Jesaja 42:1–25
42 Se! Min tjänare,+ som jag håller ett fast grepp om!+ Min utvalde,+ som min själ har godkänt!+ Jag har lagt min ande* i honom.+ Rättvisa skall han föra fram åt nationerna.+
2 Han skall inte ropa högt eller häva upp sin röst, och på gatan* skall han inte låta sin röst höras.+
3 Inget knäckt vassrör skall han krossa;+ och en matt lysande linveke skall han inte släcka. I trofasthet* skall han föra fram rättvisan.*+
4 Han skall inte mattas eller knäckas,* till dess han har infört rättvisa på jorden;+ och på hans lag skall öarna* vänta.*+
5 Detta är vad den sanne Guden, Jehova, har sagt, himlens Skapare+ och den Store som spänner ut* den;+ Han som breder ut jorden+ och dess avkastning,+ Han som ger andedräkt*+ åt folket på den+ och ande åt dem som vandrar på den:+
6 ”Jag, Jehova, har kallat dig i rättfärdighet,+ och jag fattar dig vid handen.+ Och jag skall skydda dig och ge dig som ett förbund för folket,+ som ett ljus för nationerna,+
7 för att du skall öppna de blinda ögonen,+ föra ut fången ur fängelsehålan,+ ur interneringshuset dem som sitter i mörker.+
8 Jag är Jehova. Detta är mitt namn;+ och jag ger inte min ära* åt någon annan+ eller min lovprisning+ åt huggna bilder.+
9 De första tingen – se, de har kommit,+ men nu förkunnar jag nya ting. Innan de spirar fram låter jag er höra om dem.”+
10 Sjung till Jehovas ära en ny sång,+ hans lov från jordens yttersta ände,+ ni som far ner till havet+ och till det som fyller det, ni öar och ni som bor på dem.+
11 Må vildmarken+ och dess städer häva upp sin röst, de bosättningar som Kedar bebor.+ Må den branta klippans invånare+ ropa högt av fröjd. Från bergens topp må de ropa högt.
12 Må de tillskriva Jehova härlighet,+ och må de förkunna hans lov på öarna.+
13 Jehova drar ut som en väldig man.+ Som en krigare* skall han uppväcka nitälskan.+ Han skall ropa högt, ja, han skall utstöta ett härskri;+ han skall visa sig vara mäktigare än sina fiender.+
14 ”Jag har tigit under lång tid.+ Jag förblev tyst.+ Jag behärskade mig.+ Likt en barnaföderska skall jag stöna, frusta och kippa efter andan på samma gång.+
15 Jag skall föröda+ berg och kullar, och allt som växer där skall jag låta förtorka. Och jag skall förvandla floder till öar, och vassrika gölar skall jag låta torka ut.+
16 Och jag skall låta de blinda vandra på en väg som de inte känner;+ en stig som de inte känner låter jag dem beträda.+ Jag förvandlar mörkret framför dem till ljus,+ och kuperad terräng till slättland.+ Detta är vad jag skall göra för dem, och jag skall inte överge dem.”+
17 De måste dra sig tillbaka, de skall få skämmas mycket, de som sätter sin förtröstan till den skulpterade bilden,+ de som säger till gjutna bilder:* ”Ni är våra gudar.”*+
18 Hör, ni döva; och blicka upp och se, ni blinda.+
19 Vem är blind om inte min tjänare, och vem är så döv som min budbärare som jag sänder? Vem är så blind som den som belönas* eller så blind som Jehovas tjänare?+
20 Det var många ting att se, men du gav inte akt.+ Det var något att öppna öronen för, men du* lyssnade inte.+
21 Jehova har för sin rättfärdighets+ skull funnit behag i att göra lagen+ stor och majestätisk.
22 Men det är ett folk som man har plundrat och tagit rov ifrån,+ de har alla blivit fångade i hålor, och i interneringshus har de hållits gömda.+ De har blivit till plundring, och det finns ingen befriare,+ till rov, och det finns ingen som säger: ”Ge tillbaka!”
23 Vem bland er lånar sitt öra till detta? Vem ger akt och lyssnar för tider längre fram?+
24 Vem har gett Jakob till rov och Israel till plundrare? Är det inte Jehova, han mot vilken vi har syndat och på vilkens vägar de inte ville vandra och till vilkens lag de inte lyssnade?+
25 Därför fortsatte Han att tömma ut raseri, ja sin vrede, och krigets styrka över honom.+ Och det förtärde honom runt omkring,+ men han tog ingen notis;+ och det flammade upp mot honom, men han lade ingenting på hjärtat.+
Fotnoter
^ ”min ande”. Hebr.: ruchị.
^ ”på gatan”. El.: ”utanför”.
^ El.: ”sannfärdighet”.
^ El.: ”rätten”, ”domen”. Hebr.: mishpạt; lat.: iudịcium.
^ ”Han skall ... knäckas”. Hebr.: jarụts, i överensstämmelse med ratsụts (”knäckt”) i v. 3a.
^ El.: ”kustländerna”.
^ ”den Store (Mäktige) som spänner ut”, plur. i hebr.; uppenbarligen majestätsplural.
^ El.: ”härlighet”.
^ Ordagr.: ”en krigens man”.
^ ”gjutna bilder”, LXXSy; M: ”en gjuten bild”.
^ ”våra gudar”. Hebr.: ’elohẹ̄nu.
^ El.: ”den som är i ett fredsförbund”.
^ ”du”, Vg och omkr. 60 hebr. hss; TLXXSy: ”ni”; M: ”han”.
