Första Moseboken 2:1–25
2 Så färdigställdes himlen och jorden och allt som hör till dem.*+
2 Den sjunde dagen hade Gud fullbordat sitt arbete,* och på den dagen började han vila från sitt arbete.*+
3 Och Gud välsignade den sjunde dagen och bestämde att den skulle vara helig, för på den dagen började han vila efter att ha skapat allt enligt sin avsikt.
4 Det här är den historiska berättelsen om himlen och jorden när de blev till, om den dag då Jehova* Gud skapade jorden och himlen.+
5 Det fanns ännu inga buskar på jorden, och inga växter hade börjat spira, för Jehova Gud hade inte låtit något regn falla på jorden, och det fanns inga människor som kunde bruka marken.
6 Men det steg upp en dimma från jorden som vattnade marken.
7 Jehova Gud formade människan av jord+ från marken och blåste in livets andedräkt i näsborrarna,+ och människan blev en levande varelse.*+
8 Och Jehova Gud planterade en trädgård österut, i Eden,+ och där satte han människan som han hade skapat.+
9 Jehova Gud lät vackra träd med god frukt växa upp, och även livets träd+ mitt i trädgården och kunskapens träd, kunskapen om gott och ont.+
10 Från Eden rann det ut en flod som vattnade trädgården. Den delade sig sedan i fyra floder.
11 Den första floden heter Pison. Det är den som flyter kring landet Havịla, där det finns guld.
12 Guldet i landet är rent, och det finns också bdelliumharts och onyxsten där.
13 Den andra floden heter Gihon. Det är den som flyter kring landet Kush.
14 Den tredje floden heter Hịddekel.*+ Det är den som flyter öster om Assyrien.+ Och den fjärde floden heter Eufrat.+
15 Jehova Gud satte människan i Edens trädgård för att odla den och sköta om den.+
16 Sedan gav Jehova Gud människan denna befallning: ”Du får äta fritt av alla träd i trädgården+
17 utom av kunskapens träd, kunskapen om gott och ont. För den dag du äter av det ska du dö.”*+
18 Sedan sa Jehova Gud: ”Det är inte bra för mannen* att vara ensam. Jag ska göra en medhjälpare åt honom, en som kompletterar* honom.”+
19 Jehova Gud hade format alla vilda djur och alla himlens flygande varelser av jord, och nu förde han dem till mannen för att se vad han skulle kalla dem. Och alla de levande varelserna* fick det namn som han valde.+
20 Han namngav alla tamdjur, alla himlens flygande varelser och alla vilda djur. Men det fanns fortfarande ingen medhjälpare som kompletterade mannen.
21 Därför lät Jehova Gud en djup sömn falla över mannen. Och medan han sov tog han ett av hans revben och slöt sedan till öppningen.
22 Och Jehova Gud gjorde en kvinna av revbenet som han hade tagit från mannen* och förde henne till honom.+
23 Då sa mannen:
”Äntligen ben av mina benoch kött av mitt kött!
Hon ska kallas kvinna,*för av mannen är hon tagen.”+
24 Därför ska en man lämna sin far och sin mor och hålla sig till* sin hustru, och de ska bli ett.*+
25 Både mannen och hans hustru var nakna,+ men ändå var de inte generade.
Fotnoter
^ Ordagrant ”och hela deras här”.
^ Eller ”det han hade gjort”.
^ Eller ”det han hade gjort”.
^ Första stället där Guds unika egennamn, יהוה (JHWH), förekommer. Se Tillägg A4.
^ Eller ”själ”. Hebreiska: nẹfesh, som ordagrant betyder ”en som andas”. Se Ordförklaringar under ”Själ”.
^ Eller ”Tigris”.
^ Eller ”ovillkorligen dö”.
^ Eller ”människan”.
^ Eller ”motsvarar”.
^ Ordagrant ”människan”, dvs. den första människan.
^ Ordagrant ”maninna”.
^ Eller ”stanna kvar hos”.
^ Ordagrant ”ett kött”.
