöva lida och dö. (Luk. 9:30, 31)

22, 23. a) Hur visade Petrus entusiasm och omtanke? b) Vilken annan förmån fick Petrus, Jakob och Johannes?

²² Petrus kände starkt att han ville delta på något sätt i den här övernaturliga händelsen, och han ville kanske inte att den skulle ta slut. Det såg ut som om Mose och Elia skulle ge sig av och lämna Jesus. Därför sa Petrus: ”Lärare, det är gott för oss att vara här. Låt oss resa tre tält, ett för dig och ett för Mose och ett för Elia.” Petrus hörde inte själv hur konstigt hans förslag lät. Det behövdes naturligtvis inga tält, eftersom det här var en syn och både Mose och Elia var döda sedan länge. Men visst uppskattar vi Petrus för hans entusiasm och hans omtanke? (Luk. 9:33)

²³ Petrus, Jakob och Johannes fick uppleva något annat fantastiskt den natten. Ett moln bildades över dem på berget. Ur molnet hördes en röst – Jehovas egen röst! Han sa: ”Denne är min Son, den som har blivit utvald. Lyssna till honom.” Sedan var allt över, och apostlarna var ensamma kvar med Jesus på berget. (Luk. 9:34–36)

24. a) Vilken nytta hade Petrus av synen? b) Hur kan vi ha nytta av den här synen?

²⁴ Tänk vilken nytta Petrus hade av den här synen, och vi också. Många år senare skrev han vilken ära det var att få en förhandsglimt av Jesus som himmelsk kung och få vara en av dem som blev ”ögonvittnen till hans storhet”. Synen bekräftade många profetior i Guds ord, och Petrus fick en starkare tro så att han var bättre förberedd för svårigheterna som skulle komma. (Läs 2 Petrus 1:16–19.) Den här mäktiga händelsen kan påverka oss på samma sätt. Vår tro på profetiorna om Jesus och Guds rike kan bli starkare om vi gör som Petrus och fortsätter vara lojala mot Jesus Kristus, som Jehova har insatt som kung över oss. Då fortsätter vi också att ta emot hans undervisning och fostran och följer honom ödmjukt i alla sidor av livet.