Josua 10:1–43
10 Ạdoni-Sẹdek, kungen i Jerusalem, fick höra att Josua hade intagit Aj och förstört staden* – att han hade gjort med Aj och dess kung+ precis som han hade gjort med Jeriko och dess kung+ – och att Gịbeons invånare hade slutit fred med Israel+ och var kvar bland dem.
2 Då blev han mycket rädd,+ för Gịbeon var en stor stad, som en av kungastäderna. Den var större än Aj,+ och alla männen där var krigare.
3 Därför sände Ạdoni-Sẹdek, kungen i Jerusalem, bud till Hoham, kungen i Hebron,+ till Piram, kungen i Jarmut, till Jafịa, kungen i Lakis, och till Debir, kungen i Eglon,+ och sa:
4 ”Kom och hjälp mig att anfalla Gịbeon, för de har slutit fred med Josua och israeliterna.”+
5 Amoréernas+ fem kungar – kungen i Jerusalem, kungen i Hebron, kungen i Jarmut, kungen i Lakis och kungen i Eglon – samlades då med sina arméer, och de drog upp och belägrade Gịbeon för att anfalla staden.
6 Då sände männen i Gịbeon bud till Josua i lägret i Gilgal+ och sa: ”Överge inte* dina slavar!+ Kom fort och hjälp oss, rädda oss! Alla amoréernas kungar från bergstrakten har gått ihop mot oss.”
7 Så Josua drog upp från Gilgal med alla soldater och skickliga krigare.+
8 Jehova sa sedan till Josua: ”Var inte rädd för dem,+ för jag har gett dem i din hand.+ Ingen av dem ska kunna besegra dig.”+
9 Josua marscherade hela natten från Gilgal och överrumplade amoréerna.
10 Jehova spred förvirring bland dem,+ och israeliterna krossade dem vid Gịbeon. De förföljde dem längs vägen upp mot Bet-Horon och slog dem hela vägen till Asẹka och Makkẹda.
11 När de flydde för Israel och var på väg ner från Bet-Horon slungade Jehova stora hagelstenar från himlen på dem, hela vägen till Asẹka, så att de gick under. Det var faktiskt fler som dog av hagelstenarna än av israeliternas svärd.
12 Det var då, den dag då Jehova jagade amoréerna på flykten inför Israel, som Josua sa till Jehova i israeliternas närvaro:
”Sol, stå stilla+ över Gịbeon,+och måne, över Ạjalons dal!”*
13 Då stod solen stilla och månen rörde sig inte tills nationen hade besegrat* sina fiender. Är det inte nedskrivet i Jashars bok?+ Solen stod stilla mitt på himlen och väntade nästan en hel dag med att gå ner.
14 Aldrig, varken förr eller senare, har någon dag varit lik den dagen, när Jehova lyssnade till en mans röst.+ Jehova stred nämligen för Israel.+
15 Sedan återvände Josua och hela Israel till lägret i Gilgal.+
16 Men de fem kungarna flydde och gömde sig i grottan vid Makkẹda.+
17 Och det rapporterades till Josua: ”Man har hittat de fem kungarna. De gömmer sig i grottan vid Makkẹda.”+
18 Josua sa: ”Vältra stora stenar för ingången till grottan och låt några män hålla vakt.
19 Men ni andra ska inte stanna, utan ni ska förfölja era fiender och angripa dem bakifrån.+ Låt dem inte komma in i sina städer, för Jehova, er Gud, har överlämnat dem åt er.”
20 När Josua och israeliterna hade krossat dem och utplånat nästan alla, förutom några som hade kommit undan och tagit sig till de befästa städerna,
21 återvände de välbehållna till Josua i lägret vid Makkẹda. Ingen vågade säga ett ord* mot israeliterna.
