Esra 10:1–44

10  Så snart Esra hade bett+ och avlagt bekännelse,+ medan han grät och låg utsträckt+ framför den sanne Gudens hus,+ samlades de som var av Israel hos honom, en mycket stor församling, män och kvinnor och barn, för folket hade gråtit våldsamt.*  Sekạnja, Jẹhiels+ son, av Elams+ söner, tog då till orda och sade till Esra: ”Vi har handlat trolöst mot vår Gud genom att låta utländska kvinnor från folken i landet bo hos oss.+ Ändå finns det nu hopp+ för Israel med avseende på detta.  Låt oss nu sluta ett förbund+ med vår Gud om att sända bort+ alla kvinnor och dem som de har fött, i enlighet med rådet från Jehova* och från dem som skälver+ för vår Guds bud,+ så att det görs enligt lagen.+  Res dig, ty saken åligger dig, och vi är med dig. Var stark och gå till verket.”  Då reste sig Esra och lät de främsta bland prästerna, leviterna och hela Israel avlägga en ed,+ att de skulle göra enligt detta ord. Och de svor eden.  Esra reste sig nu från platsen framför den sanne Gudens hus och gick till Jehohạnans, Ẹljasibs sons, matsal.+ Men fastän han gick dit, åt han ingen mat*+ och drack inget vatten, för han sörjde+ över de landsflyktigas trolöshet.  Sedan lät de ett upprop gå ut genom Juda och Jerusalem till alla de tidigare landsflyktiga,+ att de skulle samlas i Jerusalem;  och var och en som inte kom+ inom tre dagar, så som furstarna+ och de äldste hade beslutat – hela hans egendom skulle beslagtas*+ och han själv avskiljas+ från de landsflyktigas församling.  Så samlades alla män från Juda och Benjamin i Jerusalem inom loppet av tre dagar, det vill säga i nionde+ månaden, på tjugonde dagen i månaden, och allt folket satt på den öppna platsen vid den sanne Gudens hus, skälvande på grund av den sak det gällde och på grund av regnskurarna.+ 10  Så reste sig prästen Esra och sade till dem: ”Ni har handlat trolöst genom att låta utländska kvinnor bo hos er,+ och på så sätt har ni ökat Israels skuld.+ 11  Så bekänn+ nu inför Jehova, era förfäders Gud, och gör det han finner välbehag i+ och avskilj er från folken i landet och från de utländska kvinnorna.”+ 12  Då svarade hela församlingen och sade med hög röst: ”Exakt som du säger åligger det oss att göra.+ 13  Men folket är talrikt, och det är årstiden med regnskurar, och det är inte möjligt att stå ute; och ärendet kan inte slutföras på en dag eller två, för vi har begått en stor överträdelse* i denna sak. 14  Så låt våra furstar+ handla på hela församlingens vägnar, det ber vi; och låt alla i våra städer som har låtit utländska kvinnor bo hos sig komma på bestämda tider och tillsammans med dem de äldste och domarna i varje enskild stad, tills vi har vänt vår Guds brinnande vrede på grund av denna sak bort från oss.” 15  (Men Jonatan, Ạsaels son, och Jahsẹja, Tikvas son, satte sig emot+ detta,* och leviterna Mesụllam och Sạbbetaj+ hjälpte dem.) 16  De tidigare landsflyktiga*+ gjorde då så. Prästen Esra och de män som var överhuvuden för fädernehus, en för varje fädernehus+ och alla nämnda vid namn, avskilde sig nu, och på första dagen i tionde månaden+ satte de sig ner för att undersöka saken;+ 17  och så småningom, på första dagen i första månaden, var de färdiga med alla de män som hade låtit utländska+ kvinnor bo hos sig. 18  Och man fann att några bland prästernas+ söner hade låtit utländska kvinnor bo hos sig; av Jesụas,+ Jehosạdaks*+ sons, söner och hans bröder: Maasẹja och Eliẹser och Jarib och Gedạlja. 19  Men de lovade med handslag* att sända bort sina hustrur och att det, eftersom de var skyldiga,+ skulle frambäras en bagge+ av småboskapen för deras skuld.* 20  Och av Immers+ söner: Hạnani och Sebạdja; 21  och av Harims+ söner: Maasẹja och Elia och Semạja och Jẹhiel och Ussịa; 22  och av Pashurs+ söner: Eljoẹnaj, Maasẹja, Ịsmael, Nẹtanel, Jọsabad och Eleạsa. 23  Och av leviterna: Jọsabad och Sịmei och Kelạja (det är Kelịta), Petạhja, Juda och Eliẹser; 24  och av sångarna: Ẹljasib; och av portvaktarna: Sallum och Telem och Uri. 25  Och av Israel, av Paros+ söner: Ramja och Jissịa och Malkịa och Mịjamin och Eleạsar och Malkịa* och Benạja; 26  och av Elams+ söner: Mattạnja, Sakarja och Jẹhiel+ och Abdi och Jẹremot och Elia; 27  och av Sattus+ söner: Eljoẹnaj, Ẹljasib, Mattạnja och Jẹremot och Sabad och Asịsa; 28  och av Bẹbais+ söner: Jehohạnan, Hanạnja, Sạbbai, Atlaj; 29  och av Banis söner: Mesụllam, Malluk och Adạja, Jasub och Seal och Jẹremot;* 30  och av Pahat-Moabs+ söner: Adna och Kelal, Benạja, Maasẹja, Mattạnja, Bẹsalel och Binnuj och Manasse; 31  och av Harims+ söner: Eliẹser, Jissịja, Malkịa,+ Semạja, Shịmeon, 32  Benjamin, Malluk och Semạrja; 33  av Hasums+ söner: Mạttenaj, Mattạtta, Sabad, Elifẹlet, Jẹremaj, Manasse och Sịmei; 34  av Banis söner: Mạadaj, Amram och Uel, 35  Benạja, Bedẹja, Kẹluhi, 36  Vanja, Mẹremot, Ẹljasib, 37  Mattạnja, Mạttenaj och Jạasu; 38  och av Binnujs söner:* Sịmei 39  och Selẹmja och Natan och Adạja, 40  Maknạdbai, Sasaj, Sharaj, 41  Ạzarel och Selẹmja,* Semạrja, 42  Sallum, Amạrja, Josef; 43  av Nebos söner: Jẹgiel, Mattịtja, Sabad, Sebịna, Jaddaj och Joel och Benạja. 44  Alla dessa hade tagit sig utländska hustrur,+ och de sände bort hustrurna tillsammans med sönerna.*

