Sefanja 3:1–20

 Ve henne, den upproriska* och befläckade staden, förtryckets stad!+  Hon lyssnade inte till någon röst;+ hon tog inte emot tuktan.+ Hon förtröstade inte på Jehova.+ Hon närmade sig inte sin Gud.*+  Furstarna i hennes mitt var rytande lejon.+ Hennes domare var vargar om kvällen, som inte gnagde ben till morgonen.+  Hennes profeter var fräcka, de var förrädiska män.+ Hennes präster vanhelgade det som var heligt; de våldförde sig på lagen.+  Jehova var rättfärdig i hennes mitt;+ han utövade ingen orättfärdighet.+ Morgon efter morgon tillkännagav han sitt rättsliga beslut.+ När det blev ljust saknades det inte.+ Men den orättfärdige visste inte av någon skam.+  ”Jag utrotade nationer; deras hörntorn blev ödelagda. Jag förhärjade deras gator, så att ingen gick fram där. Deras städer lades öde, så att det inte fanns någon människa* där, så att det inte fanns någon invånare där.+  Jag sade: ’Du kommer säkert att frukta mig; du kommer att ta emot tuktan’,+ för att hennes boning inte skulle utrotas+ – allt som jag måste avkräva henne räkenskap för.+ Sannerligen, de var snara till att låta alla sina gärningar bringa fördärv.+  ’Vänta därför tåligt* på mig’,+ lyder Jehovas uttalande, ’till den dag då jag reser mig* för att ta byte.*+ Ty mitt domslut är detta: Jag skall samla nationer+ och kalla samman kungariken för att utösa min fördömelse över dem,+ all min brinnande vrede; ty av min nitälskans eld skall hela jorden* förtäras.+  Ty då skall jag förändra folkens språk till ett rent språk,*+ för att de alla skall anropa Jehovas namn,+ för att de skall tjäna honom skuldra vid skuldra.’*+ 10  Från trakten kring Etiopiens* floder skall de som ber enträget till mig, mitt skingrade folk, bära fram en gåva åt mig.+ 11  På den dagen skall du* inte skämmas på grund av alla de gärningar varmed du begick överträdelse mot mig,+ ty då skall jag avlägsna från din mitt dem som jublar högmodigt hos dig;+ och du skall aldrig mer vara högmodig på mitt heliga berg.+ 12  Och jag skall lämna kvar i din mitt ett ödmjukt och ringa folk,+ och de skall ta sin tillflykt till Jehovas namn.+ 13  De kvarvarande av Israel+ skall inte utöva någon orättfärdighet+ och inte tala lögn,+ och i deras mun skall det inte finnas en svekfull tunga;+ ty de skall beta och lägga sig,+ och ingen skall skrämma dem.”+ 14  Ropa högt av fröjd, dotter Sion! Brist ut i jubelrop,+ Israel! Gläd dig och jubla av allt hjärta, dotter Jerusalem!+ 15  Jehova har avlägsnat straffdomarna över dig.+ Han har undanröjt din fiende.+ Israels kung, Jehova, är i din mitt.+ Du skall inte mer frukta olycka.+ 16  På den dagen skall det sägas till Jerusalem: ”Var inte rädd, Sion.+ Låt inte dina händer sjunka.+ 17  Jehova, din Gud,* är i din mitt. Som en väldig man* skall han rädda.+ Han skall jubla över dig med glädje.+ Han tiger stilla i sin kärlek. Han skall fröjdas över dig med höga glädjerop. 18  Jag skall samla dem som är bedrövade+ över att de måste vara borta från dina högtider;+ de var borta från dig* därför att de bar smälek på grund av henne.+ 19  Se, på den tiden griper jag in mot alla som vållar dig betryck;+ och jag skall rädda dem som haltar,+ och dem som har förskingrats skall jag samla.+ Och jag skall göra dem till en lovprisning och till ett namn i hela det land där de har lidit skam. 20  På den tiden skall jag föra er hem, ja vid den tid då jag samlar er. Ty jag skall göra er till ett namn och till en lovprisning bland alla jordens folk, när jag låter era fångna vända tillbaka inför era ögon”, har Jehova sagt.+

Fotnoter

El.: ”smutsiga”.
”sin Gud”. Hebr.: ’Elohẹjha; grek.: ton theọn autẹ̄s.
”människa”. Hebr.: ’ish.
El.: ”Lev därför i förväntan”.
”jag reser mig (står upp)”. Hebr.: qumị; LXX(grek.: anastạseọ̄s mou)Vg(lat.: resurrectiọnis mẹae): ”min uppståndelses [dag]”. Se not till Mt 22:23.
”för att ta byte”. Ordagr.: ”för (till) byte”. Hebr.: le‛ạdh; LXXSy och genom en annan vokalisation: ”till ett vittnesbörd”; lat.: in futụrum, ”i framtiden”.
El.: ”landet”. Hebr.: ha’ạrets.
Ordagr.: ”[med] en enda skuldra”.
Ordagr.: ”en ren läpp”. Hebr.: safạh verurạh. Se 1Mo 11:1.
”Etiopiens”, LXXVg; M(hebr.: Khush)Sy: ”Kushs”; T(aram.): Họ̄dhu, ”Indiens”.
”du”, fem. sing. i hebr.; syftar på staden.
”din Gud”. Hebr.: ’Elohạjikh; grek.: ho theọs sou.
”Som en väldig man”. Hebr.: gibbọ̄r. Jfr not till Jes 10:21, ”den väldige Guden”.
”dig”, fem. sing. i hebr.; syftar på staden Jerusalem.