Job 33:1–33

  • Elihu tillrättavisar Job för att han är egenrättfärdig (1–33)

    • ”Jag har funnit en lösen!” (24)

    • Återfå sin ungdomskraft (25)

33  Job, lyssna nu på det jag har att säga,hör alla mina ord.   Jag måste få öppna min mun,min tunga* måste få tala.   Mina ord kommer från ett uppriktigt hjärta,+jag ska öppet och ärligt säga vad jag vet.   Det är Guds ande som har gjort mig,+den Allsmäktiges andedräkt gav mig liv.+   Svara mig om du kan,lägg fram dina argument, gör dig redo.   Inför den sanne Guden är du och jag lika,jag formades också av lera.+   Så du behöver inte vara rädd för mig,jag ska inte säga något som gör dig förkrossad.   Men jag hörde vad du sa,ja, jag hörde dig gång på gång säga:   ’Jag är ren, jag har inte gjort något fel,+jag är fläckfri, jag har inte syndat.+ 10  Ändå söker Gud anledning att strida mot mig,han ser mig som sin fiende.+ 11  Han sätter mina fötter i stocken,han bevakar varje steg jag tar.’+ 12  Men du har fel. Jag säger: Gud är långt större än dödliga människor.+ 13  Varför strider du mot honom?+ Tycker du att han inte svarar dig?+ 14  Gud talar både en och två gånger,men ingen bryr sig om det, 15  i en dröm, i en syn om natten,+när människor sover djupt,när de ligger i sina sängar. 16  Då öppnar han deras öron+och inpräntar* sina förmaningar, 17  för att få människor att sluta synda+och skydda dem från att bli stolta.+ 18  Gud skonar deras själar* från graven,*+deras liv från att gå under genom svärd.* 19  En människa kan också tillrättavisas av smärtor på sjukbädden,av ständig värk i benen i kroppen. 20  Hon får avsmak för bröd,hon tackar nej till delikatesser.+ 21  Hon magrar och tynar bort,hennes benknotor sticker ut.* 22  Hennes själ* står på gravens rand,hennes liv närmar sig dem som vållar död. 23  Om det kommer en budbärare* till henne,en försvarare, en av tusen,som talar om för henne vad som är rätt, 24  då visar Gud henne ynnest och säger: ’Skona henne från graven!+ Jag har funnit en lösen!+ 25  Hennes kropp ska bli friskare än i ungdomen,+hon ska få sin ungdomskraft tillbaka.’+ 26  Hon ska vädja till Gud,+ och han kommer att godkänna henne,hon ska få se hans ansikte och ropa av glädje,han kommer återigen att räkna den dödliga människan som rättfärdig. 27  Hon ska berätta* för andra: ’Jag har syndat+ och förvrängt sanningen,men jag har sluppit det straff jag förtjänade.* 28  Han har friköpt min själ* från graven,+jag får leva och se ljuset.’ 29  Ja, allt detta gör Gud,både två och tre gånger, för en människa, 30  för att rädda henne från graven,så att hon kan få se livets ljus.+ 31  Lyssna nu, Job! Hör på mig! Var tyst, för jag har mer att säga. 32  Om du har något att säga, så säg det. Tala, för jag vill gärna att du har rätt. 33  Men om du inte har något att säga ska du lyssna på mig. Var tyst, så ska jag lära dig vad vishet är.”

Fotnoter

Ordagrant ”min tunga med min gom”.
Ordagrant ”sätter ett sigill på”.
Eller ”genom ett (kast)vapen”.
Eller ”liv”.
Eller ”gropen”.
Eller ”blottas”.
Eller ”liv”.
Eller ”ängel”.
Ordagrant ”sjunga”.
Eller möjligen ”och jag har inte vunnit på det”.
Eller ”mitt liv”.