Apostlagärningarna 10:1–48
10 I Caesarẹa fanns det en man som hette Cornelius, en officer* vid den italiska bataljonen,* som den kallades.
2 Han var en uppriktigt troende* man, och både han och hans hushåll hade djup respekt för Gud. Han gav många gåvor till de fattiga* och bad ofta innerliga böner till Gud.
3 Ungefär vid nionde timmen+ på dagen* fick han en syn. Han såg tydligt Guds ängel komma in till honom och säga: ”Cornelius!”
4 Cornelius stirrade förskräckt på honom och frågade: ”Vad är det, herre?” Han sa: ”Gud har hört dina böner+ och sett gåvorna du ger till de fattiga.*
5 Så skicka några män till Joppe och hämta en man som heter Simon. Han kallas också Petrus.
6 Han är gäst hos garvaren Simon, som bor i ett hus vid havet.”
7 Så fort ängeln som talade med honom hade försvunnit kallade Cornelius till sig två av sina tjänare och en soldat i hans tjänst som var troende.*
8 Han berättade allt för dem och skickade i väg dem till Joppe.
9 Nästa dag, samtidigt som de närmade sig staden, gick Petrus upp på taket ungefär vid sjätte timmen* för att be.
10 Men han blev mycket hungrig och ville ha något att äta. Medan man gjorde i ordning en måltid föll han i trans.+
11 Han såg att himlen hade öppnats och att det var något* som sänktes ner på jorden. Det liknade ett stort linneskynke som hängde i sina fyra hörn.
12 I det fanns alla slags fyrbenta djur och kräldjur som lever på jorden och alla slags fåglar som flyger i himlen.
13 Sedan hördes en röst som sa: ”Res dig, Petrus, slakta och ät!”
14 Men Petrus sa: ”Absolut inte, Herre, för jag har aldrig ätit något som är otillåtet eller orent.”+
15 Då talade rösten till honom igen, för andra gången: ”Sluta kalla det som Gud har renat för orent.”
16 Rösten hördes en tredje gång, och sedan lyftes allt* upp till himlen.
17 Medan Petrus fortfarande var förvirrad och grubblade över vad synen kunde betyda kom männen som Cornelius hade skickat. De hade frågat sig fram till Simons hus och stod nu vid porten.+
18 De ropade och undrade om Simon, som också kallades Petrus, bodde där.
19 Medan Petrus fortfarande funderade över synen sa anden:+ ”Tre män söker dig.
20 Så res dig, gå ner och följ med dem utan att tveka, för det är jag som har skickat dem.”
21 Då gick Petrus ner till männen och sa: ”Här är jag, det är mig ni söker. Varför har ni kommit hit?”
22 De sa: ”Vi har skickats hit av Cornelius,+ en officer som är en rättfärdig man med djup respekt för Gud, och han har gott rykte bland alla judarna. Genom en helig ängel har Gud uppmanat honom att sända bud efter dig och höra vad du har att säga.”
23 Då bjöd han in dem, och de stannade som hans gäster.
Nästa dag gav han sig i väg tillsammans med dem, och några av bröderna från Joppe följde med honom.
24 Dagen därpå kom han till Caesarẹa. Cornelius väntade naturligtvis på dem och hade samlat sina släktingar och nära vänner.
25 När Petrus gick in kom Cornelius emot honom och föll respektfullt på knä för honom.*
26 Men Petrus hjälpte honom upp och sa: ”Res dig upp, jag är också bara en människa.”+
27 Och medan han pratade med Cornelius gick han in och såg att många hade samlats.
28 Petrus sa till dem: ”Ni vet ju mycket väl att det är förbjudet för en jude att umgås med någon från ett annat folk eller att besöka honom.+ Men Gud har visat mig att jag inte ska kalla någon människa oren.+
29 Därför kom jag utan invändningar när ni kallade på mig. Och nu undrar jag varför ni har bett mig komma hit.”
30 Cornelius svarade: ”För exakt fyra dagar sedan, vid nionde timmen,* bad jag hemma i mitt hus, och då stod plötsligt en man i lysande kläder framför mig
31 och sa: ’Cornelius, Gud har hört din bön och lagt märke till dina gåvor till de fattiga.*
32 Så sänd bud till Joppe och be att Simon, som kallas Petrus, kommer. Han är gäst hos garvaren Simon, som bor vid havet.’+
33 Därför skickade jag genast bud efter dig, och det var vänligt av dig att komma. Nu är vi alla samlade inför Gud för att höra vad Jehova* har gett dig i uppdrag att säga.”
34 Då tog Petrus till orda och sa: ”Nu förstår jag verkligen att Gud inte är partisk.+
35 Han tar emot alla som visar respekt för honom och gör det som är rätt, vilket folk de än tillhör.+
36 Gud sände sitt ord till Israels folk för att förkunna goda nyheter om frid+ genom Jesus Kristus, som är Herre över alla.+
37 Ni vet vem som har varit samtalsämnet i hela Judeen, den som man började tala om i Galileen+ efter att Johannes förkunnade dopet,
38 nämligen Jesus från Nasaret, som Gud smorde med helig ande+ och kraft. Han gick omkring i hela landet och gjorde goda gärningar och botade alla som var förtryckta av djävulen,+ eftersom Gud var med honom.+
39 Och vi kan vittna om allt han gjorde både i judarnas land och i Jerusalem, men de dödade honom genom att hänga upp honom på en påle.*
40 Gud uppväckte honom på tredje dagen+ och lät honom visa* sig,
41 inte för hela folket, utan för vittnen som Gud hade utvalt i förväg, nämligen för oss som fick äta och dricka med honom efter hans uppståndelse från de döda.+
42 Och han befallde oss att predika för folket och grundligt vittna+ om att Gud har utvalt honom att döma de levande och de döda.+
43 Alla profeterna vittnar om+ att de som tror på honom får förlåtelse för sina synder genom hans namn.”+
44 Innan Petrus hade talat klart fick alla som hörde ordet den heliga anden.+
45 Och de troende som var omskurna och hade följt med Petrus dit blev mycket förvånade över att även folk från andra nationer fick ta emot den heliga anden.*
46 De hörde dem nämligen tala främmande språk* och upphöja Gud.+ Det fick Petrus att säga:
47 ”Kan någon hindra dem från att bli döpta i vatten?+ De har ju fått den heliga anden precis som vi.”
48 Sedan befallde han att de skulle döpas i Jesus Kristus namn.+ Och de bad honom stanna kvar några dagar.
Fotnoter
^ Eller ”centurion”, dvs. en officer med befäl över 100 soldater.
^ Eller ”kohorten”, ”truppstyrkan”. En kohort var en underavdelning i den romerska armén och bestod av 600 soldater.
^ Eller ”gudhängiven”.
^ Eller ”barmhärtighetsgåvor”.
^ Dvs. ca kl. 15.
^ Eller ”dina barmhärtighetsgåvor”.
^ Eller ”gudhängiven”.
^ Dvs. ca kl. 12.
^ Ordagrant ”ett slags kärl”.
^ Ordagrant ”kärlet”.
^ Eller ”föll på knä och visade honom vördnad”.
^ Dvs. ca kl. 15.
^ Eller ”barmhärtighetsgåvor”.
^ Se Tillägg A5.
^ Eller ”ett träd”, ”en stock”.
^ Eller ”uppenbara”.
^ Eller ”fick den heliga andens fria gåva”.
^ Ordagrant ”i tungor”.
