Andra Samuelsboken 7:1–29

  • David får inte bygga templet (1–7)

  • Förbundet med David om ett kungadöme (8–17)

  • Davids tacksamhetsbön (18–29)

7  När kungen hade installerat sig i sitt palats+ och Jehova hade gett honom ro från alla fiender runt omkring  sa kungen till profeten Natan:+ ”Här bor jag i ett hus av cederträ+ medan den sanne Gudens ark står under tältdukar.”+  Natan svarade: ”Gör allt som ligger dig varmt om hjärtat, för Jehova är med dig.”+  Men samma natt sa Jehova till Natan:  ”Gå till min tjänare David och säg: ’Så här säger Jehova: ”Skulle du bygga ett hus som jag ska bo i?+  Från den dag jag förde israeliterna ut ur Egypten ända till denna dag har jag inte bott i ett hus,+ utan jag har flyttat* runt och bott i ett tält och i en tälthelgedom.+  Under lång tid vandrade jag med israeliterna,* och jag gjorde ledarna över Israels stammar till herdar för mitt folk, men frågade jag någonsin någon av dem: ’Varför har ni inte byggt ett hus av cederträ åt mig?’”’  Säg nu till min tjänare David: ’Så här säger arméernas Jehova: ”Jag tog dig från betesmarkerna, där du följde fåren,*+ och gjorde dig till ledare för mitt folk Israel.+  Jag är med dig vart du än går,+ och jag ska utplåna alla fiender i din väg,+ och jag ska göra ditt namn stort,+ lika stort som namnen på de mäktigaste männen på jorden. 10  Jag ska se till att mitt folk Israel har en plats där de kan rota sig, och där ska de få bo utan att behöva oroa sig mer. Onda människor ska inte förtrycka dem som de gjorde förr,+ 11  som de har gjort ända sedan jag insatte domare+ över mitt folk Israel. Och jag ska ge dig ro från alla dina fiender.+ Jehova har också berättat för dig att Jehova ska bygga dig ett hus.*+ 12  När dina dagar är till ända+ och du går till vila hos dina förfäder, då ska jag låta din avkomling, din egen son, efterträda dig, och jag ska befästa hans kungadöme.+ 13  Det är han som ska få bygga ett hus till ära för mitt namn,+ och jag ska befästa hans rikes tron för alltid.+ 14  Jag ska vara hans far, och han ska vara min son.+ När han gör det som är fel ska jag tillrättavisa honom med människors käpp, jag ska slå honom med människors hand.*+ 15  Min lojala kärlek ska inte tas ifrån honom som i fallet med Saul,+ som jag avsatte inför dig. 16  Ditt hus och ditt kungadöme ska bestå för alltid, och din tron ska vara befäst för alltid.”’”+ 17  Natan återgav alla dessa ord och hela denna syn för David.+ 18  Då gick kung David in och satte sig ner inför Jehova och sa: ”Suveräne Herre Jehova, vem är jag? Och vad är mitt hus, eftersom du har fört mig så här långt?+ 19  Som om detta inte var nog, suveräne Herre Jehova, så har du också berättat att mitt hus ska bestå till en avlägsen framtid. Och detta är en anvisning* för alla människor, suveräne Herre Jehova. 20  Vad mer kan din tjänare David säga? Du känner ju mig,+ suveräne Herre Jehova. 21  Enligt ditt ord och din vilja* har du gjort allt detta storslagna och berättat om det för din tjänare.+ 22  Därför är du högt upphöjd,+ suveräne Herre Jehova. Det finns ingen som du,+ och det finns ingen Gud förutom du.+ Allt vi har hört bekräftar det. 23  Och vilket annat folk på jorden är som ditt folk Israel?+ Gud drog ut och friköpte dem för att de skulle bli hans folk,+ och han gjorde sig ett namn+ genom att utföra stora och mäktiga gärningar för dem.+ Du drev undan folken och deras gudar för ditt folks skull, som du friköpte åt dig från Egypten. 24  Du har gjort Israel till ditt eget folk för all framtid,+ och du, Jehova, har blivit deras Gud.+ 25  Jehova Gud, håll fast vid löftet som du har gett angående mig och mitt hus nu och för all framtid, och låt det bli precis som du har lovat.+ 26  Låt ditt namn bli upphöjt för evigt,+ så att människor säger: ’Arméernas Jehova är Gud över Israel.’ Och låt din tjänare Davids hus bli befäst inför dig.+ 27  För du, arméernas Jehova, Israels Gud, har uppenbarat för mig, din tjänare: ’Jag ska bygga ett hus* åt dig.’+ Det är därför jag, din tjänare, har dristat mig att* be denna bön till dig. 28  Suveräne Herre Jehova, du är den sanne Guden, och dina ord är sanna,+ och du har lovat mig allt detta goda. 29  Därför ber jag dig att välsigna mitt hus, och må det bestå för evigt inför dig,+ för det har du lovat, suveräne Herre Jehova. Må din välsignelse vila över din tjänares hus för evigt.”+

Fotnoter

Ordagrant ”vandrat”.
Ordagrant ”Israels söner”.
Eller ”hjorden”.
Dvs. en kunglig dynasti.
Eller möjligen ”Adams söners slag”.
Eller ”lag”.
Ordagrant ”ditt hjärta”.
Dvs. en kunglig dynasti.
Ordagrant ”har funnit sitt hjärta för att”.