Första Moseboken 9:1–29
9 Gud välsignade sedan Noa och hans söner och sa till dem: ”Skaffa barn så att ni blir många och befolkar jorden.+
2 Alla vilda djur på jorden, alla flygande varelser i himlen, allt som rör sig på marken och alla fiskar i havet ska fortsätta känna skräck och fruktan för er. Ni får nu makt över dem.+
3 Alla djur som lever på jorden får ni äta.+ Precis som ni fick de gröna växterna som mat ger jag er nu allt detta.+
4 Men kött som har blodet kvar i sig,+ det vill säga livet, får ni inte äta.+
5 Och dessutom, den som utgjuter ert blod, som är ert liv, ska jag ställa till svars. Jag kommer att hålla alla levande varelser ansvariga. Om någon tar sin broders liv ska jag ställa honom till svars för det.+
6 Om någon utgjuter en människas blod ska hans eget blod utgjutas av människor,+ för jag har skapat människan till min avbild.*+
7 Och ni ska skaffa barn så att ni blir många och befolkar hela jorden.”+
8 Sedan sa Gud till Noa och hans söner:
9 ”Nu sluter jag ett förbund med er+ och med era avkomlingar
10 och med alla djur som kom ut ur arken – fåglarna, de vilda djuren och de tama djuren – ja alla djur på jorden.+
11 Jag sluter alltså ett förbund med er: Aldrig mer ska allt levande utplånas i en översvämning,* och aldrig mer ska en översvämning ödelägga jorden.”+
12 Och Gud tillade: ”Det här är tecknet på det förbund som jag för all framtid sluter med er och alla djur som är hos er:
13 Jag sätter min regnbåge bland molnen, och den ska vara ett tecken på förbundet mellan mig och jorden.
14 När jag låter moln torna upp sig över jorden och regnbågen syns bland molnen,
15 ska jag komma ihåg mitt förbund med er och med alla slags djur, och aldrig mer ska en översvämning utplåna allt levande.+
16 Och regnbågen ska synas bland molnen, och när jag ser den ska jag komma ihåg det eviga förbundet mellan mig och alla levande varelser på jorden.”
17 Gud upprepade för Noa: ”Det här är tecknet på det förbund som jag sluter med allt levande på jorden.”+
18 Noas söner som kom ut ur arken var Sem, Ham och Jafet.+ Ham blev längre fram far till Kanaan.+
19 Detta var Noas tre söner, och hela jordens befolkning härstammar från dem.+
20 Noa började bruka jorden, och han anlade en vingård.
21 En dag drack han av vinet och blev berusad, och han klädde av sig inne i sitt tält.
22 Ham, Kanaans far, såg sin fars nakenhet,* och han gick ut och berättade det för sina två bröder.
23 Då tog Sem och Jafet en mantel och lade den på sina axlar och gick baklänges in i tältet. Och de täckte över sin far, men de tittade bort så att de inte såg sin fars nakenhet.
24 När Noa vaknade upp ur sitt rus och fick veta vad hans yngste son hade gjort mot honom
25 sa han:
”En förbannelse ska drabba Kanaan.+
Han ska bli slav* åt sina bröder.”+
26 Och han tillade:
”Lovprisa Jehova, Sems Gud,låt Kanaan bli slav åt Sem.*+
27 Må Gud ge Jafet vidsträckta områden,och må han bo i Sems tält.
Låt Kanaan bli slav även åt honom.”
28 Efter översvämningen levde Noa ytterligare 350 år.+
29 Noa blev alltså 950 år, och sedan dog han.
Fotnoter
^ Ordagrant ”till Guds avbild skapade han människan”.
^ Eller ”flod”.
^ Uttrycket kan avse någon form av sexuell handling.
^ Ordagrant ”slavars slav”.
^ Ordagrant ”honom”.
