Habackuk 3:1–19
3 Profeten Habạckuks bön i form av klagosånger:*
2 Jehova, jag har hört budskapet om dig.+ Jag har kommit att frukta dina gärningar, Jehova.+
Låt dem komma till liv i årens mitt! Må du göra dem kända i årens mitt. Må du under oro och upphetsning komma ihåg att visa barmhärtighet.+
3 Gud* kom från Teman,* ja den Helige från berget Paran.+ Sẹlah.*+
Hans värdighet övertäckte himlen;+ och av hans lovprisning uppfylldes jorden.+
4 Hans* klara sken var som dagsljuset.+ Två ljusstrålar* gick ut från hans hand, och där var hans styrka dold.+
5 Framför honom gick pest,+ och brinnande feber drog fram vid hans fötter.+
6 Han stod stilla och fick jorden att skaka.+ Han såg och fick nationerna att hoppa.+
Och de eviga bergen slogs sönder;+ kullarna som består till oöverskådlig tid sjönk ner.+ De uråldriga stigarna tillhör honom.
7 Jag såg Kusans* tält drabbade av fördärv. Tältdukarna i Midjans+ land darrade.+
8 Är det mot floderna, Jehova, är det mot floderna som din vrede har upptänts,+ eller är din förgrymmelse riktad mot havet?+ Ty du red i väg på dina hästar;+ dina vagnar var räddning.+
9 I sin nakenhet blir din båge blottad.+ Stammarnas svurna eder är det sagda.*+ Sẹlah. Med floder klöv du jorden.+
10 Bergen såg dig; de vred sig i smärtor.+ Ett åskväder med störtskurar av vatten drog fram. Havsdjupet* lät höra sin röst.+ Mot höjden lyfte det sina händer.
11 Sol – måne – stod stilla+ i sin upphöjda boning.+ Som ljus for dina pilar.+ Blixten av ditt spjut tjänade som klart ljus.+
12 Med fördömelse skred du fram över jorden. I vrede tröskade du nationerna.+
13 Och du drog ut till ditt folks räddning,+ för att rädda din smorde.* Du sönderkrossade huvudet för den ondskefulles hus.+ Grunden blev blottad, ända upp till halsen.+ Sẹlah.
14 Med hans egna stavar genomborrade+ du hans krigares huvud, när de stormade fram för att skingra mig.+ Deras uppsluppna glädje var som om de ville förtära den betryckte på en fördold plats.+
15 Genom havet trampade du med dina hästar, genom de väldiga vattenmassorna.+
16 Jag hörde det, och min buk darrade; vid ljudet skälvde mina läppar; röta trängde in i benen i min kropp;+ och jag darrade där jag stod, eftersom jag i stillhet skulle vänta på* nödens dag,+ på att han drar upp mot folket+ och angriper det.
17 Även om fikonträdet inte blomstrar+ och det inte är någon avkastning på vinstockarna; även om arbetet med olivträdet slår fel och terrasserna inte frambringar någon föda;+ även om småboskapen avskils från fållan och ingen nötboskap finns i inhägnaderna+ –
18 skall jag likväl jubla i* Jehova;+ jag skall fröjdas i min räddnings Gud.*+
19 Jehova, den suveräne Herren, är min handlingskraft;+ och han gör mina fötter lika hindarnas,+ och han låter mig gå fram över mina höjder.+
Till ledaren, på mina stränginstrument.
Fotnoter
^ ”klagosånger”. Hebr.: shighjonọ̄th; LXX: ”en sång”; Vg: ”(för) okunniga gärningar”, ”(för) okunnigheter”. Se not till Ps 7:0, ”En klagosång”.
^ ”Gud”. Hebr.: ’Elọ̄ah, sing.; grek.: ho theọs; lat.: Dẹus.
^ ”från Teman”. Hebr.: mitTēmạn; grek.: ek Thaimạn. El.: ”från södern”, som i Vg; jfr 2Mo 26:18, 35.
^ ”Selah”. Hebr.: sẹlah; grek.: diạpsalma, ”musikaliskt mellanspel”. Ordet förekommer 3 gånger i denna bön av Habackuk. Se not till Ps 3:2, ”Selah”.
^ ”Hans”, LXXSyVg; saknas i M.
^ Ordagr.: ”horn”. Jfr 2Mo 34:29, 30, 35.
^ El.: ”Kushans”, MSy; LXX: ”etiopiernas”; Vg: ”Etiopiens”.
^ ”I sin nakenhet ... det sagda”, M; LXXBagster: ”Helt visst spände du din båge på spiror, säger Herren [LXXVTS 10a: ”Jehova”]”. Se Tillägg 1C, § 2.
^ El.: ”De svallande (brusande) vattnen”. Hebr.: tehọ̄m; syr.: tehuma’; LXXVg: ”Avgrunden”. Se not till 1Mo 1:2, ”djupets”.
^ ”din smorde”. Hebr.: meshichẹkha; LXXBagster(grek.): ton khristọn sou; lat.: chrịsto tụo.
^ ”jag skulle klaga (jämra mig) inför”, KBL, sid. 602.
^ El.: ”över”.
^ ”i (över) ... Gud”. Hebr.: bE’lohẹ̄.
