Job 15:1–35
15 Då tog temanén Ẹlifas till orda och sade:
2 ”Skall en vis man svara med kunskap som blott är vind*+eller fylla sin buk med östanvind?+
3 Att tillrättavisa med ord är inte till något gagn,och uttalanden är i sig själva inte till någon nytta.
4 Men du gör gudsfruktan kraftlös,och du förringar värdet av eftertänksamhet inför Gud.*
5 Ty din missgärning lär upp din mun,*och du väljer de listigas tunga.
6 Din egen mun förklarar dig skyldig, inte jag,och dina egna läppar vittnar mot dig.+
7 Var du den första människa* som föddes,+eller blev du född under födslosmärtor före kullarna?+
8 Lyssnar du till Guds* förtroliga tal?+Har du skaffat dig ensamrätt till visheten?*
9 Vad vet du som vi inte vet?+Vad förstår du som vi inte förstår?
10 Både den gråhårige och den gamle finns bland oss,+den som är rikare på dagar än din far.
11 Är trösten från Gud* inte nog för digeller ord som talas till dig med mildhet?
12 Varför rycks du med av ditt hjärta,och varför gnistrar dina ögon?
13 Du vänder ju din ande mot Gud,och du har låtit ord strömma ur din mun.
14 Vad är en dödlig människa,* att hon skulle vara ren,+att en av kvinna född skulle ha rätt?
15 Se! På sina heliga litar* han inte,+inte ens himlen är ren i hans ögon,+
16 långt mindre då den som är avskyvärd och fördärvad,+en man som dricker orättfärdighet som vatten!
17 Jag skall tala om något för dig. Lyssna på mig!+Ja, detta har jag sett, så låt mig berätta om det,
18 det som visa män+ berättaroch som de inte har dolt, det som de har hört från sina fäder.
19 Åt dem ensamma blev landet givet,och ingen främling drog fram genom deras mitt.
20 Alla sina dagar lider den ondskefulle kval,ja, det antal år som har blivit förvarade åt tyrannen.
21 Skrämmande ljud är i hans öron,i fredstid kommer skövlaren över honom.+
22 Han tror inte att han kommer ut ur mörkret igen,+han är förvarad för svärdet.
23 Han irrar omkring och söker efter bröd* – var finns det?+Han vet att mörkrets dag+ står redo vid hans sida.
24 Nöd och ångest förfärar honom,+överväldigar honom som en kung redo till angrepp.
25 Eftersom han räcker ut sin hand mot Gud*och försöker visa sig överlägsen den Allsmäktige,+
26 eftersom han styvnackat löper mot honommed sina tjocka sköldbucklor,
27 eftersom han täcker sitt ansikte med fetmaoch lägger fett på sina länder,+
28 bor han i städer som skall utplånas,i hus som man inte förblir boende i,som är bestämda att bli stenhögar.
29 Han blir inte rik, och hans förmögenhet skall inte växa,inte heller skall han utbreda förvärvet* över jorden.+
30 Han kan inte vika från mörkret;hans kvist skall en flamma förtorka,han skall vika för en vindpust* från Hans mun.+
31 Må han inte förlita sig på* det som är värdelöst – ledas vilse –ty han får bara något värdelöst i utbyte.
32 Det kommer att uppfyllas före hans dag,*och hans skott skall inte växa sig frodigt.+
33 Han skall stöta bort sina omogna druvor som en vinstockoch fälla sina blommor som ett olivträd.
34 Ty avfällingarnas menighet är ofruktsam,+och eld skall förtära mutornas tält.+
35 De blir havande med ofärd och föder ondska,+svek bereds i deras buk.”
Fotnoter
^ ”kunskap som blott är vind”. Ordagr.: ”vinds kunskap”. Hebr.: dha‛ath-rụach.
^ ”Gud”. Hebr.: ’El.
^ El.: ”din mun lär ut [dvs. vittnar om] din missgärning”. LXX: ”du är skyldig genom din muns ord”; Sy: ”din mun lär ut (är lärare i) synd”.
^ ”människa”. Hebr.: ’adhạm.
^ ”Guds”. Hebr.: ’Elọ̄ah.
^ El.: ”Begränsar du visheten till dig själv?”
^ ”Gud”. Hebr.: ’El.
^ ”en dödlig människa”. Hebr.: ’enọ̄sh.
^ El.: ”tror”.
^ El.: ”mat”, ”föda”.
^ ”Gud”. Hebr.: ’El.
^ ”förvärvet”. Innebörden i M osäker; LXX: ”en skugga”; Vg: ”sin rot”.
^ ”för en vindpust”. Hebr.: berụach.
^ El.: ”sätta tro till”.
^ ”före hans dag”. Ordagr.: ”på inte hans dag”.
