Predikaren 2:1–26
2 Jag sade i mitt hjärta:+ ”Kom nu, jag vill låta dig pröva på glädjen.+ Ja, njut av det goda.”+ Och se, också detta var tomhet.
2 Jag sade till skrattet: ”Vanvett!”+ och till glädjen:+ ”Vad tjänar den till?”
3 Jag utforskade det med mitt hjärta genom att liva upp min kropp* med vin+ – dock ledde jag mitt hjärta med vishet+ – och genom att gripa tag i dårskap, tills jag kunde se vad som var gott för människosönerna i det som de gör under himlen det antal livsdagar de har.+
4 Jag utförde stora verk.+ Jag byggde hus åt mig.+ Jag planterade vingårdar åt mig.+
5 Jag anlade trädgårdar och parker* åt mig,+ och jag planterade alla slags fruktträd i dem.
6 Jag anlade vattendammar åt mig+ för att med dem bevattna skogen av växande träd.+
7 Jag skaffade mig tjänare och tjänarinnor,+ och jag hade tjänare födda i mitt hus.*+ Jag fick också större hjordar av nötkreatur och småboskap än någon av dem som var före mig i Jerusalem.+
8 Jag samlade också silver och guld åt mig,+ och egendom som är kännetecknande för kungar och för provinser.+ Jag skaffade mig sångare och sångerskor+ och det som är människosönernas stora glädje:+ en kvinna, ja, kvinnor.+
9 Och jag blev stor, ja, större än någon som var före mig i Jerusalem.+ Dessutom förblev min vishet hos mig.+
10 Och inget av allt som mina ögon begärde undanhöll jag dem.+ Jag nekade inte mitt hjärta någon glädje, ty mitt hjärta fröjdades på grund av all min möda,+ och detta blev min lön för all min möda.+
11 Men jag vände mig till alla de verk som mina händer hade utfört och till det som jag med möda hade fullbordat,+ och se, allt var tomhet och ett jagande efter vind,+ och det var ingen fördel med något under solen.+
12 Och jag vände mig till att se på vishet+ och vanvett och dårskap.+ Ty vad kan den människa* göra som kommer efter kungen? Bara det som man redan förut har gjort.
13 Och jag såg att visheten har fördelar framför dårskapen,+ liksom ljuset har fördelar framför mörkret.+
14 Den vise har ögon i huvudet,+ den enfaldige vandrar i fullständigt mörker.+ Men jag vet också att ett och samma slut drabbar dem alla.+
15 Och jag sade i mitt hjärta:+ ”Det slut den enfaldige+ får, det drabbar också mig.”+ Varför blev jag då så övermåttan vis?+ Och jag sade i mitt hjärta: ”Också detta är tomhet.”
16 Ty minnet av den vise varar inte för evigt,* inte längre än minnet av den enfaldige.+ I de dagar som redan är på väg blir alla glömda. Och hur dör den vise? Tillsammans med den enfaldige.+
17 Och jag hatade livet,+ ty det verk som har utförts under solen tycktes mig vara olycksbringande.+ Allt var ju tomhet och ett jagande efter vind.+
18 Och jag hatade all min möda som jag hade haft under solen,+ allt det som jag skulle lämna åt den människa som skulle komma efter mig.+
19 Och vem vet om hon är vis eller dåraktig?+ Ändå får hon makt över frukten av all den möda som jag har haft och som jag har utfört med vishet under solen.+ Också detta är tomhet.
20 Och jag vände mig om och lät mitt hjärta gripas av förtvivlan+ över all den möda som jag hade haft under solen.
21 Ty här är en människa vars möda har varit förbunden med vishet och med kunskap och med framgång,*+ och så ger man det hon äger åt en människa som inte har lagt ner någon möda på det.+ Också detta är tomhet och ett stort elände.+
22 Ty vad får en människa* för all sin möda och för sitt hjärtas strävan som hon har mödat sig med under solen?+
23 Alla hennes dagar innebär ju hennes sysselsättning smärtor och grämelse,+ och inte ens om natten kan hennes hjärta lägga sig till vila.+ Också detta är tomhet.
24 Det finns inget bättre för människan än att hon äter och dricker och låter sin själ njuta av det som är gott på grund av hennes möda.+ Också detta, har jag sett, är från den sanne Gudens* hand.+
25 Ty vem äter+ och vem dricker* bättre än jag?+
26 Åt den människa som är god i hans ögon+ har han nämligen gett vishet och kunskap och glädje,+ men åt syndaren har han gett sysselsättningen att samla och föra samman, bara för att ge åt den som är god i den sanne Gudens ögon.+ Också detta är tomhet och ett jagande efter vind.+
Fotnoter
^ Ordagr.: ”mitt kött”.
^ ”och parker”. Hebr.: ufardesịm, plur. av pardẹs; LXXSy: ”och paradis (parkanläggningar)”.
^ ”tjänare födda i mitt hus”. Ordagr.: ”söner av huset”.
^ El.: ”den jordemänniska”.
^ ”för evigt”. Hebr.: le‛ōlạm.
^ El.: ”skicklighet”.
^ Ordagr.: ”vad visar det sig vara för människan”. Hebr.: meh-howẹh la’adhạm. Participet howẹh kommer från verbroten hawạh, som ligger till grund för Guds namn, Jehowạh.
^ ”den sanne Gudens”. Hebr.: ha’Elohịm, med den bestämda artikeln, ha, för att ge eftertryck. TSy: ”Jehovas”. Se Tillägg 1F.
^ ”dricker”, LXXBagsterSy; M: ”skyndar sig”.