22 Sedan sa Josua: ”Öppna ingången till grottan och för ut de fem kungarna till mig.”
23 Då förde de ut de fem kungarna från grottan: kungen i Jerusalem, kungen i Hebron, kungen i Jarmut, kungen i Lakis och kungen i Eglon.+
24 När de förde kungarna till Josua kallade han till sig Israels alla män och sa till befälen över de soldater som hade följt honom: ”Kom fram och sätt era fötter på kungarnas nackar.” Då gick de fram och satte fötterna på deras nackar.+
25 Sedan sa Josua till dem: ”Var inte rädda eller oroliga.+ Var modiga och starka, för så här ska Jehova göra med alla fiender som ni strider mot.”+
26 Sedan slog Josua ihjäl dem och hängde upp dem på fem pålar,* och där fick de hänga till kvällen.
27 Vid solnedgången befallde Josua att de skulle tas ner från pålarna+ och kastas in i grottan där de hade gömt sig. Framför ingången till grottan lade man sedan stora stenar, som ligger kvar där än i dag.
28 Samma dag intog Josua Makkẹda+ och slog kungen och stadens invånare med svärd. Han dödade dem* och lät ingen överleva.+ Han gjorde med kungen i Makkẹda+ precis som han hade gjort med kungen i Jeriko.
29 Sedan drog Josua och hela Israel vidare från Makkẹda till Libna och förde krig mot Libna.+
30 Jehova gav också den staden och dess kung+ i Israels hand, och de slog den och alla invånare med svärd. De lät ingen överleva. Så gjorde de med kungen där precis som de hade gjort med kungen i Jeriko.+
31 Sedan drog Josua och hela Israel vidare från Libna till Lakis+ och belägrade staden och förde krig mot den.
32 Jehova gav Lakis i Israels hand, och de intog staden dagen därpå och dödade alla invånare med svärd,+ precis som de hade gjort med Libna.
33 Då drog Horam, kungen i Geser,+ upp för att hjälpa Lakis, men Josua slog honom och hans folk och lät ingen överleva.
34 Sedan drog Josua och hela Israel vidare från Lakis till Eglon+ och belägrade staden och förde krig mot den.
35 De intog den samma dag och slog den med svärd. De dödade alla invånare* den dagen, precis som de hade gjort i Lakis.+
36 Sedan drog Josua och hela Israel upp från Eglon till Hebron+ och förde krig mot staden.
37 De intog den, och de slog den, dess kung, dess underlydande städer och alla invånare med svärd och lät ingen överleva. Josua gjorde precis som han hade gjort med Eglon: han förstörde staden och dödade alla invånare.*
38 Till sist begav sig Josua och hela Israel till Debir+ och förde krig mot staden.
39 Han intog den, och han slog den, dess kung och alla underlydande städer med svärd och dödade alla invånare.*+ Han lät ingen överleva.+ Han gjorde med Debir och dess kung precis som han hade gjort med Hebron och med Libna och dess kung.
40 Josua erövrade alltså hela området: bergstrakten, Negev, Shefẹla+ och sluttningarna, och han slog alla kungarna där. Han lät ingen överleva. Han dödade allt som andades,*+ precis som Jehova, Israels Gud, hade befallt.+
41 Josua erövrade allt mellan Kạdes-Barnẹa+ och Gaza+ och hela Gosenområdet+ och området upp till Gịbeon.+
42 Han besegrade alla dessa kungar och intog deras länder under ett och samma fälttåg, för det var Jehova, Israels Gud, som stred för Israel.+
43 Sedan återvände Josua och hela Israel till lägret i Gilgal.+
Fotnoter
^ Eller ”vigt staden åt tillintetgörelse”. Se Ordförklaringar under ”Viga åt tillintetgörelse”.
^ Ordagrant ”Låt inte din hand sjunka från”.
^ Eller ”lågslätt”.
^ Eller ”tagit hämnd på”.
^ Ordagrant ”vässade sin tunga”.
^ Eller ”träd”.
^ Eller ”vigde dem åt tillintetgörelse”. Se Ordförklaringar under ”Viga åt tillintetgörelse”.
^ Eller ”vigde alla åt tillintetgörelse”. Se Ordförklaringar under ”Viga åt tillintetgörelse”.
^ Eller ”vigde alla åt tillintetgörelse”. Se Ordförklaringar under ”Viga åt tillintetgörelse”.
^ Eller ”vigde alla åt tillintetgörelse”. Se Ordförklaringar under ”Viga åt tillintetgörelse”.
^ Eller ”vigde allt som andades åt tillintetgörelse”. Se Ordförklaringar under ”Viga åt tillintetgörelse”.
