Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

DEL 5

Lär känna Gud

Lär känna Gud

NÄR du vill ha råd, söker du väl upp någon som är pålitlig? Om rådet kommer från någon du litar på, är du säkert mer benägen att följa det, oavsett om du får omedelbara fördelar av det eller inte. Om du skall få verklig nytta av Bibelns praktiska råd, måste du bli bekant med dess författare. Då kan du till och med betraktas som hans ”vän”! — Jesaja 41:8.

Guds namn på hebreiska i bibelboken Jesaja

2 Om du vill vara vän med någon, vill du naturligtvis veta vad personen i fråga heter. Har Bibelns Gud ett namn? Han förklarar: ”Jag är Jehova. Detta är mitt namn; och åt ingen annan kommer jag att ge min egen härlighet, inte heller min lovprisning åt huggna bilder.” (Jesaja 42:8) Hans namn är ”Jehova”, som på hebreiska skrivs יהוה (läses från höger till vänster). Det namnet förekommer nästan 7.000 gånger i de hebreiska skrifterna i Bibeln. Innebörden i detta namn är ”Han förorsakar (eller: föranleder) att bli”. Det betyder alltså att Jehova själv gör vad som krävs eller ser till att hans skapelse gör vad som krävs för att hans uppsåt skall bli verklighet. Och på hebreiska står hans namn i en grammatisk form som betecknar en pågående eller fortskridande handling. Vad betyder det? Det betyder att Jehova i forna tider har gjort och än i dag gör det som krävs för att hans uppsåt skall förverkligas. Han är en levande Gud, inte en opersonlig kraft!

3 Jehova blev Skaparen. (1 Moseboken 1:1) Han är ”den levande Guden, som har gjort himlen och jorden och havet och allting i dem”. (Apostlagärningarna 14:15) Jehova skapade allting, däribland de första människorna, Adam och Eva. Därför är Gud ”livets källa”. (Psalm 36:9) Han blev också Uppehållaren av livet. Så han har ”inte låtit sig vara utan vittnesbörd, i det att han har gjort gott och gett er regn från himlen och fruktbara tider och till brädden fyllt era hjärtan med mat och munterhet”. (Apostlagärningarna 14:17) I Afrika och i Asien dyrkar många människor sina förfäder för att dessa har gett dem livet. Borde de inte känna ännu större tacksamhetsskuld till Skaparen och Uppehållaren av livet, han som skapade det första människoparet och gav dem fortplantningsförmågan? När vi begrundar detta, kan det få oss att vilja utropa: ”Du är värdig, Jehova, ja vår Gud, att få härligheten och äran och makten, därför att du har skapat alla ting, och på grund av din vilja var de till och blev de skapade.” — Uppenbarelseboken 4:11.

4 Genom Bibeln kan du lära känna din Skapare, Jehova, och förstå vad slags Gud han är. Den uppenbarar att ”Gud är kärlek”. (1 Johannes 4:16; 2 Moseboken 34:6, 7) När du läser Bibeln, från Första Moseboken till Uppenbarelseboken, kommer du att finna många berättelser som visar att han verkligen är en kärleksfull Gud. Varför inte göra det till en vana att läsa Guds ord varje dag för att på så sätt lära känna din Skapare? Studera Bibeln noggrant tillsammans med dem som är väl förtrogna med dess innehåll. (Apostlagärningarna 8:26–35) Om du gör det, kommer du att upptäcka att han även är en rättvisans Gud som inte kommer att tillåta att ondskan finns kvar hur länge som helst. (5 Moseboken 32:4) Det är svårt för människor att ha balans mellan kärlek och rättvisa, men Jehova kan i sin vishet ha denna balans i fullkomlig grad. (Romarna 11:33; 16:27) Som Gud den Allsmäktige är han fullt kapabel att göra vad han önskar för att hans uppsåt skall förverkligas. (1 Moseboken 17:1) Försök tillämpa Bibelns visa råd, och du kommer att uppskatta din Skapare än mer när du inser att hans råd alltid är till vår nytta.

Varför inte vända dig till Jehova i bön?

5 Det finns ytterligare ett sätt att närma sig Gud. Det är genom bön. Jehova ”hör bön”. (Psalm 65:2) Han kan ”göra mer än övernog utöver allt vad vi ber om eller föreställer oss”. (Efesierna 3:20) Men vad skulle du tycka om en ”vän” som kommer till dig endast när han vill be om en tjänst? Du skulle förmodligen inte ha alltför höga tankar om honom. Därför vill du säkert inte använda bönens privilegium bara för att be Gud om det du behöver, utan även för att tacka och lovprisa honom. — Filipperna 4:6, 7; 1 Thessalonikerna 5:17, 18.