Job 27:1–23
27 Och Job fortsatte sin ordspråksmässiga framställning+ och sade:
2 ”Så sant Gud* lever,+ han som har tagit bort min rätt,+ja, den Allsmäktige, som har gjort min själ bitter:+
3 så länge min andedräkt ännu är i migoch Guds* ande är i mina näsborrar,+
4 skall mina läppar inte tala orättfärdighetoch min tunga inte mumla svek!
5 Det är otänkbart för mig att jag skulle förklara er rättfärdiga!+Till dess jag slutar andas håller jag fast vid min ostrafflighet!*+
6 Jag håller fast vid min rättfärdighet, och jag släpper den inte;+mitt hjärta förebrår mig inte för någon av mina dagar.+
7 Må min fiende bli som den ondskefulle+och den som gör uppror mot mig som en ogärningsman.
8 Ty vad har en avfälling för hopp när han avskärs från livet,+när Gud* tar bort hans själ?+
9 Kommer Gud* att höra hans ropnär nöden drabbar honom?+
10 Eller kommer den Allsmäktige att vara hans största glädje?Kan han ropa till Gud vid alla tider?
11 Jag kommer att undervisa er genom Guds hand;det som är hos den Allsmäktige kommer jag inte att dölja.+
12 Se, ni har själva allesammans sett det;*hur kommer det sig då att ni har så fullständigt tomma tankar?+
13 Detta är den ondskefulla människans* andel från Gud,+den arvedel tyrannerna får av den Allsmäktige.
14 Om hans söner blir många, skall de falla för svärd,+och hans ättlingar får inte tillräckligt med mat.*
15 De som överlever honom, dem skall en dödlig sjukdom* lägga i graven,och deras änkor skall inte gråta.+
16 Om han hopar silver som stoftoch lägger kläder på hög som lera,
17 får han visserligen lägga dem på hög, men det är den rättfärdige som klär sig i dem,+och silvret får den oskyldige del av.
18 Som en mal bygger han sitt hus;ja, det är likt en hydda+ som en väktare gör.
19 Rik lägger han sig, men ingenting kommer att samlas;*han öppnar sina ögon, men ingenting kommer att finnas kvar.+
20 Plötsliga fasor skall hinna upp honom likt vattenmassor;*+om natten skall en stormvind rycka bort honom.
21 Östanvinden för i väg honom,+ och han försvinner,den virvlar i väg honom från hans plats.+
22 Och den slungar sig mot honom och har ingen medömkan;+från dess kraft försöker han helt visst fly.+
23 Man klappar hånfullt i händerna åt honom+och visslar+ åt honom från hans plats.*
Fotnoter
^ ”Gud”. Hebr.: ’El.
^ ”Guds”. Hebr.: ’Elọ̄ah.
^ El.: ”Till min död låter jag inte min oklanderlighet (oförvitlighet) vika ifrån mig!”
^ ”Gud”. Hebr.: ’Elọ̄ah.
^ ”Gud”. Hebr.: ’El.
^ ”sett det”. El.: ”sett syner”.
^ El.: ”jordemänniskans”. Hebr.: ’adhạm.
^ El.: ”bröd”.
^ ”en dödlig sjukdom”. Ordagr.: ”döden”.
^ El.: ”men han insamlas inte”, M; LXXSy: ”och han lägger inget till”.
^ ”likt vattenmassor”. El.: ”om dagen”, genom en texträttelse.
^ El.: ”och en som går förbi hans plats visslar åt den”.
