Jona 3:1–10
3 Sedan kom Jehovas ord till Jona för andra gången, och det löd:+
2 ”Bryt upp, gå till Nịneve, den stora staden, och ropa ut för henne den kungörelse+ som jag talar till dig.”
3 Då bröt Jona upp och gick till Nịneve i överensstämmelse med Jehovas* ord.+ Nu visade det sig att Nịneve var en stor stad för Gud*+ – det tog tre dagar att gå genom den.
4 Slutligen började Jona gå in i staden, så långt som man kunde gå på en dag, medan han ropade ut och sade: ”Bara fyrtio dagar till, så skall Nịneve omstörtas.”+
5 Och folket* i Nịneve satte tro till Gud,+ och de utropade en fasta och klädde sig i säckväv,+ från den störste till den minste bland dem.
6 När ordet nådde kungen i Nịneve,+ då steg han upp från sin tron och lade av sin ämbetsklädnad och klädde sig i säckväv och satte sig ner i askan.+
7 Dessutom lät han utropa och säga följande i Nịneve genom kungens och hans stormäns påbud:
”Ingen människa och inget husdjur, ingen nötboskap och ingen småboskap, får smaka något alls. Ingen får inta föda. Inte ens vatten får de dricka.+
8 Och må de klä sig i säckväv, både människor och husdjur; och må de ropa till Gud med kraft och vända tillbaka,+ var och en från sin onda väg och från det våld som är i deras händer.
9 Vem vet om inte den sanne Guden vänder om och känner ånger+ och vänder om från sin brinnande vrede, så att vi inte går under?”+
10 Och den sanne Guden fick se deras gärningar,+ att de hade vänt om från sin onda väg;+ och därför kände den sanne Guden ånger+ över den olycka som han hade talat om att vålla dem; och han lät den inte ske.+
Fotnoter
^ Se Tillägg 1C, § 3.
^ El.: ”en oerhört stor stad”, ”en gudomligt stor stad”. Hebr.: ‛ir-gedhōlạh lE’lohịm; grek.: pọlis megạlē tōi theōi. Jfr uttrycket ”ovanligt vacker” i Apg 7:20; se noten till den versen.
^ Ordagr.: ”männen”. Hebr.: ’anshẹ̄, plur. av ’ish.
