1 Moseboken 49:1–33
49 Senare kallade Jakob till sig sina söner och sade: ”Samla er, så skall jag tala om för er vad som skall hända er i dagarnas slutskede.
2 Kom tillsammans och lyssna, ni Jakobs söner, ja, lyssna till Israel, er far.+
3 Ruben, du är min förstfödde,+ min kraft och min mandoms första frukt,+ med företräde i värdighet och företräde i styrka.
4 Med din fräcka tygellöshet lik vattenmassor+ skall du inte ha företräde,* för du besteg din fars säng.+ Den gången vanhelgade du mitt viloläger.+ Han besteg det!
5 Simeon och Levi är bröder.*+ Våldets verktyg är deras slaktvapen.*+
6 Träd inte in i deras förtroliga krets,+ du min själ. Förenas inte med deras församling,+ du mitt sinne,* för i sin vrede dräpte de män,*+ och i sin självrådighet skar de av hassenan på tjurar.
7 Förbannad vare deras vrede,+ för den är grym,+ och deras förgrymmelse, för den far hårt fram.+ Låt mig dela upp dem i Jakob, och låt mig skingra dem i Israel.+
8 Juda,+ dig skall dina bröder prisa.+ Din hand skall vara på dina fienders nacke.+ Din fars söner skall kasta sig ner inför dig.+
9 En lejonunge är Juda.+ Från rovet, min son, skall du stiga upp. Han böjde sig ner, han sträckte ut sig som ett lejon,* och eftersom han är som ett lejon,* vem törs väcka honom?+
10 Spiran* skall inte vika från Juda,+ inte befälhavarstaven* från platsen mellan hans fötter,* tills Silo* kommer,+ och honom skall folkens lydnad tillhöra.*+
11 Han binder sin fullvuxna åsna vid vinstocken och sin åsninnas föl vid den utsökta vinstocken,* och han skall tvätta sin klädnad i vin och sin klädedräkt i druvors blod.+
12 Mörkröda är hans ögon av vin, och vita är hans tänder av mjölk.
13 Sẹbulon skall bo vid havsstranden,+ och han skall vara vid stranden där skeppen ligger för ankar,*+ och hans mest avlägsna sida skall vara vänd mot Sidon.+
14 Isạskar+ är en starkknotad åsna som ligger ner mellan de båda sadelpåsarna.
15 Och han skall se att viloplatsen är god och att landet är ljuvligt, och han skall böja sin skuldra för att bära bördor, och han skall bli underkastad tvångsarbete som slav.*
16 Dan skall döma sitt folk som en av Israels stammar.+
17 Låt Dan visa sig vara en orm vid vägen, en hornorm vid stigen, som biter hästen i hälarna så att dess ryttare faller baklänges.+
18 Jag skall vänta* på räddning från dig,* Jehova.+
19 Gad, honom skall en rövarskara överfalla, men han skall överfalla den yttersta eftertruppen.+
20 Från Aser – hans bröd skall vara fett,+ och han skall ge kungliga läckerheter.+
21 Nạftali+ är en smäcker* hind. Han frambringar formfulländade ord.*+
22 Ett sidoskott* av ett fruktbärande träd+ är Josef, sidoskottet av ett fruktbärande träd vid källan,+ som sträcker sina grenar* upp över en mur.+
23 Men bågskyttarna fortsatte att ansätta honom, och de sköt på honom och hyste agg till honom.+
24 Och likväl vilade hans båge på en stadig plats,+ och hans starka händer* var smidiga.*+ Från Jakobs Starkes händer,+ därifrån kommer Herden, Israels Sten.+
25 Han kommer från din fars Gud,*+ och han skall hjälpa dig;+ och han är med den Allsmäktige,+ och han skall välsigna dig med välsignelser från himlen där ovan,+ med välsignelser från djupet* som ligger där nere,+ med välsignelser från bröst och moderliv.+
26 Din fars välsignelser skall vara överlägsna de eviga bergens välsignelser,+ de evigt bestående kullarnas prydnad.*+ De skall förbli över Josefs huvud, ja, över hjässan på den som är uttagen* bland sina bröder.+
27 Benjamin river som en varg.+ På morgonen förtär han det fångade djuret, och på kvällen delar han sitt byte.”+
28 Alla dessa är Israels tolv stammar, och detta är vad deras far sade till dem när han välsignade dem. Han välsignade dem var och en med den välsignelse som tillkom honom.+
29 Sedan befallde han dem och sade till dem: ”Jag samlas nu till mitt folk.+ Begrav mig hos mina fäder i grottan som är på hettiten Efrons fält,+
30 i den grotta som är på fältet i Makpẹla som är framför Mamre i Kạnaans land, det fält som Abraham köpte av hettiten Efron till besittning som gravplats.+
31 Där begravde de Abraham och hans hustru Sara.+ Där begravde de Isak och hans hustru Rebecka,+ och där begravde jag Lea.
