Hosea 8:1–14
8 ”Sätt hornet* till din mun!*+ Någon kommer som en örn+ mot Jehovas hus, eftersom de har överträtt mitt förbund,+ och mot min lag har de begått överträdelse.+
2 De ropar högt till mig: ’Min Gud! Vi, Israel, känner dig.’+
3 Israel har förkastat det som är gott.+ Låt fienden jaga honom.+
4 De har tillsatt kungar,+ men inte genom mig. De har tillsatt furstar, men jag visste det inte. Av sitt silver och sitt guld har de gjort sig avgudar,+ för att de* skall utrotas.+
5 Din kalv har förkastats,+ Samaria. Min vrede har upptänts mot dem.+ Hur länge skall de vara oförmögna till oskuldsfullhet?+
6 Ty ett verk av Israel var också denna.+ En hantverkare gjorde den,+ och den är inte Gud;* ty Samarias kalv skall bli till bara splitter.+
7 Ty vind* sår de, och storm skall de skörda.+ Ingen åker har stående säd.+ Det som spirar ger inte mjöl,+ och skulle det ge något, slukar främlingar det.+
8 Israel skall uppslukas.+ Nu skall de bland nationerna+ bli som ett kärl som man inte finner behag i.+
9 Ty de har dragit upp till Assyrien,+ som en zebra som är ensam, för sig själv.+ Efraim har lejt älskare.+
10 Men även om de lejer dem bland nationerna,+ skall jag nu samla dem; och en liten tid skall de vrida sig i smärtor+ under bördan av kung och furstar.
11 Ty Efraim har skaffat sig många altaren för att synda.+ Han har altaren för att synda.+
12 Jag skrev mycket i min lag för honom;+ som något främmande betraktas det.+
13 Som slaktoffergåvor åt mig offrade de kött,+ och de åt det som Jehova inte fann välbehag i.+ Nu skall han komma ihåg deras missgärning och hålla räkenskap för deras synder.+ De vände själva tillbaka till Egypten.+
14 Och Israel glömde Den som hade gjort honom+ och gav sig till att bygga tempel;+ och Juda skaffade sig många befästa städer.+ Och jag skall sända eld in i hans städer, och den skall förtära boningstornen i dem.”+
Fotnoter
^ Ordagr.: ”din gom”.
^ ”de”, LXXSyVg; M: ”man (han)”.
^ ”Gud”. Hebr.: ’Elohịm; grek.: theọs; lat.: Dẹus.
