Andra Krönikeboken 13:1–22
13 Under kung Jerọbeams 18:e år blev Abịa kung över Juda.+
2 Han regerade tre år i Jerusalem. Hans mor hette Mikaja+ och var dotter till Ụriel från Gịbea.+ Abịa och Jerọbeam låg i krig med varandra.+
3 Abịa drog ut i krig med en armé på 400 000 mäktiga, tränade* krigare.+ Och Jerọbeam ställde upp sig i stridsformering mot honom med 800 000 tränade* män, mäktiga krigare.
4 Abịa stod på berget Semarạjim, som ligger i Efraims bergstrakt, och sa: ”Lyssna på mig, Jerọbeam och hela Israel!
5 Vet ni inte att det var till David, ja till honom och hans söner, som Jehova, Israels Gud, gav makten över Israel för all framtid+ genom ett saltförbund?*+
6 Men Jerọbeam,+ Nebats son, Davids son Salomos tjänare, reste sig mot sin herre och gjorde uppror.+
7 Och respektlösa dagdrivare anslöt sig till honom, och de blev starkare än Rehạbeam, Salomos son, för han var ung och vek och kunde inte stå emot dem.
8 Och nu tror ni att ni kan stå emot Jehovas kungadöme som tillhör Davids söner, eftersom ni är många och har guldkalvarna som Jerọbeam gjorde till gudar åt er.+
9 Ni har ju drivit bort Jehovas präster,+ Arons avkomlingar, och leviterna och har utsett egna präster, precis som folk i andra länder gör.+ Vem som helst som kom med* en ungtjur och sju baggar kunde bli präst åt gudar som inte är gudar.
10 Vi däremot har Jehova som vår Gud,+ vi har inte övergett honom. Våra präster, Arons avkomlingar, utför tjänst inför Jehova, och leviterna bistår dem i arbetet.
11 De låter rök stiga upp från brännoffren åt Jehova varje morgon och varje kväll+ tillsammans med väldoftande rökelse.+ De lägger det staplade brödet*+ på bordet av rent guld, och de tänder det gyllene lampstället+ och lamporna varje kväll.+ Vi håller våra förpliktelser mot Jehova, vår Gud, men ni har övergett honom.
12 Så den sanne Guden är med oss och leder oss! Hans präster har signaltrumpeterna för att blåsa stridssignal mot er. Israels män, strid inte mot Jehova, era förfäders Gud, för ni kommer inte att lyckas.”+
13 Men Jerọbeam sände i väg en styrka som lade sig i bakhåll. Huvudstyrkan befann sig alltså framför Juda och den andra gruppen bakom.
14 När Judas män såg sig om märkte de att de blev anfallna både framifrån och bakifrån. Då började de ropa högt till Jehova+ medan prästerna blåste i trumpeterna.
15 Sedan höjde Judas män ett stridsrop, och när stridsropet ljöd lät den sanne Guden Jerọbeam och hela Israel lida nederlag inför Abịa och Juda.
16 Israel flydde för Juda, och Gud gav dem i deras hand.
17 Abịa och hans män krossade dem, och 500 000 tränade* män på Israels sida stupade.
18 Alltså förödmjukades Israels män vid det tillfället, men Judas män var starkare eftersom de förtröstade* på Jehova, sina förfäders Gud.+
19 Abịa förföljde Jerọbeam och erövrade några städer från honom: Betel+ med underlydande* städer, Jesạna med underlydande städer och Ẹfrajin+ med underlydande städer.
20 Jerọbeam fortsatte att vara försvagad så länge Abịa levde. Sedan slog Jehova Jerọbeam, och han dog.+
21 Men Abịa blev allt mäktigare. Han hade 14 hustrur+ och fick 22 söner och 16 döttrar.
22 Abịas historia i övrigt, både hans ord och gärning, har nedtecknats i profeten Iddos skrifter.*+
Fotnoter
^ Ordagrant ”utvalda”.
^ Ordagrant ”utvalda”.
^ Dvs. ett bestående och oföränderligt förbund.
^ Ordagrant ”kom för att fylla sin hand med”.
^ Dvs. skådebrödet.
^ Ordagrant ”utvalda”.
^ Ordagrant ”stödde sig”.
^ Eller ”omgivande”.
^ Eller ”utläggning”, ”kommentar”.
