Job 37:1–24

  • Naturkrafterna uppenbarar Guds storhet (1–24)

    • Gud kan få människans arbete att upphöra (7)

    • Begrunda Guds underbara gärningar (14)

    • Människan kan aldrig förstå allt om Gud (23)

    • Ingen bör se sig själv som vis (24)

37  Detta får mitt hjärta att bultaoch att rusa vilt i bröstet.   Lyssna noga på dånet av Guds röst,åskmullret från hans mun.   Han släpper lös det över hela himlen,han sänder sina blixtar+ till jordens ändar.   Sedan hörs ett rytande,hans mäktiga röst dundrar,+och han håller inte tillbaka blixtarna när han talar.   Guds röst+ mullrar på ett förunderligt sätt,han gör underbara saker som övergår vårt förstånd.+   Han beordrar snön att falla på jorden,+störtregnet att vräka ner.+   Gud får människans arbete att upphöra,*så att alla människor* kan lära känna hans verk.   De vilda djuren drar sig tillbaka till sina hålor,de stannar i sina gömslen.   Stormvinden släpps ut från sin kammare,+med nordanvinden+ kommer kölden. 10  När Gud andas skapas isen,+det vidsträckta vattnet fryser till.+ 11  Han gör molnen tunga av regn,han sprider sina blixtar+ bland molnen. 12  De rör sig i den riktning han befaller,+de uträttar det han vill på hela jordens yta.* 13  Oavsett om det är som straff*+ eller för att vattna jordeneller för att visa lojal kärlek, så får han det att hända.+ 14  Lyssna till detta, Job,stanna upp och begrunda Guds underbara gärningar.+ 15  Förstår du hur Gud styr* molnen,hur han får blixten att ljunga ur skyarna? 16  Förstår du hur molnen hålls svävande?+ Allt detta är underbara gärningar av honom som är fullkomlig i kunskap.+ 17  Förstår du varför dina kläder känns hetanär sydliga vindar+ får allting att stanna av?* 18  Kan du, precis som han, breda ut* himlavalvet,+så att det blir som en metallspegel? 19  Berätta vad vi ska säga till honom,vi kan inte svara, för vi är i mörker. 20  Ska jag säga till Gud att jag vill tala med honom? Har någon sagt något som han måste få veta?+ 21  Människor kan inte se ljuset,*fastän det strålar klart på himlen,förrän vinden kommer och driver undan molnen. 22  Från norr kommer ett gyllene sken,Guds majestät+ är vördnadsbjudande. 23  Det är omöjligt att förstå allt om den Allsmäktige.+ Han är stor och mäktig,+han håller fast vid sin rättvisa+ och rättfärdighet.+ 24  Därför bör människor ha djup respekt för honom.+ Han godkänner inte dem som är visa i sina egna ögon.”*+

Fotnoter

Ordagrant ”sätter ett sigill på varje människas hand”.
Eller ”dödliga människor”.
Eller ”på den bebodda jorden”, ”på jordens fruktbara landyta”.
Ordagrant ”som käpp”.
Eller ”för befälet över”.
Eller ”får jorden att bli stilla”.
Eller ”hamra ut”.
Dvs. solljuset.
Ordagrant ”visa i hjärtat”.