32 Det köpta fältet* och grottan som är på det var från Hets söner.”+
33 Så var Jakob färdig med att ge befallningar åt sina söner. Sedan drog han upp sina fötter på vilobädden och gav upp andan och samlades till sitt folk.+
Fotnoter
^ El.: ”Det förekom fräck tygellöshet lik svallande vattenmassor. Du skall inte ha företräde”.
^ ”uvar”, ”hyenor”, med en annan vokalisation.
^ ”slaktvapen”. Somliga anser att det hebr. ordets innebörd ännu inte har klarlagts. V. 5 lyder enl. LXXBagster: ”Simeon och Levi, bröder, fullbordade sin orättfärdiga utrotning.”
^ El.: ”en man”. Hebr.: ’ish, troligen använt i kollektiv betydelse.
^ ”min ära (härlighet)”, MVg; LXX: ”min lever”. Se VT, bd II, 1952, sid. 358–362.
^ ”och ... som ett lejon”. Hebr.: ukhelavị’, det asiatiska lejonet.
^ ”som ett lejon”. Hebr.: ke’arjẹh, det afrikanska lejonet.
^ ”Spiran”. Hebr.: shẹvet; lat.: scẹptrum, ”spiran (sceptret)”; grek.: ạrkhōn, ”en härskare”.
^ ”inte befälhavarstaven (kommandostaven)”. El.: ”inte en befälhavare”. Hebr.: lo’ ... umechoqẹq.
^ ”från platsen mellan hans fötter”. El.: ”från platsen framför honom”, dvs. ”framför honom”. Jfr Dom 5:27.
^ ”Silo”. El.: ”han vilkens det (den) är”, ”han som det (den) tillhör”. Hebr.: Shilọh; LXX: ”det som har förvarats åt honom”; Vg: ”han som skall sändas ut”.
^ ”och han skall vara det som nationer väntar (hoppas) på”, LXXVg.
^ El.: ”vid en vinstock med klarröda druvor”.
^ El.: ”där skeppen lägger till”.
^ El.: ”bli slav under tvångsarbete”, ”bli en tvångsarbetare”.
^ ”på räddning från dig”. Hebr.: lishu‛othkhạ. Första stället där det hebr. substantivet jeshu‛ạh, ”räddning (frälsning)”, förekommer. Det är avlett av jashạ‛, ”rädda (frälsa)”, den rot som de bibliska namnen Jesua, Josua och Jesus härleder sig från.
^ El.: ”Jag har väntat”.
^ El.: ”snabb”.
^ El.: ”Han utvecklar greniga horn.”
^ Ordagr.: ”döttrar”.
^ Ordagr.: ”En son”.
^ ”hans starka händer”. Ordagr.: ”hans händers armar”.
^ El.: ”rörliga”.
^ ”från ... Gud”. Hebr.: me’Ẹl.
^ El.: ”önskan”, dvs. ”det önskvärda (åtråvärda) på ... kullarna”; el.: ”boning”.
^ ”den som är uttagen”. Hebr.: nezịr; i 4Mo 6:2, 13, 18–20 återgivet med ”nasir”, som betyder ”en som är uttagen (invigd, överlämnad, avskild)”.
^ Ordagr.: ”Köpet av fältet”.
