Job 40:1–24

40  Och Jehova fortsatte att svara Job och sade:   ”Skall en som är klandersjuk tvista* med den Allsmäktige?+Låt den som tillrättavisar Gud* svara på det.”+  Och Job svarade Jehova och sade:   ”Se, jag är av ringa betydelse.+Vad kan jag svara dig?Jag har lagt handen på munnen.+   En gång har jag talat, och jag skall inte svara;ja, två gånger, och jag skall inte tillägga något.”  Jehova svarade då Job ur stormvinden+ och sade:   ”Jag ber dig, spänn bältet om dina höfter som en kraftfull man;+jag kommer att fråga dig, och du skall upplysa mig.+   Vill du verkligen göra min rättvisa ogiltig?Vill du förklara mig skyldig för att du skall få rätt?*+   Eller har du en arm som den sanne Gudens,*+och kan du dundra med en röst som hans?+ 10  Jag ber dig, pryd dig med överhöghet+ och upphöjdhet,+klä dig i värdighet+ och prakt.+ 11  Låt de häftiga utbrotten av din vrede flöda,+och ge akt på var och en som är högmodig och förnedra honom. 12  Ge akt på var och en som är högmodig, förödmjuka honom,+och trampa ner de ondskefulla där de är. 13  Göm dem alla i stoftet,+bind dem* i det fördolda, 14  så kommer också jag att prisa digdärför att din högra hand kan rädda dig. 15  Se nu på Bẹhemot,* som jag har gjort liksom dig.Den äter grönt gräs+ som en tjur. 16  Se kraften i dess höfteroch den dynamiska styrkan+ i bukens muskler. 17  Den låter sin svans hänga ner som en ceder,senorna i dess lår är sammanflätade. 18  Benen i dess kropp är rör av koppar,benstommen som stänger av smidesjärn. 19  Den är början av Guds* vägar;bara Han som har gjort+ den kan låta sitt svärd komma den nära. 20  Ty bergen bär sin avkastning åt den,+och alla markens vilda djur leker där.* 21  Under de törniga lotusträden lägger den sig,gömd i vass+ och sankmark.+ 22  De törniga lotusträden avskärmar den med sin skugga,regnflodsdalens popplar omger den. 23  Om floden är våldsam flyr den inte i panik.Den är trygg även om Jordan+ skulle bryta fram mot dess gap. 24  Kan man komma inför ögonen på den och fånga den?Kan någon genomborra dess nos med snaror?*

Fotnoter

”Skall ... tvista”. Motsvaras i hebr. av en infinitivus absolutus, en verbform som inte anger vare sig tid el. person.
”Gud”. Hebr.: ’Elọ̄ah.
”Menar du att jag har behandlat dig på ett sådant sätt att du inte skulle framstå som rättfärdig?”, LXX.
”som den sanne Gudens”. Hebr.: ka’Ẹl. Se not till 5Mo 33:26, ”som ... sanne Gud”.
Ordagr.: ”deras ansikten”.
El.: ”flodhästen”. Hebr.: vehemọ̄th, plur. av behemạh (jfr not till 1Mo 1:24, ”husdjur”); grek.: thērịa, ”de vilda djuren”; lat.(v. 10): Behẹmoth.
”Guds”. Hebr.: ’El.
”Och när han har stigit upp på ett brant berg, bereder han glädje åt fyrfotadjuren i djupet [grek.: en tōi tartạrōi, ”i tartaros”]”, LXX. Se Tillägg 4D.
I MLXX fortsätter detta kapitel med ytterligare 8 verser.