4 Moseboken 5:1–31
5 Och Jehova talade ytterligare till Mose och sade:
2 ”Befall Israels söner att sända bort från lägret var och en som är spetälsk+ och var och en som har en flytning+ och var och en som är oren genom en avliden själ.*+
3 Ni skall sända bort dem, vare sig det är man eller kvinna. Ni skall sända ut dem utanför lägret,+ för att de inte skall smitta ner+ deras läger, där jag har min boning mitt ibland dem.”+
4 Och Israels söner gjorde så; de sände ut dem utanför lägret. Så som Jehova hade sagt till Mose, så gjorde Israels söner.
5 Och Jehova fortsatte att tala till Mose och sade:
6 ”Säg till Israels söner: ’Om någon, man eller kvinna, begår en av alla de synder som människor kan göra sig skyldiga till och handlar trolöst mot Jehova, så har den själen dragit skuld över sig.+
7 Och han skall bekänna+ den synd han har begått och betala tillbaka det som svarar mot hans skuld med fullt belopp och lägga till en femtedel,+ och han skall ge det åt den som han har gjort orätt mot.
8 Men om denne inte har någon nära släkting* som skuldbeloppet kan betalas tillbaka till, skall skuldbeloppet, som då betalas tillbaka till Jehova, tillhöra prästen,* utom försoningsbaggen med vilken han bringar försoning för honom.+
9 Och varje bidrag+ av alla de heliga gåvor+ som Israels söner bär fram till prästen skall tillhöra honom.+
10 Och de heliga gåvorna från var och en tillhör honom. Vad någon ger åt prästen, det skall tillhöra honom.’”
11 Och Jehova talade vidare till Mose och sade:
12 ”Tala till Israels söner och säg till dem: ’Om någon mans hustru avviker och handlar trolöst mot honom+
13 genom att en annan man ligger med henne och har sädesuttömning,+ och det har varit dolt för hennes mans ögon+ och inte har blivit upptäckt, och hon har orenat sig men det inte finns något vittne mot henne och hon inte har gripits på bar gärning,
14 och svartsjukans ande+ har kommit över honom, och han misstänker sin hustru för otrohet, och hon verkligen har orenat sig, eller svartsjukans ande har kommit över honom, och han misstänker sin hustru för otrohet, fastän hon inte har orenat sig,
15 då skall mannen föra sin hustru till prästen.+ Och tillsammans med henne skall han föra fram hennes offergåva, en tiondels efa* kornmjöl. Han skall inte hälla olja över det och inte lägga vịrak+ på det, ty det är ett svartsjukans sädesoffer, ett påminnelseoffer som ger påminnelse om missgärning.
16 Och prästen skall föra fram henne och ställa henne inför Jehova.+
17 Och prästen skall ta heligt vatten* i ett lerkärl, och prästen skall ta något av stoftet från tältboningens golv och lägga det i vattnet.
18 Och prästen skall ställa kvinnan inför Jehova och lösa upp håret på kvinnans huvud och lägga påminnelseoffret, det vill säga svartsjukans sädesoffer,+ i hennes händer. Och det bittra vattnet som bringar förbannelse+ skall prästen ha i sin hand.
19 Och prästen skall låta kvinnan svära en ed, och han skall säga till henne: ”Om ingen man har legat med dig och om du inte har avvikit och orenat dig medan du stod under din man,+ skall du vara fri från verkan av detta bittra vatten som bringar förbannelse.
20 Men om du har avvikit medan du stod under din man,+ och du har orenat dig och någon annan än din man har haft könsumgänge med dig”*+ –
21 prästen skall nu låta kvinnan svära med förbannelsens ed,+ och prästen skall säga till kvinnan: – ”då må Jehova göra dig till en förbannelse och en ed bland ditt folk genom att Jehova låter din länd*+ vissna* och din buk svälla upp.
22 Och detta vatten som bringar förbannelse skall komma in i dina inälvor och få din buk att svälla upp och din länd att vissna.” Till detta skall kvinnan säga: ”Amen! Amen!”*
23 Och prästen skall skriva dessa förbannelser i boken+ och utplåna*+ dem i det bittra vattnet.
24 Och han skall låta kvinnan dricka det bittra vattnet som bringar förbannelse,+ och vattnet som bringar förbannelse skall komma in i henne som något bittert.
25 Och prästen skall ta svartsjukans sädesoffer+ ur kvinnans hand och vifta sädesoffret fram och åter inför Jehova, och han skall bära fram det till altaret.
26 Och prästen skall ta en handfull av sädesoffret som en påminnelsedel*+ av det och bränna det på altaret. Därefter skall han låta kvinnan dricka vattnet.
27 När han har låtit henne dricka vattnet, skall detta ske: om hon har orenat sig och handlat trolöst mot sin man,+ skall vattnet som bringar förbannelse komma in i henne som något bittert, och hennes buk skall svälla upp och hennes länd vissna, och kvinnan skall bli en förbannelse bland sitt folk.+
28 Men om kvinnan inte har orenat sig, utan är ren, då skall hon vara fri från straff,+ och hon skall kunna bli havande genom mannens säd.
29 Detta är lagen om svartsjuka,+ som gäller när en kvinna avviker+ medan hon står under sin man,+ och hon orenar sig,
30 eller när svartsjukans ande kommer över en man och han misstänker sin hustru för otrohet. Han skall då ställa hustrun inför Jehova, och prästen skall göra med henne efter hela denna lag.
31 Och mannen skall vara oskyldig till missgärning, men hustrun skall få svara för sin missgärning.’”
Fotnoter
^ Ordagr.: ”för (genom) en själ”, dvs. en död själ. Hebr.: lanạfesh; grek.: epị psykhēi; lat.: sụper mọrtuo, ”på grund av någon (en) död”.
^ ”nära släkting”. El.: ”mottagare av ersättningsbeloppet”, ”företrädare”. Hebr.: go’ẹl. Som regel den närmaste manlige släktingen.
^ ”skall skuldbeloppet, som då betalas tillbaka till Jehova, tillhöra prästen”, MSamLXX.
^ En efa motsvarar omkr. 22 l.
^ ”heligt vatten”, MSamSyVg; LXX: ”rent, levande (friskt) vatten”.
^ El.: ”har gett sin (sädes)uttömning i dig”.
^ El.: ”ditt lår”.
^ El.: ”skrumpna”.
^ El.: ”Må det ske så! Må det ske så!” Hebr.: ’amẹn ’amẹn.
^ El.: ”tvätta bort”.
^ El.: ”en representativ del”.
