Första Moseboken 29:1–35

  • Jakob träffar Rakel (1–14)

  • Jakob blir förälskad i Rakel (15–20)

  • Jakob gifter sig med Lea och Rakel (21–29)

  • Jakobs fyra söner med Lea: Ruben, Simeon, Levi och Juda (30–35)

29  Därefter reste Jakob vidare och kom till landet där Österns folk bor.  Där fick han se en brunn på ett fält och tre fårhjordar som låg vid den, för man brukade ge hjordarna vatten från den brunnen. Och över brunnens öppning låg det en stor sten.  När alla hjordarna hade samlats brukade man vältra bort stenen och ge dem vatten. Sedan lade man tillbaka stenen över brunnen.  Jakob frågade nu dem som var där: ”Mina bröder, var kommer ni ifrån?” De svarade: ”Vi är från Haran.”+  Då sa han: ”Känner ni Laban,+ Nahors+ sonson?” De svarade: ”Ja, vi känner honom.”  Han sa: ”Hur är det med honom?” ”Bra”, svarade de, ”och där borta kommer hans dotter Rakel+ med fåren.”  Jakob fortsatte: ”Det är ju fortfarande mitt på dagen. Det är inte dags att samla ihop hjordarna än. Ge fåren vatten och för ut dem på bete igen.”  Då sa de: ”Det kan vi inte göra förrän alla hjordarna är samlade och stenen tagits bort från brunnen. Då ger vi fåren vatten.”  Medan de pratade kom Rakel med sin fars får, för hon var herde. 10  När Jakob fick se sin morbror Labans dotter Rakel komma med Labans får gick han genast fram och vältrade bort stenen från brunnens öppning och gav fåren vatten. 11  Sedan kysste Jakob Rakel och började gråta högt. 12  Och han berättade för henne att han var släkt* med hennes far och att han var Rebeckas son. Då sprang hon i väg och berättade det för sin far. 13  Så fort Laban+ fick höra nyheten om sin systerson Jakob skyndade han i väg för att möta honom. Han kramade om honom och kysste honom och tog med honom hem. Och Jakob berättade för Laban om allt som hade hänt. 14  Laban sa till honom: ”Du är verkligen mitt kött och blod.”* Och Jakob stannade hos honom en hel månad. 15  Laban sa sedan till Jakob: ”Du ska väl inte arbeta för mig utan betalning bara för att du är min släkting?*+ Säg vad du vill ha i lön.”+ 16  Laban hade två döttrar. Den äldsta hette Lea, och den yngsta hette Rakel.+ 17  Leas ögon hade ingen lyster, men Rakel var en mycket vacker och attraktiv kvinna. 18  Jakob hade blivit förälskad i Rakel, så han sa: ”Jag är villig att arbeta för dig i sju år för din yngsta dotter Rakel.”+ 19  Då sa Laban: ”Jag ger henne hellre till dig än till någon annan man. Stanna kvar hos mig.” 20  Och Jakob arbetade i sju år för att få Rakel,+ men han älskade henne så mycket att det bara kändes som några dagar. 21  Sedan sa Jakob till Laban: ”Nu är tiden inne. Ge mig min hustru, så att jag kan få ligga med henne.” 22  Då samlade Laban folket på orten och ordnade en fest. 23  Men under kvällen tog han sin dotter Lea och förde henne till Jakob, och han låg med henne. 24  Och Laban gav sin tjänstekvinna Silpa till sin dotter Lea som tjänstekvinna.+ 25  På morgonen upptäckte Jakob att det var Lea. Så han sa till Laban: ”Vad har du gjort? Var det inte för Rakel som jag arbetade hos dig? Varför har du lurat mig?”+ 26  Då sa Laban: ”Här på orten brukar vi inte gifta bort den yngre dottern före den äldre. 27  Fira först Leas bröllopsvecka. Sedan ska du få Rakel också, om du lovar att arbeta för mig i sju år till.”+ 28  Jakob gjorde så och firade Leas vecka. Sedan gav Laban honom sin dotter Rakel till hustru. 29  Och Laban gav sin tjänstekvinna Bilha+ till sin dotter Rakel som tjänstekvinna.+ 30  Så låg Jakob med Rakel också, och han älskade Rakel mer än Lea. Han arbetade sedan hos Laban i sju år till.+ 31  När Jehova såg att Lea var oälskad* såg han till att hon kunde bli gravid,*+ men Rakel kunde inte få barn.+ 32  Och Lea blev gravid och födde en son och gav honom namnet Ruben,*+ för hon sa: ”Jehova har sett mitt lidande.+ Nu kommer min man att älska mig.” 33  Och hon blev gravid igen och födde en son. Då sa hon: ”Jehova har hört att jag inte är älskad, så han gav mig en son till.” Och hon gav honom namnet Simeon.*+ 34  Hon blev gravid ännu en gång och födde en son. Då sa hon: ”Den här gången kommer min man att hålla sig till mig, eftersom jag har fött honom tre söner.” Därför fick han namnet Levi.*+ 35  Hon blev gravid ytterligare en gång och födde en son. Då sa hon: ”Nu ska jag prisa Jehova.” Därför gav hon honom namnet Juda.*+ Sedan fick hon inte fler barn på ett tag.

Fotnoter

Ordagrant ”bror”.
Ordagrant ”ben och kött”.
Ordagrant ”bror”.
Ordagrant ”hatad”.
Ordagrant ”öppnade han hennes livmoder”.
Betyder ”se, en son!”
Betyder ”som hör”.
Betyder ”fasthållande”, ”anslutning”.
Betyder ”prisad”, ”föremål för lovprisning”.