Job 28:1–28
28 För silver finns det ju en fyndort,och guldet som man luttrar har sin plats.+
2 Järn hämtas ur stoftet,+och ur sten smälts koppar fram.
3 Man får mörkret att vika,och till de yttersta gränserna undersöker man+dunklets och den djupa skuggans sten.
4 Man bryter schakt långt från den plats där människor uppehåller sig,+på glömda platser, där ingen sätter sin fot;några av de dödliga människorna* firar sig ner, de hänger där och dinglar.
5 Jorden – ur den kommer föda fram+ –men därunder omvälvs den som av eld.
6 I dess sten har safiren+ sin plats,och guldstoft innehåller den.
7 Där är en stig som rovfåglarna+ inte känneroch som den bruna gladans+ öga inte fått syn på.
8 De stolta vilda djuren* trampar den inte hård,det unga lejonet skrider inte fram på den.
9 Mot flintan sträcker man ut sin hand;man omstörtar berg från grunden.*
10 Man hugger vattenförande gångar i klipporna,+och ögat ser alla dyrbarheter.
11 Vattenådror täpper man till,+och man drar fram det fördolda i ljuset.
12 Men visheten – var finner man den?+Var är nu förståndets plats?
13 Dödliga människor känner inte dess värde,*+den står inte att finna i de levandes land.
14 Djupet* säger:’Den är inte i mig!’Och havet säger: ’Den är inte hos mig!’+
15 Rent guld kan inte ges i utbyte mot den,+silver kan inte vägas upp som dess pris.
16 Den kan inte betalas med guld* från Ofir,+med sällsynt onyx och safir.
17 Guld* och glas kan inte jämföras med den,ett kärl av luttrat guld tas inte i utbyte mot den.
18 Korall+ och bergkristall skall inte ens nämnas,men en säck med vishet är mer värd än en säck med pärlor.+
19 Topas+ från Kush* kan inte jämföras med den,den kan inte betalas ens med rent guld.
20 Men visheten – varifrån kommer den?+Var är nu förståndets plats?
21 Den är ju dold för allt levandes ögon,+den är gömd för himlens flygande skapelser.
22 Tillintetgörelsen* och döden säger:’Med våra öron har vi hört ryktet om den.’
23 Det är Gud* som förstår vägen till den,+han känner dess plats,
24 ty hans blick når till jordens ändar;+allt under himlen* ser han.
25 När han fastställde vindens* vikt+och fördelade vattenmassorna efter mått,+
26 när han fastställde en förordning för regnet+och en väg för det dundrande åskmolnet,
27 då såg han visheten* och berättade om den,han beredde den och utforskade den också.
28 Och han sade till människan:*’Se, fruktan för Jehova* – det är vishet,+och att vända sig bort från det onda är förstånd.’”+
Fotnoter
^ ”några av de dödliga människorna”. Hebr.: me’enọ̄sh.
^ Ordagr.: ”Stolthetens (Höghetens) söner”.
^ Ordagr.: ”roten”.
^ ”värde”, MSyVg; LXX: ”väg”.
^ El.: ”De svallande (brusande) vattnen”. Hebr.: tehọ̄m, som i 1Mo 1:2; grek.: ạbyssos; lat.: abỵssus.
^ ”med guld”. Hebr.: bekhẹthem, ett egyptiskt lånord.
^ ”Guld”. Hebr.: zahạv.
^ ”Kush”, M(hebr.: Kush)Sy; LXXVg: ”Etiopien”.
^ ”Gud”. Hebr.: ’Elohịm.
^ ”allt under himlen”, LXXVg; MSy: ”under hela himlen”.
^ ”vindens”. Hebr.: larụach; grek.: anẹmōn, plur.; lat.: vẹntis, plur.
^ Ordagr.: ”den”, fem. i hebr.; syftar på ”visheten”.
^ El.: ”till jordemänniskan”. Hebr.: la’adhạm.
^ Ett av de 134 ställen där soferim (judiska skrivare el. skriftlärda) ändrade JHWH till ’Adhonạj. Se Tillägg 1B.
