Andra Samuelsboken 17:1–29
17 Ahitọfel sa till Ạbsalom: ”Låt mig välja ut 12 000 man och sätta efter David i natt.
2 Jag ska överfalla honom när han är utmattad och kraftlös.*+ Han kommer att gripas av panik, och alla som är hos honom kommer att fly. Jag ska bara döda kungen, ingen annan.+
3 Sedan ska jag föra alla på hans sida tillbaka till dig. Om de vänder tillbaka eller inte beror på vad som händer med mannen du är ute efter. På det viset kan hela folket få frid.”
4 Både Ạbsalom och alla äldste i Israel tyckte att det var ett bra förslag.
5 Men Ạbsalom sa: ”Kalla även på arkiten Husaj,+ så får vi höra vad han har att säga.”
6 Därför kom Husaj in till Ạbsalom, och Ạbsalom sa: ”Det här var Ahitọfels råd. Ska vi följa det? Om inte, så säg vad vi ska göra.”
7 Då svarade Husaj: ”Ahitọfels råd är inte bra i det här fallet!”+
8 Husaj fortsatte: ”Du känner ju din far och hans män och vet att de är starka och mäktiga,+ och de är lika rasande* som en björnhona som har mist sina ungar.+ Dessutom är din far en krigare,+ och han övernattar inte bland sina män.
9 I denna stund håller han sig säkert gömd i en av grottorna* eller på något annat ställe.+ Om han anfaller först kommer folk att säga: ’Ạbsaloms anhängare har blivit besegrade!’
10 Till och med en modig man med ett lejons hjärta+ kommer att förlora sitt mod. För hela Israel vet ju att din far är en kraftfull man+ och att alla hans män är orädda.
11 Det här är mitt råd: Samla alla israeliter från Dan till Beershẹba+ hos dig, lika många som sandkornen på havets strand,+ och led dem i striden.
12 Vi ska anfalla honom där han gömmer sig, och vi ska komma över honom precis som daggen som faller på marken. Inte en enda kommer att överleva, varken han eller någon av hans män.
13 Om han söker skydd i en stad ska hela Israel ta med sig rep till den staden, och vi ska släpa ner staden till dalen. Inte ett enda gruskorn ska lämnas kvar.”
14 Då sa Ạbsalom och Israels män: ”Arkiten Husajs råd är bättre+ än Ahitọfels!” Jehova hade nämligen bestämt att Ahitọfels goda råd inte skulle följas,+ för Jehova ville att Ạbsalom skulle drabbas av olycka.+
15 Husaj berättade sedan för prästerna Sadok och Ẹbjatar+ vilket råd Ahitọfel hade gett Ạbsalom och Israels äldste och vilket råd han själv hade gett.
16 Han uppmanade dem att skynda sig att meddela David: ”Övernatta inte i vildmarken vid Jordans vadställen* i natt, utan korsa omedelbart floden! Annars kommer kungen och alla som följer honom att utplånas.”*+
17 Jonatan+ och Ahimạas+ var vid Rogelkällan,+ och en tjänsteflicka gick dit och rapporterade för dem så att de kunde gå och berätta för kung David. De vågade nämligen inte visa sig i staden.
18 Men en ung man fick syn på dem och berättade det för Ạbsalom. Då skyndade sig de båda männen i väg och kom till en man i Bạhurim+ som hade ett hus med en brunn på gården. De klev ner i den,
19 och sedan lade mannens hustru ett tygstycke över brunnsöppningen och täckte det med krossade sädeskorn. Och ingen märkte något.
20 När Ạbsaloms tjänare kom hem till kvinnan frågade de: ”Var är Ahimạas och Jonatan?” Hon svarade: ”De gick vidare ner mot vattnet.”+ Därför fortsatte de leta efter männen, men när de inte kunde hitta dem återvände de till Jerusalem.
21 När de hade gått sin väg tog sig männen upp ur brunnen. Och de gick och informerade kung David och sa: ”Bryt upp och korsa floden på en gång!” Och så berättade de vilket råd Ahitọfel hade gett.+
22 David och alla som var med honom gav sig genast av och började gå över Jordan, och i gryningen hade alla korsat floden.
23 När Ahitọfel märkte att man inte följde hans råd sadlade han en åsna och återvände hem till staden där han bodde.+ Han gav instruktioner till sitt hushåll,+ och sedan hängde* han sig.+ Han dog alltså och blev begravd i sin familjegrav.
24 Under tiden gav sig David av till Mahanạjim,+ och Ạbsalom gick över Jordan med alla Israels män som var med honom.
25 Ạbsalom hade gett Amạsa+ befälet över hären i Joabs+ ställe. Amạsa var son till israeliten Jitra och till Abigạjil,+ som var dotter till Nahas och syster till Serụja, Joabs mor.
26 Israeliterna och Ạbsalom slog läger i Gilead.+
27 När David kom fram till Mahanạjim möttes han av Sobi, Makir och Barsịllaj. Sobi var son till Nahas från ammoniternas stad Rabba,+ Makir+ var son till Ạmmiel från Lo-Debạr, och Barsịllaj+ var en gileadit från Rọgelim.
28 De hade tagit med sig sängar, skålar, lerkärl, vete, korn, mjöl, rostad säd, bondbönor, linser, torkad säd,
29 honung, smör, ost* och får. De kom ut med allt detta till David och alla som följde honom så att de kunde äta,+ eftersom de förstod att männen i vildmarken var hungriga och trötta och törstiga.+
Fotnoter
^ Eller ”kraftlös i båda händerna”.
^ Eller ”bittra”.
^ Eller ”hålorna”, ”ravinerna”.
^ Ordagrant ”uppslukas”.
^ Eller möjligen ”vid ökenslätterna”.
^ Eller ”ströp”.
^ Ordagrant ”kvarg av komjölk”.
