2 Kungaboken 21:1–26

21  Manasse+ var tolv år gammal när han blev kung, och han regerade femtiofem år i Jerusalem. Och hans mors namn var Hefsịbah.  Och han gjorde det som var ont i Jehovas ögon,+ enligt avskyvärdheterna+ hos de nationer som Jehova hade drivit undan för Israels söner.  Han byggde åter upp de offerhöjder som hans far Hiskia hade förstört+ och uppförde altaren åt Baal och gjorde en helig påle, alldeles som Ahab,+ Israels kung, hade gjort, och han böjde sig ner+ för himlens hela här+ och tjänade den.*+  Och han byggde altaren i Jehovas hus,+ om vilket Jehova hade sagt: ”Vid Jerusalem skall jag fästa mitt namn.”+  Vidare byggde han altaren åt himlens hela här+ på de två förgårdarna till Jehovas hus.+  Och han lät sin egen son gå genom eld,+ och han utövade magi+ och såg efter omen och anställde spiritistiska medier+ och spåkunniga.+ Han gjorde mycket som var ont i Jehovas ögon och kränkte honom så.  Och den skulpterade bilden,+ den heliga pålen som han hade gjort, satte han upp i det hus+ om vilket Jehova hade sagt till David och till hans son Salomo: ”Vid detta hus och vid Jerusalem, som jag har utvalt bland alla Israels stammar, skall jag fästa mitt namn till oöverskådlig tid.+  Och jag skall inte mer låta Israels fot vandra bort från den mark som jag gav åt deras förfäder,+ om de bara är noga med att göra i enlighet med allt som jag har befallt dem,+ ja med avseende på hela den lag som min tjänare Mose gav dem befallning om.”  Men de lyssnade inte,+ utan Manasse förledde dem till att göra mer ont+ än de nationer+ som Jehova hade förintat inför Israels söner. 10  Då talade Jehova genom sina tjänare profeterna+ och sade: 11  ”Eftersom Manasse,+ Judas kung, har bedrivit dessa avskyvärdheter,+ har han gjort mer ont än allt vad amoréerna+ som var före honom gjorde, och med sina smutsiga avgudar har han också fått Juda att synda.+ 12  Därför, detta är vad Jehova, Israels Gud, har sagt: ’Se, jag låter en olycka komma över Jerusalem+ och Juda, en olycka som skall få det att skrälla i båda öronen på var och en som hör om den.+ 13  Och det mätsnöre+ som jag sträckte ut över Samaria+ och den lodmall som jag använde på Ahabs hus+ skall jag använda på Jerusalem; och jag skall torka ur+ Jerusalem, alldeles som man torkar ur den handtagslösa skålen, ja, torkar ur den och vänder den upp och ner.*+ 14  Och jag skall överge kvarlevan+ av min arvedel+ och ge dem i deras fienders hand, och de skall bli till plundring och rov för alla sina fiender,+ 15  därför att de gjorde det som var ont i mina ögon och ständigt kränkte mig, från den dag då deras förfäder drog ut ur Egypten ända till denna dag.’”+ 16  Och Manasse utgöt också oskyldigt blod+ i mycket stor mängd, tills han hade fyllt Jerusalem från den ena änden till den andra,* förutom den synd genom vilken han fick Juda att synda, så att de gjorde det som var ont i Jehovas ögon.+ 17  Och Manasses historia i övrigt och allt vad han gjorde och den synd han begick, om det står det ju skrivet i boken+ med Judas kungars historia. 18  Manasse gick så till vila hos sina förfäder+ och blev begravd i trädgården till sitt hus, i Ussas trädgård;+ och hans son Amon blev kung i hans ställe. 19  Amon+ var tjugotvå år gammal när han blev kung, och han regerade två år+ i Jerusalem. Och hans mors namn var Mesullẹmet; hon var dotter till Harus från Jotba. 20  Och han gjorde det som var ont i Jehovas ögon, alldeles som hans far Manasse hade gjort.+ 21  Och han vandrade på alla de vägar som hans far hade vandrat,+ och han tjänade de smutsiga avgudar+ som hans far hade tjänat och böjde sig ner för dem. 22  Han övergav Jehova,+ sina förfäders Gud, och vandrade inte på Jehovas väg.+ 23  Och Amons tjänare sammansvor sig mot honom och dödade kungen+ i hans eget hus. 24  Men landets folk slog ihjäl alla som hade sammansvurit sig+ mot kung Amon. Sedan gjorde landets folk hans son Josịa+ till kung i hans ställe. 25  Och Amons historia i övrigt, vad han gjorde, om det står det ju skrivet i boken+ med Judas kungars historia. 26  Så begravde de* honom i hans grav i Ussas trädgård;+ och hans son Josịa+ blev kung i hans ställe.

Fotnoter

El.: ”och tillbad (dyrkade) den”, ”och ägnade den helig tjänst”. Hebr.: wajja‛avọdh ’othạm.
”upp och ner”. Ordagr.: ”på dess ansikte”.
”från den ena änden till den andra”. Ordagr.: ”mun till mun”. Jfr not till 10:21.
”de”, TLagardeLXXSyVg; M: ”man (han)”.