Fotnoter

Ordagr.: ”hade gråtit en stor gråt”.
Ett av de 134 ställen där soferim (judiska skrivare el. skriftlärda) ändrade JHWH till ’Adhonạj. Se Tillägg 1B.
Ordagr.: ”inget bröd”.
”beslagtas”. El.: ”läggas under bann (konfiskeras)”.
El.: ”har gjort uppror i stor omfattning”.
El.: ”Det var i synnerhet Jonatan, Asaels son, och Jahseja, Tikvas son, som stod upp till försvar för detta [LXX: ”som var med mig i denna sak”]”.
”De tidigare landsflyktiga”. Ordagr.: ”Landsflyktens (Exilens) söner”.
Ordagr.: ”Josadaks”. Hebr.: Jōtsadhạq. Se not till 3:2, ”Jehosadaks”.
Ordagr.: ”de gav sin hand”.
”och deras skuldoffer var en bagge av småboskapen för deras skuld”, genom en texträttelse.
”Hasabja”, LXX.
Ordagr.: ”[och] Jeremot”; MmarginalVg: ”och Ramot”.
”och av Binnujs söner”, genom en rättelse av M; LXX: ”Binnujs söner”; MVg: ”och Bani och Binnuj”.
”och Selemja”. Hebr.: weShelemjạhu.
”och de sände bort hustrurna tillsammans med sönerna”, i överensstämmelse med LXX i 1 Esdras 9:36; M möjligen: ”och från (bland) dem var det hustrur, och de satte söner [till världen]”.