Galaterna 2:1–21

 Sedan, efter fjorton år, begav jag mig upp till Jerusalem igen+ tillsammans med Bạrnabas+ och tog också Titus med mig.  Men jag begav mig dit upp till följd av en uppenbarelse.+ Och jag lade fram för dem+ de goda nyheter som jag predikar* bland nationerna, men enskilt för dem som var framstående män, av fruktan för att jag på ett eller annat sätt löpte+ eller hade löpt förgäves.+  Likväl blev inte ens Titus,+ som var med mig, tvingad att låta omskära sig,+ fast han var grek.  Men på grund av de i hemlighet införda falska bröderna,+ som hade smugit sig in för att spionera på vår frihet+ som vi har i gemenskap med Kristus Jesus, för att de fullständigt skulle kunna göra oss till slavar+  dem gav vi inte efter för såsom i undergivenhet,+ nej, inte ett ögonblick, för att de goda nyheternas sanning+ skulle förbli hos er.  Men beträffande dem som ansågs vara något+ – vad slags människor de förut var har ingen betydelse för mig,+ Gud* rättar sig inte efter en människas utseende+ – mig delgav dessa framstående män sannerligen ingenting nytt.  Nej, tvärtom, när de såg att jag hade blivit betrodd+ med de goda nyheterna för de oomskurna,+ alldeles som Petrus hade blivit för de omskurna*+  ty Han som gav Petrus kraft till ett apostlaskap bland de omskurna gav också mig kraft+ till det bland dem som är av nationerna –  ja, när Jakob+ och Kefas och Johannes, de som ansågs vara pelare,+ lärde känna den oförtjänta omtanke+ som hade getts åt mig,+ räckte de mig och Bạrnabas+ högra handen till tecken på gemenskap med dem,+ för att vi skulle gå till nationerna, men de till de omskurna. 10  Det enda de ville var att vi skulle komma ihåg de fattiga.+ Just detta har jag också ivrigt strävat efter att göra.+ 11  Men när Kefas+ kom till Antiokịa,+ stod jag honom emot ansikte mot ansikte,* eftersom han stod där dömd.+ 12  Innan vissa män från Jakob+ kom, brukade han nämligen äta+ tillsammans med folk av nationerna; men när de kom, började han dra sig tillbaka och avskilja sig, av fruktan+ för dem som hörde till de omskurna.*+ 13  De övriga judarna slöt sig också till honom i detta hyckleri,+ så att till och med Bạrnabas+ rycktes med av deras hyckleri.* 14  Men när jag såg att de inte vandrade rakt fram enligt de goda nyheternas sanning,+ sade jag till Kefas inför dem alla:+ ”Om du, fast du är jude, lever som nationerna och inte som judarna, hur kommer det sig då att du söker tvinga folk av nationerna att leva efter judisk sed?”+ 15  Vi som av naturen är judar,+ och inte syndare+ från nationerna, 16  och som ju vet att en människa inte förklaras rättfärdig*+ på grund av laggärningar, utan bara genom tro+ på Kristus Jesus, också vi har satt vår tro till Kristus Jesus, för att vi skall kunna förklaras rättfärdiga på grund av tro på Kristus,+ och inte på grund av laggärningar, eftersom inget kött skall förklaras rättfärdigt på grund av laggärningar.+ 17  Men om vi, i vårt sökande efter att bli förklarade rättfärdiga med hjälp av Kristus,+ också själva har befunnits vara syndare,+ är Kristus då i verkligheten en syndens tjänare?+ Måtte det aldrig ske! 18  Om jag åter bygger upp just detta som jag en gång har rivit ner,+ så bevisar jag ju mig själv vara en överträdare.+ 19  För min del har jag genom lagen dött bort från lagen+ för att jag skulle bli levande för Gud.+ 20  Jag är hängd på pålen* tillsammans med Kristus.+ Det är inte längre jag som lever,+ utan det är Kristus som lever i gemenskap med mig.+ Ja, det liv som jag nu lever+ i köttet, det lever jag genom tron på Guds Son, som har älskat mig och har gett ut sig själv för mig.+ 21  Jag skjuter inte Guds oförtjänta omtanke åt sidan;+ ty om rättfärdighet kommer genom lag,+ har Kristus i själva verket dött för intet.+

Fotnoter

El.: ”förkunnar (utropar) som en härold”. Grek.: kērỵssō; lat.: praedico. Jfr not till Dan 5:29, ”och offentligt ropade man ut”.
”Gud”, P46אABCD; J7,8: ”Jehova”.
Ordagr.: ”betrodd med oomskurenhetens goda nyheter, alldeles som Petrus med omskärelsens”.
El.: ”trädde jag öppet upp mot honom”.
Ordagr.: ”dem av omskärelse”.
”hyckleri”. Grek.: hypokrịsei.
”förklaras rättfärdig”. El.: ”blir rättfärdig(ad)”, ”blir rättfärdiggjord”. Grek.: dikaioutai.
Se Tillägg 5C.