Job 3:1–26

 Därefter öppnade Job sin mun och började nedkalla ont över sin dag.+  Och Job tog till orda och sade:   ”Må den dag då jag föddes förgås,+också den natt då man sade: ’En man* har blivit avlad!’   Må den dagen bli mörker.Må Gud* inte söka den från ovan,må inte heller dagsljus stråla över den.   Må mörker och djup skugga* kräva den åter.Må regnmoln vila över den.Må det som förmörkar en dag förfära den.+   Må den natten slukas av dunkel;+må den inte glädja sig bland årets dagar;må den inte ingå i månmånadernas antal.   Se! Må den natten bli ofruktsam;må inget fröjderop ljuda i den.+   Må de som förbannar* dagen uttala en förbannelse över den,de som är redo att väcka Leviạtan.*+   Må dess grynings stjärnor förmörkas,må den vänta förgäves på ljuset,må den aldrig se morgonrodnadens strålar. 10  Ty den tillslöt inte moderlivets dörrar+och dolde inte vedermöda för mina ögon. 11  Varför dog jag då inte i modersskötet?+Varför kom jag inte ut ur moderlivet och sedan gav upp andan? 12  Varför kom knän mig till mötes,och bröst,+ så att jag skulle dia? 13  Ty då skulle jag nu ha legat och haft ro,+jag skulle då ha sovit och vilat+ 14  i sällskap med kungar och rådgivare på jorden,+med dem som bygger öde platser* åt sig,+ 15  eller med furstar som äger guld,med dem som fyller sina hus med silver; 16  eller som en dödfödd+ i det fördolda skulle jag inte vara till,som barn som aldrig har sett ljuset.+ 17  Där har de ondskefullas oro upphört,+där vilar de som är uttömda på kraft.+ 18  Fångarna är alla sorglösa,de hör inte pådrivarens röst.+ 19  Små och stora är där lika,+och slaven är fri från sin herre.* 20  Varför ger han ljus åt den som har vedermödaoch liv åt dem som är bittra i själen?+ 21  Varför väntar några förgäves på döden,+fastän de gräver efter den mer än efter gömda skatter? 22  De som gläder sig och jublar av fröjd,*de jublar därför att de finner en gravplats. 23  Varför ger han ljus åt en kraftfull man,* åt honom vars väg är gömd+och som Gud* kringgärdar?+ 24  Ty min suckan kommer före min föda,+mina högljudda rop väller fram som vatten;+ 25  ty skräcken griper mig, den kommer över mig,det jag fruktar för kommer till mig.+ 26  Jag har inte varit fri från bekymmer och inte haft ro,inte heller haft vila, och endast oro kommer.”

Fotnoter

”En man”. Hebr.: ghạver, en kraftfull (fysiskt stark) man.
”Gud”. Hebr.: ’Elọ̄ah, sing. av ’Elohịm. ’Elọ̄ah förekommer 41 gånger i Jobs bok och 16 gånger i de övriga bibelböckerna i M. Se not till 5Mo 32:15, ”Gud”.
”djup skugga”. Ordagr.: ”dödsskugga”.
”de som förbannar”. Hebr.: ’orerẹ̄ (av ’arạr); inte samma ord som i 1:5, 11; 2:5, 9.
”Leviatan”, MSyVg; LXX: ”det stora havsvidundret (havsdjuret)”.
”öde platser”. Genom en texträttelse: ”pyramider”.
”från sin herre”. Hebr.: me’adhonạw (av ’adhọ̄n), majestätsplural.
”och jublar av fröjd”. El.: ”över en stenhög (ett stenröse)”, genom en rättelse av M, som en parallell till uttrycket ”gravplats” i samma vers.
”åt en kraftfull (fysiskt stark) man”. Hebr.: leghẹver. Se not till v. 3.
Se not till v. 4.