Första Krönikeboken 29:1–30
29 Kung David sa till alla de församlade: ”Min son Salomo, den som Gud har utvalt,+ är ung och oerfaren,+ och arbetet är stort, eftersom templet* inte byggs åt en människa, utan åt Jehova Gud.+
2 Och jag har under stor möda gjort förberedelser för Guds hus och skaffat fram guld till det som ska vara av guld, silver till det som ska vara av silver, koppar till det som ska vara av koppar, järn till det som ska vara av järn,+ trä+ till det som ska vara av trä, onyxstenar, särskilda stenar att sätta i murbruk, mosaikstenar, alla slags dyrbara stenar och alabasterstenar i stora mängder.
3 Och eftersom jag älskar min Guds hus+ ger jag också guld och silver från min privata förmögenhet+ till Guds hus, förutom allt som jag redan har skaffat fram till det heliga huset,
4 däribland 3 000 talenter* guld från Ofir+ och 7 000 talenter rent silver att överdra rummens* väggar med,
5 guld till det som ska vara av guld och silver till det som ska vara av silver, till alla de arbeten som hantverkarna ska utföra. Och vem av er vill komma fram och ge en gåva åt Jehova i dag?”+
6 Släkternas furstar och furstarna över Israels stammar, ledarna för grupperna på tusen och grupperna på hundra+ samt uppsyningsmännen över kungens affärer+ gick då villigt fram.
7 Och detta är vad de gav till tjänsten vid den sanne Gudens hus: 5 000 talenter guld,* 10 000 dareiker,* 10 000 talenter silver, 18 000 talenter koppar och 100 000 talenter järn.
8 Alla som hade dyrbara stenar gav dem till skattkammaren i Jehovas hus, under gersoniten+ Jẹhiels+ överinseende.
9 Folket var glada att få ge dessa frivilliga gåvor, för de gav gåvorna villigt och helhjärtat åt Jehova,+ och även kung David var mycket glad.
10 Sedan lovprisade David Jehova inför alla som var församlade. Han sa: ”Må du bli lovprisad, Jehova, vår far Israels Gud, i evigheters evighet.*
11 Dig, Jehova, tillhör storheten+ och styrkan+ och skönheten och prakten och värdigheten,*+ för allt i himlen och på jorden är ditt.+ Riket tillhör dig, Jehova,+ du är överhuvud över allt.
12 Rikedom och ära kommer från dig,+ och du styr över allting.+ I din hand är kraft+ och styrka,+ och du har makt att upphöja+ och att ge styrka åt alla.+
13 Därför tackar vi dig, vår Gud, och lovprisar ditt sköna namn.
14 Men vem är jag och vad är mitt folk, att vi skulle kunna ge sådana frivilliga gåvor? Allt tillhör ju dig, och det som vi har gett dig kommer från din hand.
15 För inför dig är vi invandrare och utlänningar, precis som alla våra förfäder.+ Våra dagar på jorden är som en skugga,+ utan hopp.
16 Jehova, vår Gud, all denna rikedom som vi har skaffat för att bygga ett hus åt ditt heliga namn, det kommer från dig, och det är ditt alltsammans.
17 Min Gud, jag vet mycket väl att du granskar hjärtan+ och att du älskar uppriktighet.*+ Jag har villigt gett alla dessa gåvor av ett rent och ärligt* hjärta, och jag fylls av lycka när jag ser hur villigt ditt folk ger gåvor till dig.
18 Jehova, våra förfäder Abrahams, Isaks och Israels Gud, hjälp ditt folk att för alltid bevara denna villiga inställning, och få deras hjärtan att vända sig till dig.+
19 Och ge min son Salomo ett hängivet* hjärta,+ så att han rättar sig efter dina bud,+ påminnelser och förordningar. Hjälp honom att göra det och att bygga templet* som jag har gjort förberedelser för.”+
20 David sa sedan till de församlade: ”Lovprisa Jehova, er Gud.” Då lovprisade de alla Jehova, sina förfäders Gud, och föll på knä och böjde sig ner inför Jehova och kungen.
21 Och dagen efter fortsatte de att offra slaktoffer åt Jehova och att offra brännoffer+ åt Jehova: 1 000 ungtjurar, 1 000 baggar och 1 000 bagglamm med tillhörande dryckesoffer.+ De offrade slaktoffer i stor mängd för hela Israel.+
22 De åt och drack med stor glädje+ inför Jehova den dagen. Och för andra gången gjorde de Salomo, Davids son, till kung och smorde honom inför Jehova till att vara ledare+ och även Sadok till att vara präst.+
23 Salomo satte sig på Jehovas tron+ som kung i sin far Davids ställe. Han var framgångsrik, och alla israeliterna lydde honom.
24 Alla furstarna,+ krigarna+ och även alla kung Davids söner+ underordnade sig kung Salomo.
25 Och Jehova gjorde Salomo oerhört mäktig inför ögonen på alla israeliter och skänkte honom en kunglig värdighet som ingen kung i Israel hade haft före honom.+
26 David, Isais son, regerade alltså över hela Israel.
27 Han var kung över Israel i 40 år, 7 år i Hebron+ och 33 år i Jerusalem.+
28 Han dog i hög ålder+ och kunde se tillbaka på ett långt liv* med rikedom och ära, och hans son Salomo efterträdde honom på tronen.+
29 Kung Davids historia, från början till slut, har siaren Samuel, profeten Natan+ och synskådaren Gad+ nedtecknat.
30 De har nedtecknat allt om hans kungavälde, hans stora bedrifter och de händelser som rörde honom, Israel och alla riken runt omkring.
Fotnoter
^ Eller ”borgen”, ”palatset”.
^ Ca 100 ton. En talent motsvarade 34,2 kg. Se Tillägg B14.
^ Ordagrant ”husens”.
^ Dvs. 171 ton.
^ Dareiken var ett persiskt guldmynt. Se Tillägg B14.
^ Eller ”från evighet till evighet”.
^ Eller ”majestätet”.
^ Eller ”rättrådighet”.
^ Eller ”rättrådigt”.
^ Eller ”helt”.
^ Eller ”borgen”, ”palatset”.
^ Ordagrant ”och mätt av dagar”.
