Hebréerna 3:1–19

 Därför, heliga bröder, som har andel i den himmelska kallelsen,*+ tänk på den apostel+ och överstepräst som vi bekänner*+ – Jesus.  Han var trogen+ mot Honom som gjorde honom till detta, så som Mose+ också var i hela Hans hus.+  Han räknas ju värd större härlighet+ än Mose, eftersom den+ som bygger ett hus åtnjuter större ära än huset.+  Varje hus byggs ju av någon, men den som har byggt allt är Gud.+  Och Mose var som tjänare+ trogen i hela Hans hus* som ett vittnesbörd om de ting som det skulle talas om senare,*+  men Kristus var trogen som Son+ över Hans hus. Vi är Hans hus,+ om vi intill slutet stadigt* håller fast vid vårt fria och öppna tal och vår stolthet över hoppet.+  Därför, alldeles som den heliga anden+ säger: ”I dag, om ni hör hans röst,+  så förhärda inte era hjärtan som vid det tillfälle då det gavs anledning till bitter vrede,*+ som på den dagen då prövningen+ skedde i vildmarken,+  då era förfäder prövade mig med en provsättning, och ändå hade de sett mina gärningar+ i fyrtio år.+ 10  Därför blev jag led vid den generationen och sade: ’De far alltid vilse med sina hjärtan,+ och själva har de inte lärt känna mina vägar.’+ 11  Således svor jag i min vrede: ’De skall inte komma in+ i min vila.’”+ 12  Se till, bröder, att det aldrig hos någon av er utvecklar sig ett ont hjärta utan tro,* genom att någon drar sig bort* från den levande Guden;+ 13  utan fortsätt att förmana*+ varandra var dag, så länge som det heter ”i dag”,+ för att ingen av er skall bli förhärdad genom syndens bedrägliga+ makt.* 14  Ty vi har del i Kristus,+ bara om vi intill slutet* stadigt håller fast vid den tillförsikt vi hade i början,+ 15  så länge det sägs: ”I dag, om ni hör hans röst,+ så förhärda inte era hjärtan som vid det tillfälle då det gavs anledning till bitter vrede.”+ 16  Ty vilka var det som hörde och ändå uppväckte bitter vrede?+ Var det inte i själva verket alla som gick ut ur Egypten under Mose?+ 17  Och vilka var det som Gud* kände leda vid i fyrtio år?+ Var det inte vid dem som syndade och blev liggande som lik i vildmarken?+ 18  Men vilka gällde eden han svor,+ att de inte skulle komma in i hans vila, om inte dem som handlade olydigt?+ 19  Vi ser alltså att det var av brist på tro som de inte kunde komma in.+

Fotnoter

Ordagr.: ”vår bekännelses apostel och förstepräst”.
El.: ”inbjudan”.
Ordagr.: ”i framtiden”.
Se 4Mo 12:7 med not.
”intill slutet stadigt”, אACDVg; saknas i P46B.
”bitter vrede”. Ordagr.: ”bitterhet”.
”hjärta utan tro”. Ordagr.: ”otroshjärta”. Grek.: kardịa ... apistịas.
El.: ”genom att någon avfaller”. Grek.: en tōi apostẹ̄nai, av afịstēmi, ”stå (ställa sig) på avstånd (borta från)”.
El.: ”uppmuntra”.
”bedrägliga makt”. Ordagr.: ”förförelse”.
”intill slutet”. Grek.: mẹkhri tẹlous.
Ordagr.: ”han”.