2 Kungaboken 11:1–21
11 När Atạlja,+ Ahạsjas+ mor, såg att hennes son var död, föresatte hon sig att tillintetgöra hela kungaätten.+
2 Men Jehosẹba,+ som var dotter till kung Jẹhoram och syster till Ahạsja, tog Ahạsjas son Jẹhoas*+ och stal honom bland kungens söner som skulle dödas, både honom och hans amma, och förde honom in i sängkammaren, och de* höll honom dold+ för Atạlja, så att han inte blev dödad.
3 Och han förblev gömd hos henne i Jehovas hus i sex år, medan Atạlja regerade över landet.+
4 Och under det sjunde året sände Jehojạda+ bud och lät hämta anförarna över skarorna på hundra för den kariska+ livvakten och för löparna+ och förde dem in till sig i Jehovas hus, och han slöt ett förbund+ med dem och lät dem svära en ed+ i Jehovas hus. Därefter visade han dem kungens son.
5 Sedan befallde han dem och sade: ”Detta skall ni göra: En tredjedel av er kommer in på sabbaten och håller vakt över kungens hus,+
6 och en tredjedel skall vara vid Grundporten*+ och en tredjedel vid porten bakom löparna; och ni skall hålla vakt över huset+ i skift.
7 Och det är två avdelningar av er som alla går ut på sabbaten, och de skall hålla vakt över Jehovas hus för kungens skull.
8 Och ni skall slå en ring runt omkring kungen, var och en med vapen i hand; och den som går in i leden skall dödas. Och ni skall vara kvar hos kungen, när han går ut och när han går in.”
9 Och anförarna för skarorna på hundra+ gjorde i enlighet med allt som prästen Jehojạda hade befallt. Så de tog var och en sina män som kom in på sabbaten,+ samt dem som gick ut på sabbaten, och gick in till prästen Jehojạda.
10 Prästen gav nu anförarna för skarorna på hundra de spjut och de runda sköldar som hade tillhört kung David och som var i Jehovas hus.+
11 Och löparna+ stod, var och en med vapen i hand, från husets högra sida* ända till husets vänstra sida,* vid altaret+ och vid huset, runt omkring, nära kungen.
12 Sedan förde han ut kungens son+ och satte på honom diademet+ och Vittnesbördet,+ och så gjorde de* honom till kung+ och smorde honom.+ Och de klappade i händerna+ och sade: ”Leve kungen!”+
13 När Atạlja hörde ljudet av folket som sprang, gick hon genast in till folket i Jehovas hus.+
14 Då såg hon, och se, kungen stod vid pelaren,+ så som det var sed, och anförarna och trumpetarna*+ var hos kungen, medan allt landets folk gladde sig+ och man blåste i trumpeterna. Då rev Atạlja+ sönder sina kläder och ropade: ”Sammansvärjning! Sammansvärjning!”+
15 Men prästen Jehojạda befallde anförarna för skarorna på hundra, dem som var förordnade att leda militärstyrkan,+ och sade till dem: ”För ut henne ur leden, och den som följer efter henne, honom skall man döda* med svärd!”+ Prästen hade nämligen sagt: ”Hon skall inte dödas i Jehovas hus.”
16 Så grep de henne, och när hon kom på vägen vid hästingången+ till kungens hus+ dödades hon där.+
17 Sedan slöt Jehojạda det förbundet+ mellan Jehova+ och kungen+ och folket att de skulle vara Jehovas folk – och även mellan kungen och folket.+
18 Därefter gick allt landets folk till Baals hus och rev ner hans altaren;+ och hans bilder bröt de fullständigt sönder,+ och Mattan,+ Baals präst, dräpte de framför altarna.+
Och prästen satte tillsyningsmän* över Jehovas hus.+
19 Vidare tog han anförarna för skarorna på hundra och den kariska+ livvakten och löparna+ och allt landets folk, och de förde kungen ner från Jehovas hus, och de kom på vägen genom löparnas port+ till kungens hus; och han satte sig på kungarnas tron.+
20 Och allt landets folk gladde sig;+ och staden hade ro, och Atạlja hade de dödat med svärd vid kungens hus.*+
21 Jẹhoas*+ var sju år gammal när han blev kung.+
Fotnoter
^ ”de”, M; LXXSyVg: ”hon”.
^ Hebr.: Jō’ạsh, ”Joas”, kortform av namnet Jehō’ạsh, ”Jehoas”. Jfr not till v. 21.
^ Ordagr.: ”från husets högra skuldra”, dvs. södra sidan, när man står vänd mot öster.
^ Ordagr.: ”till husets vänstra skuldra”, dvs. norra sidan, när man står vänd mot öster.
^ ”de”, MSyVg; LXX: ”han”.
^ Ordagr.: ”och de raka trumpeterna”. Hebr.: wehachatsotserọ̄th; inte shofar (hebr.: shōfạr), som var ett böjt djurhorn. Se not till 4Mo 10:2.
^ ”skall man döda”. Motsvaras i hebr. av en infinitivus absolutus, en verbform som inte anger vare sig tid el. person.
^ Hebr.: pequddọ̄th, plur. av pequddạh. Det hebr. substantivet betecknar handlingen att öva tillsyn, ett tillsynsämbete, men är här återgivet med ”tillsyningsmän”, dvs. personer som övar tillsyn.
^ I MLXX slutar kap. 11 här.
^ Hebr.: Jehō’ạsh; grek.: Iōas; lat.: Iọas, ”Joas”. Jfr not till 11:2, ”Jehoas”.
