Job 31:1–40

31  Jag har slutit ett förbund med mina ögon,+så hur skulle jag kunna fästa min blick på en jungfru?+   Och vilken andel är att vänta från Gud* där ovan,+vilken arvedel från den Allsmäktige i höjden?   Är det inte ofärd för ogärningsmannen+och motgång för dem som gör det som är ont?   Ser han inte mina vägar+och räknar alla mina steg?   Om jag har vandrat med osanningens män+och min fot har skyndat till svek,+   skall han väga mig på exakt våg,*+och Gud* kommer att lära känna min ostrafflighet.*+   Om mina steg har vikit av från vägen,+om mitt hjärta har vandrat bara efter mina ögon,+om någon förseelse har klibbat vid mina händer,+   då må andra äta det jag har sått,+ja, mina ättlingar må ryckas upp med roten.   Om mitt hjärta har låtit sig förledas av en kvinna+och jag har legat på lur+ vid min nästas ingång, 10  då må min hustru mala åt en annan,då må andra män lägga sig på knä över henne.+ 11  Ty det skulle vara tygellöshet,*ja, det skulle vara en missgärning för domarna att uppmärksamma.+ 12  Ty det skulle vara en eld som förtär ända till tillintetgörelse,*+den skulle slå rot bland all min avkastning. 13  Om jag har avvisat min slavseller min slavinnas rätt i deras rättssak mot mig, 14  vad kan jag då göra när Gud* träder fram?Vad kan jag svara honom när han kräver räkenskap?+ 15  Han som danade mig i moderlivet, har han inte danat också dem?+Ja, är det inte en och densamme som beredde oss i modersskötet? 16  Om jag har undanhållit de ringa det som de önskade+och låtit änkans ögon försvagas,+ 17  om jag har ätit mitt bröd ensam,utan att den faderlöse fick äta av det+ 18  (ty från min ungdom växte han upp hos mig som hos en far,och från min mors liv var jag ett stöd för änkan*), 19  om jag har sett någon på väg att förgås därför att han saknade kläder+eller en fattig som inte hade något att skyla sig med, 20  om hans höfter inte välsignade mig+och han inte värmde sig med den avklippta ullen+ från mina ungbaggar, 21  om jag viftade med handen mot den faderlöse,+när jag kunde se att min hjälp behövdes i porten,+ 22  då må mitt skulderblad falla från skuldranoch min arm brytas av vid överarmsbenet. 23  Ty ofärd från Gud* var en skräck för mig,jag kunde inte hålla stånd mot hans värdighet.+ 24  Om jag har satt min lit till guld*och sagt till guldet:* ’Du är min förtröstan!’+ 25  om jag har glatt mig över min stora förmögenhet+och över att min hand hade förvärvat så mycket,+ 26  om jag har sett solljuset när det strålade fram,och den praktfulla månen som vandrade fram,+ 27  och mitt hjärta då lät sig förledas i hemlighet+och min hand så sände dem en kyss från min mun,* 28  skulle också det vara en missgärning för domarna att uppmärksamma,för jag skulle då ha förnekat den sanne Guden där ovan. 29  Om jag har glatt mig åt att den som hatar mig gick under+eller känt mig upprymd* därför att olycka drabbat honom ... 30  men jag tillät inte min gom att syndagenom att be om en förbannelse över hans själ.+ 31  Om männen i mitt tält inte sade:’Vem kan föra fram någon som inte har blivit mätt av hans mat?’*+ ... 32  Ingen främling behövde tillbringa natten utomhus,+mina dörrar lät jag stå öppna mot stigen.* 33  Om jag övertäckte mina överträdelser, så som jordemänniskor* brukar göra,+genom att gömma min missgärning i min skjortficka ... 34  eftersom jag skälvde för den stora folkhopenoch därför att familjers förakt fyllde mig med förfäran,så att jag teg och inte gick utanför ingången. 35  O att jag hade någon som lyssnade på mig!+Här är min underskrift.* Må den Allsmäktige svara mig!+Eller att den som har rättssak mot mig* hade skrivit ett dokument! 36  Jag skulle sannerligen bära det på min skuldra,jag skulle binda det om mig som en storslagen krona. 37  Jag skulle meddela honom antalet av mina steg;+som en ledare skulle jag närma mig honom. 38  Om min mark har ropat på hjälp mot migoch dess fåror har gråtit tillsammans, 39  om jag har ätit dess frukt* utan pengar+och fått dess ägares själ att flämta,+ 40  då må törnigt ogräs skjuta upp i stället för vete+och stinkande ogräs i stället för korn.” Här slutar Jobs ord.

Fotnoter

”Gud”. Hebr.: ’Elọ̄ah; grek.: ho theọs.
Ordagr.: ”på rättfärdighetens (rättvisans) våg”.
”Gud”. Hebr.: ’Elọ̄ah; LXX: ”Jehova”.
El.: ”oklanderlighet”, ”oförvitlighet”.
El.: ”skändlighet”.
”tillintetgörelse”. Hebr.: ’avaddọ̄n. Se not till 26:6.
”Gud”. Hebr.: ’El.
Ordagr.: ”henne”.
”Gud”. Hebr.: ’El; grek.: kyrịou, ”Jehova”.
”guld”. Hebr.: zahạv.
”och ... till guldet”. Hebr.: welakkẹthem. Se not till 28:16.
Anspelar uppenbarligen på sedvänjan att föra handen till munnen och kasta en slängkyss till en avgud. Bruket att kyssa en avgud nämns i 1Ku 19:18 och Hos 13:2.
”känt mig upprymd”, M; T: ”jublat triumferande”.
Ordagr.: ”hans kött”.
”mot stigen”, M; TLXXSyVg: ”för den resande”.
”som en jordemänniska (Adam; en människa)”. Hebr.: khe’adhạm, möjligen: ”(in)för en människa”, ”bland människor”.
Ordagr.: ”mitt märke (tecken)”, uppenbarligen i skrift, till bekräftelse av ett juridiskt dokument.
”den som har rättssak mot mig”. Ordagr.: ”min rättstvists man”. Hebr.: ’ish rivị.
Ordagr.: ”dess kraft”. Hebr.: kochạh.