Jakob 1:1–27

 Hälsningar från Jakob,*+ en Guds och Herren Jesu Kristi slav,+ till de tolv stammarna+ som är kringspridda.*+  Håll det för idel glädje, mina bröder, när ni råkar ut för olika prövningar,+  eftersom ni vet att den prövade äktheten* hos er tro frambringar uthållighet.+  Men låt uthålligheten uträtta sitt verk fullständigt, så att ni kan vara fullständiga+ och hela i varje avseende och inte sakna något.+  Men om någon av er saknar vishet,+ skall han fortsätta att be om sådan från Gud,+ ty han ger frikostigt åt alla och utan att förebrå;+ och den skall ges honom.+  Men han skall fortsätta att be+ i tro, och inte alls tvivla,*+ ty den som tvivlar är lik en våg på havet som drivs av vinden+ och blåses omkring.  Ja, låt inte den människan inbilla sig att hon skall få något från Jehova;*+  en obeslutsam*+ man är han, ostadig+ på alla sina vägar.  Men låt den broder som är ringa jubla över sin upphöjelse+ 10  och den rike+ över sin förnedring, ty liksom blommorna i gräset skall den rike försvinna.+ 11  Ty solen går upp med sin brännande hetta och förtorkar gräset, och dess blommor faller av, och dess sköna utseende förgår. Så skall också den rike vissna bort på sina vägar.+ 12  Lycklig är den man som fortsätter att hålla ut då han prövas,+ ty när han har blivit godkänd, skall han få livets krona,+ som Jehova* har lovat dem som fortsätter att älska honom.+ 13  Låt ingen under det han prövas+ säga: ”Jag prövas av Gud.” Med det som är ont kan nämligen Gud inte prövas och prövar inte heller själv någon. 14  Nej, var och en prövas genom att dras och lockas* av sitt eget begär.+ 15  När så begäret har blivit havande, föder det synd;+ och när synden är fullbordad, frambringar den död.+ 16  Bli inte vilseledda,+ mina älskade bröder. 17  Varje god gåva+ och varje fullkomlig gåva kommer från ovan,+ ty den kommer ner från himlaljusens Fader,+ och hos honom finns ingen förändring som i skuggans växlingar.*+ 18  Därför att han ville det+ har han frambringat oss genom sanningens ord,+ för att vi skulle vara en förstling+ av hans skapelser. 19  Detta skall ni veta, mina älskade bröder: Varje människa skall vara snar till att höra, sen till att tala,+ sen till vrede;+ 20  ty en mans vrede frambringar inte Guds rättfärdighet.+ 21  Lägg därför bort all smuts och det som finns i överflöd – ondskan,+ och ta med mildhet emot ordet som inplantas i er+ och som kan rädda era själar.*+ 22  Men bli ordets görare+ och inte bara dess hörare, annars bedrar ni er själva med ett falskt resonemang.+ 23  Ty om någon är ordets hörare och inte dess görare,+ är han lik en man som i en spegel betraktar sitt eget ansikte. 24  Han betraktar nämligen sig själv, och så går han bort och glömmer med ens vad slags människa han är. 25  Men den som blickar* in i frihetens fullkomliga lag+ och håller i med det, han skall, därför att han inte har blivit en glömsk hörare utan en gärningens görare,+ vara lycklig+ när han gör det. 26  Om någon menar sig* utöva en form av gudsdyrkan*+ och likväl inte tyglar sin tunga+ utan fortsätter att bedra sitt hjärta,+ då är hans form av gudsdyrkan meningslös.+ 27  Den form av gudsdyrkan* som är ren+ och obefläckad+ från vår Guds och Faders ståndpunkt är denna: att se till* föräldralösa*+ och änkor+ i deras betryck+ och att bevara sig obesmittad+ av världen.+

Fotnoter

”som är kringspridda”. Ordagr.: ”dem i förskingringen (diasporan) [grek.: tēi diasporai; lat.: dispersiọne]”.
Grek.: Iạkōbos. Av hebr. Ja‛aqọv, som betyder ”en som griper tag i hälen”, ”en som tränger undan”.
”den prövade äktheten”. Ordagr.: ”det (be)prövade”.
Ordagr.: ”dömande olikartat (åtskilt, oenigt) för sig själv”.
Se Tillägg 1D.
El.: ”tvehågsen”. Ordagr.: ”tvåsjälad”. Grek.: dịpsykhos; lat.: dụplex ạnimo.
”Jehova”, J7,8,13,16,17; C(grek.): kỵrios; ItVgSyp: ”Gud”; אAB: ”han”. Se Tillägg 1D.
El.: ”fångas som med (lock)bete (lockmat)”.
El.: ”förändring eller skugga till följd av vridning (växling)”.
El.: ”ert liv [plur. i grek., lat. och hebr.]”. Grek.: tas psykhạs hymọ̄n; lat.: ạnimas vẹstras; J17(hebr.): nafshothēkhẹm.
Ordagr.: ”den som har varit i färd med att böja (buga, luta) sig ner bredvid”.
El.: ”tror (anser) sig”.
”utöva en form av gudsdyrkan (tillbedjan)”. Lat.: religiọsum ẹsse, ”vara religiös”.
El.: ”dem som berövats [sina föräldrar]”, ”värnlösa”.
”se till”. El.: ”ta sig an”, ”söka upp”.
”form av gudsdyrkan (tillbedjan)”. Grek.: thrēskeia; lat.: relịgio, ”religion”.