Jesaja 50:1–11
50 Så här säger Jehova:
”Fick er mor något skilsmässointyg+ när jag sände bort henne?
Tvingades jag sälja er på grund av en skuld?
Nej, för era egna synder+ såldes ni,för era egna överträdelser sändes er mor bort.+
2 Varför fanns det ingen där när jag kom?
Varför svarade ingen när jag ropade?+
Är min arm för kort för att befria,saknar jag kraft att rädda?+
På min befallning torkar havet ut,+jag gör floderna till en öken.+
Fisken ruttnar av brist på vatten,de dör av törst.
3 Jag klär himlen i mörker,+jag täcker den med säckväv.”
4 Den suveräne Herren Jehova har lärt mig vad jag ska säga*+så att jag kan svara* den trötte med de rätta orden.*+
Han väcker mig morgon efter morgon,han väcker mitt öra så att jag kan lyssna som elever gör.+
5 Den suveräne Herren Jehova har öppnat mitt öra,och jag var inte upprorisk,+jag vände mig inte bort.+
6 Jag lät dem slå mig på ryggen,jag lät dem rycka skäggstråna från mina kinder.
Jag dolde inte mitt ansikte för spott och spe.+
7 Men den suveräne Herren Jehova ska hjälpa mig.+
Därför ska jag inte känna mig förödmjukad.
Därför gör jag mitt ansikte hårt som flinta,+jag vet att jag inte behöver stå med skam.
8 Den som förklarar mig rättfärdig är nära.
Vem kan anklaga* mig?+
Låt oss mötas.*
Vem har en rättssak mot mig?
Låt honom träda fram.
9 Den suveräne Herren Jehova ska hjälpa mig.
Vem kan då döma mig skyldig?
De är som kläder som slits ut och blir malätna.
10 Vem av er har djup respekt för Jehovaoch lyssnar på hans tjänare?+
Vem har vandrat i djupaste mörker,utan en strimma ljus?
Han ska förtrösta på Jehovas namn,förlita sig på sin Gud.
11 ”Men alla ni som tänder en eld,ni som får gnistor att flyga:
Vandra i ljuset från er eld,bland gnistorna som ni har tänt.
Det här är straffet ni ska få av mig:
i svåra plågor ska ni bli liggande.
Fotnoter
^ Eller ”gett mig de upplärdas tunga”.
^ Ordagrant ”med ett ord”.
^ Eller möjligen ”stärka”.
^ Eller ”strida mot”.
^ Eller ”konfrontera varandra”.
